Forskningslitteracitet: vad behöver bibliotekarien veta om forskning
Många som lämnat högskolevärlden kan uppleva att det är svårt att fortsätta ta del av forskning när de inte längre har tillgång till de biblioteksresurser som ett forskningsbibliotek har. Det är långt ifrån säkert att man fått med sig sökstrategier som lämpar sig för öppet tillgängligt material.
Som bibliotekarie som möter besökare med olika bakgrund, fokus och intressen innebär det att du både ska stå rustad för att kunna hitta och förmedla relevant forskning brett för att hjälpa dina besökare men också att du själv måste ha en förståelse för hur den vetenskapliga processen går till. I den här lektionen vill vi ge förutsättningar för bibliotekarier som arbetar med facklitteratur att fräscha upp lite grundläggande kunskaper kring vetenskapliga publikationer.
I denna lektion ger vi bibliotekarier en grundläggande förståelse för den vetenskapliga processen. Men först en brasklapp: det är vanskligt att uttala sig generellt om vetenskap och hur den skapas. Den här lektionen vill ge lite hållpunkter att utgå från. Det betyder inte att alla forskare skulle hålla med om alla detaljer i den här lektionen.
Lite grann om den vetenskapliga processen
Vetenskap kommer till genom en vetenskaplig process. Hur den vetenskapliga processen ser ut beror på forskningsområdet.
Övergripande handlar den vetenskapliga processen om att:
- ta fram de frågor som forskningen ska besvara (forskningsfrågor, syfte eller hypoteser)
- identifiera tidigare forskning som gör att man kan anpassa sig efter var det fattas forskning och där man själv kan bidra
- ”mäta” verkligheten, det vill säga samla in forskningsdata (eller hitta andras forskningsdata) som man senare kan analysera. I vissa fält kallas det att man samlar in empiri
- analysera: låta teori och forskningsdata ”prata” med varandra så att man bättre förstår forskningsfrågan
- tydligt svara på forskningsfrågan.
Stegen i den vetenskapliga processen behöver inte alltid komma i den här ordningen. Inom olika vetenskapsområden har man lite olika tankar om ordningen. Inom vissa vetenskapsområden har man en tradition av att arbeta fram och tillbaka mellan de olika punkterna som beskrevs ovan.
Det finns en omfattande litteratur kring hur man bedriver forskning på bästa sätt. Det finns många olika synsätt på forskningsmetod. En bra introduktion – som också kan användas som en uppslagsbok – är Företagsekonomiska forskningsmetoder av Alan Bryman och Emma Bell. Boken, som är skriven för grundstudenter i företagsekonomi, går igenom mycket av den forskningsmetodologi som är aktuell för hela det samhällsvetenskapliga fältet.
Det man kommer fram till i forskningen publiceras vanligen som en vetenskaplig artikel, ett konferensbidrag eller en bok. Vetenskapliga artiklar kan vara strukturerade på olika sätt. En del publikationer följer en uppdelning som brukar förkortas IMROD. Vill man läsa en vetenskaplig artikel men är lite ringrostig kan lite kunskap om IMROD vara till hjälp. IMROD står för introduktion, metod, resultat och diskussion.
Mer om IMROD
Örebro universitet har en bra guide om IMROD, som riktar sig till studenter men som också kan fungera som en överblick för andra över hur vetenskapliga artiklar är strukturerade.
All facklitteratur är inte vetenskaplig
All facklitteratur är inte vetenskaplig och en del vilar inte på vetenskaplig grund. Lite oprecist kan man säga att för att en publikation, vare sig det är en vetenskaplig artikel, bok, konferensbidrag, arbetsrapport eller något annat, ska vara vetenskaplig måste den baseras på forskning som följer ett vetenskapligt tillvägagångssätt. I avsnitten nedan går vi igenom dels en förenklad bild av den vetenskapliga processen, dels hur vetenskap publiceras i vetenskapliga tidskrifter.
Lite grovt kan vi skilja mellan:
- Vetenskap
- Populärvetenskap
- Pseudovetenskap
Lite förenklat kan man säga att populärvetenskap bygger på forskning men är framställd på ett sätt så att man inte behöver samma gedigna kunskaper för att ta till sig innehållet. Pseudovetenskap ger ofta sken av att vara vetenskaplig men lever inte upp till de krav vi kan ställa på vetenskaplighet. Det är inte alltid lätt att skilja mellan de tre.
Facklitteratur som är pseudovetenskaplig
Även böcker som får stor uppmärksamhet och spridning kan vara pseudovetenskapliga. Dessa kan vara mycket eleganta i sina beskrivningar och slutsatser. Tyvärr finns inget enkelt sätt att avgöra om en publikation är vetenskaplig eller pseudovetenskaplig utan man är i den processen utlämnad till användning av tumregler.
Ett förslag på tumregler är att fundera på följande frågor:
- Titta efter om boken har en källförteckning! En del läromedel saknar dock källförteckning men är ändå vetenskapligt grundade.
- Vilken bakgrund har författaren? Om författaren är en forskare i det ämne som boken handlar om är det sannolikt inte pseudovetenskap. Glöm inte att en text, till exempel en lärobok, kan vara vetenskapligt grundad!
- Titta på hur boken arbetar med andra forskares syn på ämnet. Tar man upp hur frågan har diskuterats hos andra forskare? Då är det lättare att själv avgöra trovärdigheten i de påståenden som görs.
- Vad grundar författaren sina slutsatser på? Finns det något som antyder att man testat om bokens resonemang håller, det vill säga finns det belägg för det man kommer fram till?
- Vilket förlag har publicerat boken? Genom att se vilka böcker man publicerat i övrigt kan man få en ganska god bild även av den bok man har framför sig.
En viktig utmaning för ett folkbibliotek är att kunna rekommendera vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur för de besökare som tidigare läst en pseudovetenskaplig publikation.
Hur vet jag vad som är vetenskapligt?
Frågan om vad som är en vetenskaplig text är vanlig bland studenter på universitet och högskolor. Därför finns bra information framtagen om detta, till exempel från Umeå universitet.
Ett annat sätt är att utgå från vilken bedömning andra har gjort. Den norska listan innehåller bedömningar av i stort sett alla vetenskapliga tidskrifter och bokförlag där norska forskare publicerat sig. Om en vetenskaplig tidskrift eller bokförlag har fått bedömningen 1 eller 2 har den genomgått sakkunniggranskning.
En sökning på "sustainability" i norska listan
Exempel från den norska listan. Jag sökte på ”sustainability” och fick 191 träffar och de översta visas här. Kolumn 3 anger titeln på tidskriften och kolumn 1 och 2 anger vilken vetenskaplig nivå man bedömt att tidskriften har. Översta träffen anses inte vara vetenskaplig och åttonde träffen anses vara mycket hög vetenskaplig nivå 2024 men inte 2023.
Det räcker inte med att forska och skriva: publiceringsprocessens betydelse
När en artikel väl är skriven tar en ny fas vid: att få den publicerad, ofta som en vetenskaplig artikel i en vetenskaplig tidskrift. Detta följer en egen process, se figuren nedan. Eftersom de engelska termerna är vanligast, även i en svensk kontext, använder vi dem här.
- Först skickar forskaren in (submit) en artikel till en vetenskaplig tidskrift som forskaren anser vara bra.
- Om tidskriftens redaktörer bedömer att forskningen passar tidskriftens profil kan de välja att låta granska artikeln. Detta kallas peer review eller ibland sakkunniggranskning på svenska. De som granskar artikeln är andra forskare inom området. Det här steget är av avgörande betydelse och anses ofta utgöra en typ av kvalitetskontroll så att man som läsare sedan ska kunna lita på det som står i artikeln.
- Sakkunniggranskarna återkommer med kommentarer till författaren om hur kvaliteten på artikeln kan förbättras (så kallad revision). Om granskarna ser potential i manuskriptet och bedömer att det håller tillräckligt hög kvalitet får författaren en möjlighet att skriva om artikeln i enlighet med granskarnas ändringsförslag.
- Granskarna kan också rekommendera att artikeln inte håller för publicering och kan då rekommendera att artikeln får reject (alltså blir refuserad). En artikel kan alltså få reject, revise eller accept. Det är ovanligt att en artikel får accept i första rundan: ofta kan man behöva arbeta in flera omgångar av kommentarer och vända sig till flera olika tidskrifter innan forskningen publiceras.
- Det tar som regel lång tid från det att en artikel först skickas in tills att den publiceras. Det innebär att det kan ta lång tid, ibland år, från det att forskningen utförs till dess att den blir tillgänglig i en vetenskaplig publikation.
- När en artikel godkänns för publicering lämnar författaren ifrån sig stora delar av sin upphovsrätt eller ger förlaget en licens som gör att de kan publicera artikeln. Det innebär att makten över artikeln förflyttas från forskaren till förlaget. Är det en artikel som publiceras som så kallad open access kommer författarna (eller lärosätet) att betala en publiceringsavgift. Forskare betalar alltså för att publicera sig, och det kan röra sig om tusentals kronor. Oftast får forskaren möjlighet att lägga upp sin forskning på så kallade institutionella repositorier efter ett tag. Se mer nedan:
Olika versioner av en vetenskaplig artikel
En vetenskaplig artikel kan finnas i olika versioner. Det går att lägga upp artiklar som inte genomgått sakkunniggranskning (peer review). Ett manus som ligger öppet tillgängligt och inte har sakkunniggranskats kallas ofta för en preprint och ligger oftast på en så kallad preprint server som exempelvis Arxiv. Om man hittar en preprint är det viktigt att komma ihåg att kvaliteten är osäker och vara medveten om att en preprint inte är granskad av andra forskare. Försök då att se om det finns en publicerad version av artikeln som har genomgått sakkunniggranskning!
De flesta förlag tillåter att artikelns författare lägger upp en sakkunniggranskad version av artikeln som inte är formaterad på samma sätt som förlagets version. Den enda skillnaden ligger alltså i formateringen, alltså hur dokumentet ser ut. Artikelns författare får göra detta först efter ett bestämt antal månader, den så kallade embargotiden, som varierar mellan olika tidskrifter. Den här versionen kallas för en postprint eller author accepted manuscript.
Slutligen, förlagets version, som kallas för version of record eller “förlagets pdf”, är den version som vi hittar exempelvis genom tidskriftens egen webbsida.
När man hittar en artikel på nätet kan det vara någon av de här versionerna. Det spelar inte någon större roll om man läser en postprint eller en version of record. Däremot är det viktigt att man är medveten om att en preprint inte är granskad av andra forskare.
De olika versionerna skiljer sig alltså åt i hur de granskats och hur de formgivits. Medan preprints och postprints som regel är öppet tillgängliga och alltså kan läsas från vilken dator som helst krävs en prenumeration på tidskriften för att läsa version of record – om artikeln inte publicerats som open access.
Vissa vetenskapliga tidskrifter håller tveksam kvalitet
Vissa tidskrifter utger sig för att vara vetenskapliga men publicerar även material med mycket tveksam kvalitet. Ibland kallas de tvivelaktiga tidskrifter, ibland oseriösa tidskrifter, ibland rovtidskrifter. Eftersom tidskrifterna kan se så olika ut gör olika personer och olika organisationer olika bedömningar av vilka tidskrifter som är tvivelaktiga. Det går inte att göra en knivskarp bedömning. Genom att se vilka bedömningar flera andra, trovärdiga, organisationer gjort av en tidskrift kan man snabbt skapa sig en bild av om den kan vara av tveksam kvalitet. Verktyget LiU Journal Check Up ger ett snabbt svar på om en viss tidskrift är med i en rad databaser eller kurerade listor. För att tidskriften ska inkluderas i databasen behöver den leva upp till höga krav. En tumregel är att om en tidskrift är med i någon av de stora databaserna Web of Science, Scopus eller norska listan är det som regel en trovärdig tidskrift.
Trovärdig tidskrift
Det här är en tidskrift som är seriös. Den är med i Web of Science och Scopus och dessutom i norska listan. Att den inte är med i Medline (täcker medicin) och DOAJ (vilket förutsätter att den är en open access-tidskrift) har mindre betydelse i detta fall).
Sökresultat från LiU Journal Check Up.
Ej trovärdig tidskrift
Det här är en tidskrift som sannolikt inte är seriös. Vi saknar uppgift om förlag och den är inte med i Web of Science, Scopus, norska listan, Medline eller DOAJ.
Sökresultat från LiU Journal Check Up.
Sammanfattning
I denna lektion har vi tittat på facklitteraturen och föreslagit att man tittar på den utifrån om den är vetenskaplig, populärvetenskaplig eller pseudovetenskaplig. Genom att översiktligt redogöra för den vetenskapliga processen och den vetenskapliga publikationsprocessen har vi gett en fylligare bild av vad det innebär att en text är vetenskaplig och vad vi kan vänta oss av den. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att processbeskrivningarna är mycket översiktliga.
Norska listan: En förteckning av publiceringskanaler inom forskning. Den kan användas för att skapa en första bild av om en källa är vetenskaplig eller inte. Är publiceringskanalen inte med, eller har värdet 0, är det en varningsflagg.
IMROD: ger en fingervisning om hur vetenskapliga artiklar är strukturerade och hjälper den som vill ta del av en vetenskaplig artikel.
LiU Journal Check Up: presenterar de mest relevanta och efterfrågade uppgifterna om en tidskrift.
Diskussionsfråga
Utgå från beståndet på ditt bibliotek. Vad avgör om en fackbok inkluderas i beståndet på ditt bibliotek? Spelar det någon roll om boken är vetenskaplig, populärvetenskaplig eller pseudovetenskaplig?