Ålderstypisk språkutveckling för de yngsta barnen

Här följer tre korta filmer där Catarina Sjöberg föreläser om ålderstypisk språkutveckling 0–6 år. Catarina har även skrivit tillhörande texter i denna lektion.

Ålderstypisk språkutveckling – första året

När barn föds är de redan biologiskt förberedda för att lära sig kommunicera, men det krävs att vi är där och hjälper till. Vi lär oss turtagning och att prata i samspel tillsammans med andra människor. Det är viktigt att språkstimulera tidigt, direkt när barnet är nyfött och att ta alla ljud, läten och gester som tecken på att barnet kommunicerar. Det innebär att barnet får många tillfällen att öva kommunikation på.

Hur den ålderstypiska språkutvecklingen ser ut för de allra yngsta barnen

Barnet lär sig kommunicera genom att öva på att lyssna och ta emot signaler och sen bearbeta och ge tillbaka. Att barnet får en så stark språklig förmåga som möjligt blir extra viktigt då det hjälper barnet att få kunskap, samt ger fantasi och lekförmåga. Detta krävs för att fungera i det sociala samspelet. Det är också en förutsättning för att klara inlärningen i skolan, inte minst i dagens skolsystem som kräver mycket av vår språkliga förmåga. 

Språkutvecklingens olika steg kopplas ihop med en viss ålder för att det vanligtvis ser ut så. Det benämns som ålderstypisk språkutveckling. Men tänk på att barn utvecklas i olika takt, så fokusera inte enbart på åldern. 

Första året 

Att få möta ett barns blick är grunden till all kommunikation. Barnet ser dig och du ser barnet. Den här magiska ögonkontakten behöver barnet sedan öva på. Från början har det inte orken eller motoriken att stanna kvar i kontakten mer än en liten stund, men ju mer barnet får öva och ju starkare det blir desto längre klarar det att hålla kontakten med dig.   

Så – titta på barnet, oavsett vilken ålder det är i, men framför allt när det är mycket litet.  Ju äldre barnet blir desto starkare blir det motoriskt och kan röra sig och upptäcka världen omkring sig. Den motoriska stabiliteten leder till att barnet runt tre månader kan börja vokalisera. Runt halvåret kan barnet testa olika ljud med munnen och läpparna. Runt sju månader börjar barnet lyssna efter språkljud och härma hur du låter. Jollret består då av språkljud och språkmelodier och du kan nästan gissa dig till vad barnet säger. Barnet börjar härma gester och lär sig snabbt att vinka eller sträcka upp armarna när det vill upp ur sängen. Vi lär barnet kommunikativa gester, men det hittar också på egna ljud och gester för att uttrycka sig. Förstår omgivningen så behåller barnet uttrycket, om det inte blir förstått så provar det något annat sätt. Därför är det inte så konstigt att de första orden barnet säger är jollerord, gester och teckenord och det vi kallar ljudenliga ord.  

9 månader till cirka 1,5 år 

Runt året är det mycket barnet redan kan. Barnet reagerar när du kommer och vänder sig mot dig. Det vill prata och försöker svara på det sätt som det kan och det förstår en del av vad du menar och säger. Barnet börjar nu samla på sig ord och uttryck, det frågar och du svarar. Barnet upptäcker sin omgivning genom att det nu kryper och lär sig gå och det leder till möjligheten att utforska större ytor.  

Talapparatens (munnen och läpparna) motorik är en avancerad motorik och att prata tydligt är fortfarande för svårt. Även om barnet inte kan säga så många ord så kommunicerar det genom att visa, låta på olika sätt och härma vad du gör och vad du säger. Så erbjud fler ord genom att benämna vad som händer, vad barnet gör eller vad ni ser på.

Ålderstypisk språkutveckling 1,5–3 år

Nu samlar barnet på sig fler ord och kan sätta ihop orden till meningar. Enkla meningar utvecklas genom att innehållsord som substantiv och verb nu får sällskap av funktionsord. Det vill säga småord som används för att göra meningen längre och mer detaljerad, till exempel “Titta kråkan sitter under trädet”. Barnet är också mer uppmärksamt på vad du säger och utför gärna små uppdrag och förstår när du ber om något. Tvååringen behöver enkla uppdrag, gärna en sak i taget, men ju äldre barnet blir desto mer information kan uppmaningen innehålla.

Hur den ålderstypiska språkutvecklingen ser ut för barn 1,5–3 år 

När barnet samlat på sig cirka femtio ord kommer den berömda “första ordexplosionen”. Det brukar hända runt 1,5–2 år. I samma ålder börjar barnet förstå mer och vill hjälpa till och härma allt du gör. Låt barnet hjälpa till och lägg gärna till fler ord och uttryck. Kommentera det ni gör och ge små uppdrag som barnet kan förstå och utföra. “Nu ska vi gå ut. Hämta din mössa.”  

2–3-åringen  

Från två år och uppåt provar barn att säga längre meningar med svårare uttal och fler ord. Då blir det sällan helt rätt och barnet behöver din hjälp. Använd dig av det vi kallar passiv korrigering. Det betyder att du lyssnar på vad barnet säger och när barnet använder felaktiga ord, förenklade språkljud eller enkla meningar, korrigerar du genom att upprepa det barnet sagt. Men ge en korrekt version som barnet kan lära sig av. Under hela förskoleåldern provar och testar barnet att utveckla sitt språk och då behöver du finnas där som ett bollplank. 

Nu börjar barnet kategorisera och dela in alla orden i grupper. Det är nödvändigt för att förstå hur orden hör ihop och framför allt för att hitta och plocka fram orden när de behövs. Barnet börjar också bli lite mer precis med sina ord. Istället för tut tut-bil blir det polisbil och ”bjandbil”. Det blir inte alltid riktigt rätt, men ändå mer detaljerat än förut. 

Ordförrådet består nu av fler ord och barnet börjar så smått böja orden för att de ska få en annan betydelse. De första prepositionerna som till exempel på, i och under samt plural och pronomen dyker upp.      

3–4-åringen  

En treåring leker enkla rollekar tillsammans med andra barn och då behöver barnet kunna lyssna och ta in vad de andra barnen säger och förstå vad som menas. Barnet behöver förstå hur leken går till och sin egen funktion i leken. Treåringens språkliga nivå gör att det nu lyssnar mer på orden som sägs och kan tolka vad det du säger betyder. Treåringen fortsätter att samla på sig ord och har nu fullt upp med att sätta in dem i grupper och fortsätta att bygga upp sitt ordförråd.   

När barnet samlar på sig fler och fler ord kan det sätta ihop längre meningar och mer avancerade uttryck. Nu är det extra viktigt att du finns där som ett bollplank och utvecklar meningar och ordval. Barnets språk är nu mer avancerat, men det är ändå mycket kvar innan det blir helt korrekt. Barnets uttal är förenklat och spöke kan ofta bli “pöke”. Detsamma gäller grammatiken, där “när jag gick” ofta kan bli “jag gådde” eller ordvalen, när “lök” kan bli “apelsin”. Barnet kan också hitta på egna ord som “bilhus” eller “hästbarn”. 
 
På motsvarande sätt förstår barnet nu mer komplicerat språk och framför allt kan det ta in och lyssna på mer information. Du kan alltså be barnet om mer än en sak. “Hämta bullarna” kan ersättas med “kan du hjälpa mig och hämta bullarna som ligger i påsen i hallen”.  Det finns en förenklad regel som säger att treåringen ska prata i treordsmeningar och göra sig förstådd inom familjen, men utomstående behöver inte förstå vad barnet säger.   

Ålderstypisk språkutveckling 4–6 år

De äldre förskolebarnens språk består av många ord och långa meningar. Barnet frågar och frågar tills det får svaren som utvecklar språket ytterligare. Fortfarande är det mycket som blir förenklat, men förhoppningsvis omges barnet av vuxna som korrigerar och förklarar. Det ger barnet möjlighet att närma sig ett mer korrekt grundspråk.

Hur den ålderstypiska språkutvecklingen ser ut för barn 4–6 år

Fyraåringen gör sig förstådd av utomstående, i alla fall det mesta av vad fyraåringen säger, medan femåringens grundspråk nästan är klart.

4–5-åringen  

Barnet är bra på att ställa frågor, så att prata om sagan är en utmärkt idé. Genom högläsning ger du barnet nya ord och nya upplevelser som det kan använda när det nu mer och mer använder språk och lek för att hitta på och fantisera.   

En fyraåring lever i en värld full av frågor. Barnet hittar på och berättar och om man inte förstår så kan fyraåringen oftast förklara hur den menade. Fyraåringen pratar på och försöker förstå hur allt fungerar. Barnet vill veta vad saker heter och hur orden hör ihop och också hur allt fungerar och varför det är som det är. Att svara på en fyraårings alla frågor kan få dig att bli alldeles matt då frågorna aldrig tar slut, men försök att förklara så gott du kan. Vänd ibland på barnets fråga. “ Jag vet inte, vad tror du?” Häng gärna med på fyraåringens resa in i fantasins värld. Acceptera att barnet sett en elefant på lekplatsen och prata vidare om elefanten. “Vad hände mer?”   

5–6-åringen  

Barnet kan säga de flesta språkljud tydligt även om språkljud som r, sj, tj-ljuden fortfarande kan vara svåra. Det får ihop krångliga, komplexa uttal även om ord som “garderob” kan bli “gardelob” och “stövlar” blir “stölvar”. Barnet uttrycker sig i allt längre meningar med ändelser och böjningar på orden. Barnet kan prata länge, beskriva och berätta om vad som hänt och vad det tycker ska hända. Fantasin blomstrar och femåringen med starkt språk har en tendens att prata oavbrutet och berätta om både sin verklighet och vad som händer i fantasin. För femåringen befinner sig lika mycket i fantasin som i verkligheten och ibland kan det vara svårt att veta vad som är vad.   

När grundspråket nu nästan är färdigt kan barnet börja leka med sitt språk. Rim och ramsor blir extra roligt och nya fantasiuttryck används ofta. Barnet börjar också ifrågasätta mer. ”Varför är det så?  Det tycker inte jag. Jag tycker det ska vara så här i stället!”  

Femåringens rika språk gör också att det kan använda sitt språk i leken. Barnet diskuterar med andra barn hur leken ska gå till, vem som ska göra vad och på vilket sätt man ska leka. Alla håller inte med, men då kan barnet protestera och argumentera tills det blir på ett sätt som alla är överens om. De barn som är starka språkligt bestämmer mer i leken än de som kanske förstår, men som inte själva har ett tillräckligt utvecklat språk för att ge sig in i diskussionen. De barn som inte förstår eller själva inte har ett tillräckligt utvecklat språk för att argumentera för sin sak har svårt att delta i avancerade rollekar. De barnen stannar kvar i rörelselekar och enkla rollekar där alla vet reglerna och hur leken ska gå till.   

Sen får vi inte glömma att 4–6-åringen börjar ta steget in i nästa språkliga förmåga – det så kallade skolspråket eller utbildningsspråket. Det behöver du inte korrigera utan det räcker med att väcka ett intresse för bokstäver och leken kring läsning och skrivning. Så låt penna och papper ligga framme och ge barnet möjlighet att skriva och leka med siffror och bokstäver. Använd böcker och sagor lite som om de vore leksaker, låt de ligga framme och läs ofta. Koppla ihop enkla ord som rund med skolspråkets cirkel. Ditt barn kanske inte använder cirkel och kvadrat, men börjar så smått bygga en hylla till i ordförrådet där det ska lägga till sitt skol- och inlärningsspråk.