Använda bilder i digitala sammanhang
När det gäller text finns den så kallade citaträtten som säger att återgivning av text i begränsad omfattning och för vissa syfte är tillåtet utan upphovsmannens tillåtelse.
Nedanstående stycke om citaträtten och i vilken omfattning man får citera från Nationalencyklopedin möjliggörs just genom citaträtten, utan det undantaget i lagstiftningen hade det troligtvis varit ett brott mot upphovsrättslagen att ha med nedanstående citat:
“Bedömningen av hur långt ett citat kan vara utan att strida mot upphovsrättslagen görs med utgångspunkt i den sedvänja som har utvecklats och av den omfattning som motiveras av ändamålet och syftet med citatet.”
Citaträtten gäller dock inte för fotografier och kan inte åberopas som juridiskt undantag. Återgivande av konstverk kan bara återges vid vetenskapliga eller kritiska framställningar och då inte i digital form.
Vad som eventuellt skulle kunna användas genom ett åberopande av citaträtten är enskilda rutor av ett ett serietidningsverk. Catharina Ekdahl på PRV preciserar:
“Som du mycket riktigt antyder gäller inte den vanliga citaträtten fullt ut på bilder, exempelvis fotografier eller illustrationer. Anledningen är att ett citat normalt förutsätter att det är en begränsad del av ett verk som används. Om du tar en del av en bild skulle det kunna innebära en bearbetning, vilket antagligen kräver tillstånd. Men, använder du en tecknad bildruta ur en seriestrip eller möjligen en bild ur ett bildspel på sätt så att det fyller en verklig funktion i ditt eget skapade verk och är motiverat, dvs. utan att det enbart handlar om utsmyckning, kan det vara tillåtet enligt inskränkningen om citat i 22 § upphovsrättslagen. “
Här gäller det att komma ihåg att citatet ska fylla en funktion i ditt verk för att belysa, kritisera eller understryka något. Att använda en serieruta för att skapa en mem eller illustrera ett kort inlägg är däremot juridiskt tveksamt.
God sed ska följas, det vill säga att man anger upphovspersonens namn och bildens källa.
Apan Peters målningar ställdes ut som den fiktiva franske målaren Brassau på ett galleri i Göteborg 1964 och lurade ett flertal konstkännare som gav apans abstrakta spontanistiska målningar fina vitsord. Fotografi: Åke Axelsson för GP. Nu public domain då journalistiska bilder räknas som fotografisk bild och skyddas i 50 år från det bilden togs. Fotografisk verk skyddas däremot i 70 år efter upphovspersonens bortgång.
För att kunna använda bilder online krävs det således att du har tillstånd av upphovspersonen eller att bilden är av fri karaktär, det vill säga licensierad enligt Creative Commons, är i allmänningen (public domain) eller att upphovsrätten har gått ut.
I amerikansk lagstiftning finns det något som heter “fair use” vilket gör det möjligt att använda andras verk i vissa sammanhang. Vi har ingen liknande lagstiftning i Sverige.
Övning
En sökning på “library meme” ger följande resultat. Kan du hitta några exempel på bilder som används där du vet att den som skapat memen inte äger upphovsrätten till bilden?
Kolla ditt eget flöde på Facebook, Messenger, WhatsApp eller dylikt. Använder du den här typen av bilder som skulle kunna vara tveksamma upphovsrättsmässigt?