Kunskap

För att förstå varför biblioteket ska lägga tid och kraft på att söka upp och samråda med nationella minoriteter behöver all personal ha kännedom om de lagar och förordningar som styr minoritetsarbetet och hur de samverkar.

Styrdokumenten är förutom Bibliotekslagen även Språklagen. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt FN:s konvention om barnets rättigheter och Agenda 2030.

Det är viktigt att förstå och påminna sig om att minoritetsgrupperna inte är enhetliga eller samstämmiga i alla frågor, de består av individer med olika erfarenheter och intressen. En person kan tillhöra en minoritet men tala ett annat eller flera minoritetsspråk. Inom en minoritet kan det finnas grupper med särskilda behov och önskemål. Genom att ha grundläggande kunskaper om minoriteternas språk, historia och kultur är det lättare att identifiera vilka frågor som berör dem och som kan leda till givande samtal.

Det kan kännas svårt att ta kontakt med representanter för minoriteterna av oro för att uttrycka sig fel på grund av okunskap, men med ett ärligt uppsåt, intresse och nyfikenhet går det mesta att rätta till.

De flesta har överseende med den som visar vilja att lyssna, förstå och ta till sig önskemål. Om ändå osäkerheten känns för stor i ett visst sammanhang eller om det finns frågor som inte känns bekväma att ställa kan resursbiblioteken vara ett stöd för att göra rätt.

Resursbiblioteken representerar de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, romani chib, meänkieli och samiska och ska stödja de kommunala biblioteken i arbetet med minoritetsspråken. Litteratur för barn och unga är särskilt prioriterat i deras verksamheter

Styrdokument

Språklag

I Sverige finns det fem nationella minoriteter, romer, sverigefinnar, samer, judar och tornedalingar. I språklagen (2009:600) anges att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska inklusive alla dialektala varieteter av språken.

FN:s deklaration om urfolkens rättigheter

Samerna har även status som urfolk och rätten till deras självbestämmande grundar sig i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter (2007).

Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

För att skydda minoriteterna och deras språk finns Lag (2009:724) ändrad (2019:938). om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Kommuner och regioner är skyldiga att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och vilket ansvar det allmänna har. Vidare sägs det att förvaltningsmyndigheter särskilt ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar.

Bibliotekslagen

Enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna genom att bland annat erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.

FN:s konvention om barnets rättigheter

Det framgår i FN:s konvention om barnets rättigheter i artikel 12, att alla barn har rätt att fritt uttrycka sin mening i alla frågor som rör det enskilda barnet. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Fortsättningsvis beskriver konventionen i artikel 30 att minoritets- och urfolksbarn, har rätt att tillsammans med sin grupp få använda sitt eget språk, ha sitt eget kulturliv och utöva sin religion.

Agenda 2030

FN-resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling syftar att till år 2030 uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling i världen. En bärande princip för Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför och har därför ett särskilt fokus på utsatta grupper, exempelvis barn, unga, flickor och kvinnor och nationella minoriteter.

Kunskapsresurser

Resursbibliotek för jiddisch, finska, samiska romani chib och meänkieli

På Kungliga bibliotekets webbsida finns länkar till resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken.

De nationella minoriteterna och biblioteken – Judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. Lagar, konventioner och minoritetspolitik.

I rapporten från Kungliga biblioteket redogörs för de delar i minoritetslagstiftningen som har störst påverkan på bibliotekens utbud och verksamhet. Här ingår även en verktygslåda, samt råd och rekommendationer som har tagits fram för att stödja bibliotekens arbete med att stärka de nationella minoriteterna och urfolket samernas inflytande och delaktighet i bibliotekens verksamhet.

Många sätt att vara människa på – Folkbiblioteken och minoriteterna

En rapport från Regionbibliotek Stockholm av Cecilia Brisander med konkreta tips, inspiration och ökad kunskap om hur bibliotek kan ta sig an nationella minoriteter.

Att arbeta med nationella minoriteter på bibliotek

Ett kompetenskit från Regionbibliotek Stockholm (pdf).

Länsstyrelsen Stockholm

Länsstyrelsen i Stockholm har tillsammans med Sametinget ett särskilt uppdrag inom minoritetspolitiken. De ska tillsammans samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landets kommuner och myndigheter. Sametinget ansvarar för samerna och de samiska språken medan Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar för de andra fyra minoriteterna och minoritetsspråken. Här finns bland annat en webbutbildning om minoritetslagstiftningen.

Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har tagit fram en vägledning för att hjälpa kommuner, regioner och statliga myndigheter att arbeta med inflytande och samråd för barn och unga från de nationella minoriteterna. Sidan kan användas som en checklista.

Minoritet.se

Webbplatsen om Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Håll i och håll ut så kommer belöningen! Det är ett arbete som ger väldigt mycket tillbaka till verksamheten och till den egna arbetsglädjen. – Råd från pilotbiblioteken