Rena grekiskan

Vad är då en kryptovaluta? Låt oss börja med ordet. Krypto kommer från grekiskans “kryptos” som betyder dold eller hemlig. Det är samma stam som används i kryptering eller kryptografi. Det handlar helt enkelt om att vara hemlig. Men vad är det då som ska vara hemligt med dessa nya valutor? Ja, informationen om just din finansiella situation såklart! Du ska med hjälp av kryptografi kunna ha tillgång till dina pengar och kunna göra dina överföringar, det vill säga göra dina registreringar i registret över pengar, utan att någon annan kan ha någon insyn. I detta fall, inte ens någon bank eller finansiell institution. Här är också en av de intressanta motsägelserna med kryptovalutor. Poängen bakom dessa hemliga system är nämligen samtidigt att göra systemet mer transparent på grund av den bristande tilltron för de finansiella systemen, som vi avslutade med i förra lektionen.

Kryptovalutornas ursprung

Teorier kring kryptovalutor och elektroniska betalningsmedel är äldre än den digitala infrastruktur vi kallar internet. Olika informationsexperter och programmerare har länge försökt lösa problemet och lanserat olika koncept, dock utan att få något större genomslag. Vad som krävdes för kryptovalutornas genombrott var, förutom den tekniska utvecklingen och internets storskaliga genombrott, ett utbrett missnöje med banker och de finansiella systemen.

2008 undertecknade George W Bush Emergency Economic Stabilization Act of 2008, en lag som innehöll ett räddningspaket för de amerikanska finansiella systemen, som reaktion på finanskrisen 2007-2008. Lagen gav finansdepartementet tillgång till 7 000 000 000 000 (sjutusen miljarder) kronor för att stötta bland annat banker. Detta gav i USA, liksom i många andra länder som lanserade liknande räddningspaket, upphov till en mängd kritiska röster som ansåg att det inte var skattebetalarnas roll att hjälpa företag som både innan och efter krisen gjorde stora vinster till sina aktieägare. Det riktades också stark kritik mot det invecklade och hemlighetsfulla banksystemet i sig. Om den moderna tidens pengar till stor del genereras av banker och dessa samtidigt är de som äger och hemlighåller de register som håller reda på alla transaktioner av fiatpengar, kan vi då lita på dessa register och dessa pengar? Det var inte en slump att den första kryptovalutan med bredare genomslag: bitcoin, lanserades strax efteråt. Kryptovalutor försöker nämligen lösa tillitsproblemet i sin digitala arkitektur.

Decentraliserat och öppet

Tanken bakom bitcoin och senare kryptovalutor är att försöka komma runt identifierade säkerhetsbrister och det tillitsproblem som finns inbyggt när du har ett centralt register som innehåller uppgifter om balans och överföringar. Istället för ett centralt register som finns hos en enskild aktör erbjuder kryptovalutorna ett decentraliserat register som samexisterar hos alla som äger och handlar med valutan i sig. Detta register innehåller information om varje transaktion som någonsin gjorts med valutan och varje gång en ny transaktion görs uppdateras registret. Den exakta informationen kring transaktionen, det vill säga vem som betalat och vem som mottagit, är fortfarande krypterad och hemlig. Användarnas anonymitet garanteras men metainformation om transaktionen registreras och uppdateras i alla register.

Exempelvis: Du använder din krypterade plånbok för att överföra din enda bitcoin till en annan användare. Registret ändras. En mindre bitcoin för dig och en mer för den andra användaren. Ingen annan användare som har fått det uppdaterade registret med transaktionen kan se vem du eller den andra användaren är men om du skulle försöka spendera din bitcoin en gång till (den som du inte längre har) skulle registret som innehåller varje transaktion sedan valutan startades tydligt visa att du inte hade någon bitcoin att spendera.

Denna kontinuerligt uppdaterade kedja av nya registreringar i registret är det som vi kallar blockkedjan (efter blocken av ny information som läggs till) och detta pratar vi mer om i lektion fyra.

De som lyfter fram blockkedjans förträfflighet pekar på hur det decentraliserade systemet ger många fördelar gentemot det existerande banksystemet:

• Frånvaron av en centraliserad och icke-transparent ägare av registret ökar tilliten.
• Friheten ökar när det inte längre finns en central institution som kan lägga sig i din transaktion. Så länge du följer de regler som kryptovalutan satt upp för överföring får du överföra vad du vill, hur du vill.
• Det decentraliserade systemet minskar riskerna för att någon hackar registret och påverkar det.

Bitcoins särställning

Av de nya kryptovalutor som lanserats sedan bankkrisen 2007-2008 har bitcoin en särställning. Den var först ut, den använde teknik och kod som sedan återanvänts av andra och den har tjänat som dörröppnare för andra kryptovalutor som kommit efteråt. Bitcoin tjänar också som en sorts centralvaluta som andra kryptovalutor handlar med och skänker på detta sätt mindre kryptovalutor ökad legitimitet. Bitcoins särställning är också anledningen till att vi i denna kurs ger bitcoin särskilt utrymme, även om mycket av det vi skriver om bitcoin gäller andra kryptovalutor också.

Vägen till att förstå bitcoin

För att förstå bitcoin måste vi gå omvägen via teknik som i sig kan kräva sin egen förklaring. Vi lägger därför kryptovalutan åt sidan ett tag och tittar på den underliggande tekniken som krävs för att få transparenta, distribuerade register av denna sort att fungera. Först tittar vi på kryptografin som krävs för att hålla säkerheten och sedan på de blockkedjor som bär den finansiella informationen.