Vad är en läsplatta?

Kort historik

De första läsplattorna dök upp i mitten av 90-talet men det var inte förrän tio år senare som det kom modeller som slog igenom kommersiellt och då framförallt i de länder där Amazon sålde sin läsplattemodell “Kindle”. I Sverige var det aldrig någon större marknadsföring av läsplattor och den förblev en produkt för entusiaster. Det är synd eftersom det är ett utmärkt sätt att läsa e-böcker på. Läs mer om läsplattans historia. 

Tekniken

Uppfinnandet av e-bläck (E-Ink) möjliggjorde tillverkningen av praktiskt användbara läsplattor. Det fanns föregångare (till exempel PalmPilot) men inga av dem kunde ge samma läsupplevelse.

Förenklat består e-bläck av små plastkulor, i svart eller vitt, som ligger mellan två genomskinliga skivor av plast. När elektriciteten förs igenom kulorna rör de sig och bilden ändras på skärmen. Eftersom e-bläck bara använder ström när bilden ändras, kan en läsplatta hålla laddningen mycket länge, upp till flera veckor om den är helt avslagen.

Länge dominerade skärmstorleken 6 tum men numera finns det också flera modeller på 7 tum och uppåt.

Många läsplattor har numera även belyst skärm. Belysningen riktas nedåt på skärmen, den ”glöder” och vissa läsplattor kan även blanda gult och blått ljus. Det gör skärmen behaglig att läsa även i mörker och jag har personligen läst på läsplatta flera timmar i sträck utan något obehag.

Största nackdelen med e-bläck har varit att den bara varit i gråskala. Inte förrän år 2020 började kommersiellt gångbara läsplattor med e-bläcksfärgskärm tillverkas och det ska bli spännande att se hur den utvecklingen fortsätter. På Wikipedia kan du läsa mer om e-bläck. 

Läsplattans funktioner

Alla läsplattor kan byta textinställningar, har anteckningsmöjligheter och även ordböcker. Det finns ingen standard för hur dessa olika funktioner hanteras utan det skiljer sig mellan olika modeller, allt från förinställda mallar till att man kan finjustera i minsta detalj. Men bara att det går att byta font, till exempel till en utan seriffer, kan göra stor skillnad för läsbarheten. Man kan även ladda upp nya teckensnitt till vissa modeller som till exempel Open Dyslexic, en gratis font utvecklad för dyslektiker vilket är bra att känna till.

De flesta läsplattor kan numera även kopplas upp med wifi och ibland 4G. Många har även en primitiv webbläsare men den är ganska otymplig att använda. Det finns även läsplattor som är androidbaserade. De kan använda diverse olika läsappar. Vissa läsplattor har dessutom uppspelningsfunktion för ljudböcker och flera modeller är vattentäta, vilket gör att de kan läsas när man ligger i badkaret eller kan rengöras.

Länk till filmen Digitala hörnan – Vad är en läsplatta? Härnösands bibliotek på YouTube.