Läsning i grupp inspirerar till viktiga samtal

På Ängelholms bibliotek har bibliotekarierna Ingela Klein och Ewa Tiselius haft återkommande Shared Reading-träffar för elever på en närliggande anpassad gymnasieskola. Syftet var att väcka intresse för läsning och litteratur genom högläsning och samtal.

Under hösten 2024 startade vi, två bibliotekarier från Ängelholms bibliotek, upp ett samarbete med anpassad gymnasieskolas nationella program i kommunen. Vid ett antal tillfällen höll vi i Shared Reading på biblioteket tillsammans med elever från två olika program. Vi på Ängelholms bibliotek genomför sedan flera år tillbaka ett flertal läsfrämjande insatser för barn och ungdomar, vid olika tidpunkter genom uppväxten. Nu ville vi utveckla hållbara och givande möten med en prioriterad målgrupp som vi inte hade fokuserat på tillräckligt mycket tidigare. Shared Reading är ett väldigt bra sätt för att arbeta läsfrämjande och tillgängliggöra litteratur för alla. Det är helt kravlöst och alla har möjlighet att delta efter sina förutsättningar. Vi delar erfarenheter och hjälper varandra att förstå texten tillsammans.

Hur går ett Shared Reading-tillfälle till?

• Vi hälsar deltagarna välkomna och möter upp dem redan i entrén till biblioteket, sedan går vi gemensamt till ett avskilt rum. Där väntar morgonfika, eftersom vi träffas tidig förmiddag. Alla får presentera sig och ta fika. Vi vill skapa en lugn och behaglig miljö och stämning med lite lättsamt prat inledningsvis. Läsledaren berättar sedan hur Shared Reading går till:
• Träffarna är 60 minuter långa. Till varje tillfälle har vi bibliotekarier förberett en prosatext och en dikt, men vi har varit flexibla för samtalen som uppstår och har därför ibland enbart fokuserat på prosatexten.
• Vi läser förutsättningslöst och behöver inte verka smarta, välformulerade eller försöka analysera texten. 
• Det finns inga rätt eller fel. Texten väcker olika tankar och känslor i oss och alla olika tankar och erfarenheter hjälper oss att förstå texten tillsammans. 
• Det finns inga förväntningar på deltagarna som är med utan det är helt kravlöst och upp till var och en att delta på det sätt som passar en bäst. 
• Läsledaren delar ut texten så att alla deltagare har den framför sig. Läsledaren börjar att läsa texten högt för gruppen. Den som vill får gärna högläsa under träffen och den som vill kan dela med sig av sina tankar, men det går också bra att sitta tyst och bara lyssna.
• Läsledaren berättar att det här ska vara en trygg plats för alla, där alla lyssnar och är vänliga mot varandra. Vi respekterar gruppen och det som sägs i rummet stannar i rummet. 

Första tillfället med den ena gruppen inledde vi med den korta novellen Hundhår av Lydia Davis. Den väckte stort engagemang hos alla deltagare, som alla berättade om personliga erfarenheter av att ha haft och förlorat ett älskat husdjur. Det blev påtagligt hur litteratur kan väcka minnen till liv, få oss att upptäcka något om oss själva och beröra oss på djupet. Henrik Wig, som är utbildare i Shared Reading, beskriver hur det inte bara stärker gruppen, utan också individen, när deltagarna delar med sig av sina egna upplevelser. Det är någonting som vi får bekräftat om och om igen under våra träffar. En av deltagarna uttryckte specifikt att ”det är så bra att vara här där alla är trygga”. Kanske är det den tryggheten som bidragit till att även den som annars sällan, eller aldrig, läser högt har vågat göra det i gruppen. 

Vid sista tillfället med den andra gruppen läste vi Malin Persson Giolitos novell Angiverilagen Ju 2022:12, vilket resulterade i viktiga diskussioner relevanta för deltagarnas framtida yrkesroller. Samtalet handlade om anmälningsplikt och vilka konsekvenser lagförslaget skulle föra med sig. Vi pratade också om flyktingars villkor både i Sverige och på andra håll i världen. När samtalet kom in på medmänsklighet och vad som får oss att både våga och vilja hjälpa människor i nöd visade det sig att en av deltagarna hade tankar om att arbeta som volontär.

Hur började det?

Vi kallade en referensgrupp med pedagoger från anpassad grund- och gymnasieskola för att undersöka behov och intresse för läsfrämjande insatser för de olika åldrarna. Efter samtalen erbjöd vi mentorerna för anpassad gymnasieskolas nationella program att prova på Shared Reading. Vi berättade hur Shared Reading fungerar och vilka fördelar som finns, framförallt för ovana läsare, med att utforska litteratur med denna metod.

Tre program var intresserade, varav två hade möjlighet under hösten. Vi erbjöd varje grupp tre träffar var. För att skapa trygghet och förförståelse fick grupperna bildstöd utskickat inför första träffen. Där fanns bilder på oss bibliotekarier och de bibliotekslokaler de skulle möta, tillsammans med en enkel beskrivning av vad vi skulle göra under träffarna.

Vilka utmaningar har vi haft och vilka vinster har vi upptäckt?

En utmaning har varit att hitta bra texter som är relevanta och engagerar åldersgruppen, samtidigt som de fungerar både vad gäller ämne, komplexitet och abstraktionsnivå. Vid något tillfälle blev texten vi valt ut lite för komplex och vid något tillfälle kanske lite för enkel, vilket märktes på att texterna inte engagerade på samma sätt eller att samtalet kom att röra sig bort från texten vi läst. Att hitta den balansen är inte alltid självklart. Vi har utvärderat hur texterna fungerat efter varje lästillfälle och därefter anpassat textvalet inför nästa gång. Vi har varit generösa med att någon gång ge sammanhang och förförståelse och att ibland erbjuda lite bildstöd. Det är samtidigt viktigt att inte underskatta litteraturens kraft att engagera, oavsett i vilket sammanhang den skrivits.

Med oss två bibliotekarier och pedagoger från skolan har vi också varit många vuxna runt bordet. Eftersom texterna engagerar oss alla har det hänt vid något tillfälle att vi vuxna varit snabba med att reflektera, med följden att ungdomarna ibland inte hunnit tänka färdigt och att en del av deras tankar och funderingar kanske inte kommit till uttryck. Det är samtidigt väldigt värdefullt när pedagogerna, som känner ungdomarna väl, kan stötta i precis rätt situationer. Med små medel kan de lyfta och locka fram deras erfarenheter och intressen för att sedan låta dem själva berätta och göra kopplingar. Den dynamiken är viktig i grupper där det inte är självklart för deltagare att ta ordet. Shared Reading är en social aktivitet, där vi alla tillsammans runt bordet hjälps åt att förstå och skapa mening åt texten.

Ingela Klein och Ewa Tiselius är bibliotekarier med fokus på barn och unga på Ängelholms bibliotek. Ewa är även utbildad läsledare i metoden Shared Reading.