Gå direkt till innehållet
Bild: Ola Nilsson Licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0)

Regionala biblioteksplaner 2025 – En översikt av innehåll och tendenser

Kungliga bibliotekets analys av de regionala biblioteksplanerna visar på både likheter och skillnader. Planerna betonar samverkan och bibliotekens viktiga roll för demokratin, men utvecklingsområden finns – bland annat kring skolbibliotek och beredskap.

Kungliga biblioteket (KB) har analyserat samtliga aktuella regionala biblioteksplaner. Resultatet visar tydliga skillnader mellan planerna, men också likheter och mönster. I en majoritet av planerna finns skrivningar där bibliotekens uppdrag sätts i en samhällskontext som planens fokusområden och
målsättningar kopplas till.

Tre huvudtyper av biblioteksplaner kan urskiljas utifrån vad de omfattar:

  • Planer som omfattar all regional biblioteksverksamhet.
  • Planer som endast omfattar funktionen för regional biblioteksutveckling.
  • Planer som i huvudsak fokuserar på folkbibliotekens uppdrag.

En majoritet av planerna omfattar all regional biblioteksverksamhet, med skrivningar om sjukhusbibliotek, folkhögskolebibliotek och ibland gymnasiebibliotek utöver funktionen för regional biblioteksutveckling. Det varierar dock i vilken grad sjukhus- och folkhögskolebibliotek tar plats i planerna, och om framåtsyftande visioner och mål skrivs ut för de bibliotekstyperna.

De regionala biblioteksplanerna framhåller samverkan som en central arbetsform. Trots att många regioner driver eller stödjer kommunövergripande samarbeten syns dessa samarbeten i liten utsträckning i planerna.

Planerna betonar bibliotekens roll för demokrati, genom att de utgör mötesplatser för yttrandefrihet, är aktörer mot desinformation och möjliggör delaktighet. Beredskapsperspektivet är däremot svagt utvecklat och tydliga roller saknas för biblioteken i regionernas kris- och försvarsplanering.

Verksamhet för barn och unga lyfts fram i alla regionala biblioteksplaner. Andra lagstadgade prioriterade grupper, som personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska, beskrivs dock i varierande omfattning.

Hälften av planerna har någon form av skrivningar om skolbibliotek. Endast en fjärdedel har skrivningar om verksamhet som utgör stöd för skolbibliotek, eller målsättningar för sådan verksamhet.

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt resursen.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.