Djur eller människor?
När möss tränar tidigt på dygnet blir de smalare, visar forskning. Betyder det att den som vill gå ner i vikt borde sticka ut och jogga före frukost? Nja, så enkelt är det inte. I en viss typ av forskning – till exempel inom medicin och biologi – används ofta djur, som möss, i studier. Låt oss ta ett exempel:
“Fettförbränningen påverkas av när på dygnet man tränar”
När man läser rubriken är det lätt att tro att det gäller oss människor. Men det gör det inte, det gäller möss – och det är skillnad. En viktig skillnad är att möss är nattdjur. Det kan påverka när de bränner fett mest. Forskarna själva är förstås medvetna om det och säger det i artikeln: ”[D]et behövs fler studier för att kunna dra några säkra slutsatser om fyndens betydelse för människor”.
Men vad är poängen med att använda djur i forskning om det inte går att dra slutsatser om människor? Det kan finnas flera skäl, här är några:
Tre skäl till att forskare gör djurförsök
- Enklare att styra experimenten
Forskare kan styra över vad försöksdjur – som möss – äter, hur de sover och när de tränar. Det gör det enklare att undersöka hur en specifik sak påverkar kroppen. - För stor risk att testa på människor
Forskare får inte göra studier som riskerar att skada människor. Därför måste till exempel en medicin eller ett vaccin testas på djur först. Forskare som gör experiment med djur måste göra det ansvarsfullt och följa både lagar och forskningsetiska regler. - Hjälper forskarna förstå människokroppen
Trots skillnader finns det också många likheter mellan djur och människor. Vi har till exempel liknande matsmältningssystem, blodomlopp och immunförsvar. När forskarna ser att möss går ner mest i vikt när de tränar i början av sin aktiva tid på dygnet, har de fått veta något som de kan ha nytta av i sin fortsatta forskning.
Etiska aspekter av djurförsök
Djurförsök har länge använts inom forskning och det har också funnits de som ifrågasätter om det verkligen är etiskt försvarbart att göra försök och tester på djur. Många djurrättsorganisationer – som PETA och Djurens Rätt – ifrågasätter djurförsök och hävdar att det borde räknas som djurplågeri. De ifrågasätter också om metoderna verkligen är framgångsrika och om resultaten är användbara eftersom systematiska översikter har funnit att djurförsök ofta misslyckas med att exakt spegla resultaten hos människor. Exempelvis visade en granskning 2013 att cirka 100 vacciner har visat sig förebygga hiv hos djur, men att inget av dem hade fungerat på människor.
De som förespråkar djurförsök menar att djurförsök är nödvändiga för att kunna forska, inte minst inom medicin, och att nästan alla medicinska framgångar under de senaste hundra åren förlitat sig på försök och experiment på djur på något sätt. Enligt svensk lag får djurförsök endast göras om det inte går att få fram relevanta forskningsresultat med andra metoder. Vissa länder, till exempel, Nederländerna och Nya Zeeland, har förbjudit invasiva experiment på vissa djurarter, framförallt människoapor. 2003 förbjöds användningen av människoapor i djurförsök även i Sverige, och det är numera förbjudet i hela EU. Inom EU är även alla sorters kosmetikatester på djur förbjudna sedan några år tillbaka.
Det finns alternativ till djurförsök och intresset för att använda dem har ökat under senare år. De vanligaste metoderna är cellkulturer, datormodeller och djurfri cellodling.
Läs mer:
Djurförsök (Wikipedia)
Metoder som kan ersätta djurförsök (Jordbruksverket)
Här kan du gå vidare till Fatta forskning del 3:
Fatta forskning del 3: Kan man lita på forskning?
Ibland läser man att något är ”vetenskapligt bevisat” eller ”vetenskapligt belagt”. I denna tredje och sista delen av Fatta forskning lär du dig vad som krävs för att forskning ska vara pålitlig, hur man ska förhålla sig till experter och varför forskare ibland är oense.
