Världens ”win-win” – att handleda studenter

Brukar du handleda bibliotekariestuderande praktikanter? Praktik beskrivs ofta som något ömsesidigt givande, samtidigt pekar andra på ett gap mellan utbildningen och yrkeslivet. Med rapporten ”Det här var ju världens win-win”: Handledares upplevelser av bibliotekariestudenters kompetenser och bidrag till praktikplatsen vill Sonja Gullberg Fagerholm och Therese Lind nyansera diskussionen.

Inom biblioteksvärlden finns en återkommande diskussion om den akademiska utbildningen inom Biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) verkligen rustar studenter för det kommande yrkeslivet som bibliotekarier (se t.ex. Eriksson 2023). Både bibliotekariestudenter och biblioteksbranschen har riktat kritik mot den teoretiskt inriktade utbildningen. Studenter känner sig osäkra på om det de lärt sig under studietiden kommer värderas i yrkeslivet (se t.ex. Lindberg 2015) medan bibliotekschefer upplever det svårt att rekrytera nyutexaminerade bibliotekarier med rätt kompetenser (se t.ex. Michnik & Utter 2018). Förhållandet mellan bibliotekarieutbildningen och det praktiska biblioteksarbetet har enligt Wisselgren (2018) ofta beskrivits som ett glapp mellan teori och praktik, något som akademiseringen av utbildningen på 1990-talet bidragit till.

Förhållandet mellan bibliotekarieutbildningen och det praktiska biblioteksarbetet har ofta beskrivits som ett glapp mellan teori och praktik.

Genom vårt arbete som adjunkter på Bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola (SH) har vi en annan bild. Vi upplever att dagens bibliotekariestudenter inte bara får med sig teoretiska kunskaper från utbildningen – de utvecklar även praktiska färdigheter och reflekterande, kritiska förmågor som är relevanta för yrkesutövandet. Detta märks inte minst efter programmets praktikkurs där studenterna återkommande får fina omdömen av sina praktikhandledare. Studenterna beskriver i sin tur att de haft nytta av utbildningen och att deras perspektiv och idéer varit eftertraktade på praktikplatserna.¹En av författarna (TL) till denna studie var kursansvarig för praktikkursen 2021–2024 och genomförde då kursutvärderingar med studenterna samt examinerade praktikintyg från handledarna. Ett flertal studier, både inom BoI och andra fält, visar dessutom att handledare uppfattar det som värdefullt och lärorikt att ta emot studenter på praktik. Det ger bland annat möjlighet att få input till verksamheten (FerrerVinent & Sobel 2011; Kemp et al. 2021; Pymm & Juznic 2014), hålla sig uppdaterad med den senaste ämneskunskapen (Ahlryd 2018; Carlqvist & Martinsson 2023; Kemp et al. 2021; Pymm & Juznic 2014) och utvecklas professionellt i sin yrkesroll (Carlqvist & Martinsson 2023; Kemp et al. 2021).

Sammantaget pekar forskningen på praktik som ömsesidig utveckling för både studenten, handledaren och organisationen. Vi är intresserade av hur detta kan förstås i relation till det förmodade glappet mellan bibliotekarieutbildning och yrkesliv, vilket är bakgrunden till denna studie. Vi hoppas kunna nyansera diskussionen om bibliotekarieutbildningens innehåll och bibliotekarieyrkets kompetensförsörjning.

Bakgrund

Praktik kan definieras som en praktiskt inriktad kurs som förläggs i en verksamhet inom ramen för en akademisk utbildning (Cajvert 2020). Syftet är att studenten ska få möjlighet att tillämpa sina teoretiska kunskaper och träna sina yrkesfärdigheter i konkreta situationer. Genom detta får studenten insyn i vad som krävs i det framtida yrket samt börjar utveckla ett professionellt förhållningssätt och en yrkesidentitet. Under praktiken ges handledning av en yrkesverksam person – men målet är att studenten ska bli alltmer självständig i utförandet av de praktiska uppgifterna (ibid.).

Tveiten (2020) lyfter fram vikten av reflektion i handledningen. Genom detta kan studenten få syn på behov av ny teoretisk kunskap, bli mer medveten om sina värderingar och känslor samt vidareutveckla färdigheter såsom problemlösning. Handledning kan även öka medvetenheten om och verbaliserandet av så kallad tyst kunskap (ibid.). Enligt Cajvert (2020) innebär handledning också utveckling för handledaren. Att instruera studenter, svara på frågor och ta del av deras reflektioner ger möjlighet att sätta ord på sin erfarenhetsbaserade kunskap och reflektera över sin yrkesutövning – vilket kan vara svårt att hinna med i det dagliga arbetet. Detta kan leda till att handledaren förändrar både sitt tänkande och agerande i yrkesutövningen (ibid.).

I denna studie undersöks praktik på Bibliotekarieprogrammet på SH (Södertörns högskolan, red. anm). Det är en professions förberedande, praktiknära kandidat-utbildning som innehåller kurserna BoI A, B och C, två profilterminer samt en valbar termin. Under termin 4 ges en praktikkurs på 10 veckor. Kursen utgörs framförallt av praktiktjänstgöring men innehåller också seminarier där teoretiska och praktiska frågeställningar diskuteras. Kursen examineras genom seminariedeltagande, en praktikloggbok, en akademisk rapport samt ett praktikintyg. I nuläget har fyra praktikkurser genomförts med 26–38 studenter per omgång. Hittills har alla studenter blivit godkända på sin praktiktjänstgöring.

Teori

Studiens teoretiska ramverk består av begreppen kompetens och kompetens-utveckling såsom de beskrivits av Illeris (2013) i hans forskning om vuxnas lärande. Illeris har inte använts så mycket inom BoI, däremot inom organisationsstudier och utbildningsvetenskap. Vi anser Illeris begrepp vara användbara analysverktyg då de fångar in många av de kompetenser som efterfrågas av bibliotekariebranschen samt den kompetensutveckling som praktik anses kunna stärka.

Kompetens

Enligt Illeris (2013) är kompetenser något som alla människor har – och utvecklar – i relation till de sammanhang man ingår i. Kompetenserna har sin grund i individens kapaciteter, dispositioner och potentialer och kommer till uttryck genom handlingar i konkreta situationer (ibid.). Illeris menar att kompetensbegreppet kräver en utvidgad definition för de situationer vi möter idag. I sin egen definition inkluderar han två kategorier av kompetenselement: sju allmänna element som tillhör den gängse synen på kompetens samt åtta element av personlig karaktär som han menar ofta är osynliga eller underförstådda i andra kompetensdefinitioner. De olika elementen kan enligt Illeris skifta i betydelse beroende på vilken kompetens som avses men vanligtvis krävs att en betydande andel av dem är representerade. Han poängterar att det inte rör sig om olika typer av kompetenser utan element som kan vara närvarande i alla möjliga olika kompetenser. Vi presenterar Illeris utvidgade kompetensbegrepp i form av en tabell (se bilaga 1).

I studien kommer vi använda Illeris utvidgade kompetensbegrepp som ett teoretiskt verktyg för att analysera vilka kompetenser som praktikanter, enligt handledare, uppvisar och utvecklar under praktiken. Närmare bestämt är vi intresserade av vilka allmänna och personliga kompetenselement som kan identifieras i handledarnas utsagor.

Kompetensutveckling

Illeris (2013, s. 77) beskriver kompetensutveckling som ”en särskilt kvalificerad form av lärande som kan äga rum under hela livet och i alla möjliga sammanhang”. Lärande i sin tur består enligt Illeris av tre dimensioner: innehåll, drivkraft och samspel. Kompetensutveckling kräver att alla dessa tre dimensioner ingår i läroprocessen. Dessutom krävs några ytterligare förutsättningar enligt Illeris. Han formulerar tre nyckelord för det han ser som avgörande för att lärandet ska kunna få karaktär av kompetensutveckling: engagemang, praktik och reflektion (ibid.). Vi presenterar dessa centrala begrepp med tillhörande definitioner i form av en tabell (se bilaga 2).

I studien kommer vi använda Illeris tre nyckelbegrepp för kompetensutveckling som analysverktyg gällande hur praktikanterna bidrar till kompetensutveckling för praktikplatsen. Vi vill undersöka huruvida engagemang, praktik och reflektion kan identifieras i materialet och vilken roll detta i så fall verkar ha för möjliggörande av kompetensutveckling.

Metod

Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med handledare, vilket enligt Bryman (2018) ger god möjlighet att förstå världen såsom de intervjuade själva upplever den. För att hitta respondenter skickade vi i juni 2023 ut en förfrågan till de ca 50 handledare som tog emot praktikanter från Bibliotekarieprogrammet på SH under vårterminen samma år. Av dessa var det fyra personer som tackade ja. Respondenterna hade en del gemensamma nämnare men vi bedömde att urvalet var tillräckligt varierat för att uppfylla studiens syfte.

Inför intervjuerna gav respondenterna skriftligt samtycke till att delta i studien och till behandling av deras personuppgifter. Vi genomförde intervjuerna (ca 30–45 minuter vardera) via Zoom i augusti 2023. Intervjuerna var semi-strukturerade – vi hade en förberedd intervjuguide med olika teman men frågorna kunde anpassas under intervjun (Bryman 2018). Vid transkriberingen av de inspelade intervjuerna anonymiserade vi alla identifierande uppgifter för att skydda intervjupersonernas integritet – samt de studenter de handlett. Materialet kodades utifrån de centrala teman som kunde utläsas i relation till våra frågeställningar och analyserade utifrån Illeris (2013) begrepp kompetens och kompetensutveckling.

Resultat och analys

Vid studiens genomförande var handledarna mellan 51–65 år och hade 23–36 års erfarenhet av biblioteksarbete. De arbetade på ett folkbibliotek, ett skolbibliotek och två lärosätesbibliotek i
Stockholmsområdet. De arbetade inom olika stora organisationer och med olika arbetsuppgifter, men alla hade någon form av pedagogiska uppgifter. De hade minst ett par års erfarenhet av att handleda BoI-praktikanter. Handledarna benämns med pseudonymerna Blå, Röd, Gul och Grön.

Praktikanternas kompetenser och utveckling

Handledarna upplever att praktikanter uppvisar och utvecklar åtskilliga kompetenser under praktiken.²Även om intervjuerna handlar om praktikperioden VT23 pratar handledarna även om praktikanter från andra terminer och andra lärosäten. Utsagorna rör sig mellan enskilda praktikanter och praktikanter i allmänhet. Utifrån Illeris (2013) beskrivs framförallt allmänna kompetenselement. För det första uppvisar praktikanterna överlag socialitet och samarbetsförmåga (Blå, Gul, Röd, Grön). Det handlar främst om att våga och kunna möta bibliotekets användare – exempelvis att tala inför grupp (Röd) eller bemanna informationsdisken (Blå). Röd beskriver hur några var ”otroligt bra på att sätta sig med ungdomarna och snacka och få kontakt, de var mycket bättre än jag”. Gul återkommer till att praktikanterna visat god förmåga att samarbeta med hen.

För det andra uppvisar många praktikanter självständighet. Det handlar exempelvis om att möta användare (Blå, Röd) eller planera och utföra arbetsuppgifter (Röd, Gul). Grön beskriver att praktikanterna kommit med egna idéer och synpunkter vilket hjälpt hen att: ”själv få syn på saker som är kontraproduktivt. Aah just det, du tänker så. För oss är det självklart när vi pratar om det på det här sättet”. Enligt Röd kan praktikperiodens längd påverka om praktikanterna självständigt hunnit genomföra vissa aktiviteter.

För det tredje uppvisar en del praktikanter framåtanda (Grön, Gul, Blå, Röd), vilket ingår i Illeris kompetenselement personlig profil. Blå menar att de flesta praktikanter har varit ”väldigt framåt” och Grön säger: ”Nu sist gick det väldigt bra för det var en framåt person som var hos oss. Hen kunde ta för sig och så vidare.” Gul konstaterar att praktikanterna varit lite olika vad gäller personlighet men att flera av dem har varit pigga, roliga och lätta att ha att göra med.

För det fjärde uppvisar praktikanterna vissa kunskaper. I något fall gäller det kunskap om litteratur (Röd) och Grön säger att hens senaste praktikant hade “snappat upp bibliotekets funktion i samhället på ett väldigt fint sätt.” Vad gäller färdigheter sägs praktikanterna överlag vara duktiga på informationssökning (Blå) samt teknik och digitalt biblioteksarbete (Gul, Blå, Röd). Vidare nämns färdigheter inom administration (Gul, Röd) och läsfrämjande arbete (Röd). När det gäller attityder berättar Blå och Röd att flera praktikanter uttryckt att de gärna skulle vilja arbeta på praktikplatsen eller bibliotekstypen.

Av Illeris personliga kompetenselement kan vi identifiera kreativitet. Gul har velat bli handledare för: ”de kommer med så mycket roliga idéer och vissa av dem har ju varit väldigt kreativa och haft förslag på hur man ska kunna lösa olika arbetsuppgifter på olika sätt.” Det som möjliggjort kreativiteten i detta fall verkar dels varit arbets-uppgifterna i sig, dels handledarens inställning: ”Och jag har låtit dem få blomma ut i det också och liksom uppmuntrat (…) att de verkligen ska få tänka efter själva och komma med bra lösningar.” Röd ger också exempel på praktikanternas kreativitet, exempelvis ”de här datorgrejerna (…) som dom har visat med smarta sätt och grejer som jag inte visste själv”.

När det gäller vad praktikanterna lär sig under praktiken tror handledarna framförallt att de förstår skillnaden mellan olika bibliotekstyper och vad som utmärker den egna verksamhetens uppdrag (Röd, Gul, Blå, Grön). Rimligtvis borde praktikanterna utveckla fler kunskaper och färdigheter med tanke på alla arbetsuppgifter som de utför, men det är inte framträdande i våra intervjuer. Däremot nämns
självständighet respektive socialitet och samarbetsförmåga som något praktikanterna överlag utvecklar (Blå, Grön, Gul, Röd). Gemensamt för båda dessa kompetens-element är att handledarna ser dem som viktiga för arbetet på bibliotek och därmed aktivt uppmuntrar denna utveckling.

Praktikanternas bidrag till praktikplatsen

Enligt handledarna bidrar praktikanter på flera sätt till praktikplatsen. För det första bidrar de till kompetensutveckling, inte bara för handledarna utan till viss del även chefer och medarbetare. Det handlar framförallt om att få nya perspektiv på och idéer till verksamheten (Gul, Grön, Blå, Röd) men även inblick i dagens bibliotekarieutbildning (Grön, Blå, Gul) och möjlighet att reflektera kring bibliotekarieyrkets utveckling (Blå). Handledarna har även lärt sig några konkreta saker av praktikanterna, exempelvis om datorer (Röd) och digitalt biblioteksarbete (Gul). Röd berättar om en särskilt duktig praktikant som var “en stjärna, hen kunde man ju lära sig hur mycket som helst av”. Till exempel fick Röd nya idéer om läsfrämjande metoder genom att observera praktikanten i fråga.

För det andra bidrar praktikanterna genom själva arbetsinsatsen – de utför ofta arbetsuppgifter som annars inte hinns med (Blå, Röd, Gul). Det kan exempelvis handla om att granska poster i DiVA, något som kräver tid och noggrannhet: ”Så där kan vi säga, vi var många och inkluderat chefer som tyckte att det här var ju världens win-win” (Blå). Under praktiken har praktikanterna även producerat flera fysiska produkter, såsom riktlinjer för beståndet (Gul) och bokaffischer (Röd).

Handledarna uttrycker ett stort engagemang för att ta emot praktikanter, vilket är en av förutsättningarna för kompetensutveckling enligt Illeris (2013). Utöver praktikanternas bidrag som beskrivits ovan uttrycker handledarna starka personliga drivkrafter. Dels att få vara med och forma framtidens bibliotekarier och visa upp en rättvisande bild av yrket och den egna bibliotekstypen, dels att själva interaktionen med praktikanterna är så givande på ett personligt plan (Gul, Röd, Blå, Grön). Blå beskriver sig som allmänt utåtriktad och Gul ser handledning/ undervisning som en del av sin yrkesroll. Grön säger att det är roligt att ”träffa nya människor, unga människor, man får inblick i vad de har läst och hur de tänker och sådana saker”. Även övriga handledare lyfter fram praktikanternas unga ålder som något särskilt positivt. Samtidigt upplever handledarna utmaningar under praktiken, såsom tidsbrist (Blå), vilket skulle kunna utgöra hinder för kompetensutveckling.

…att sätta ord på sin erfarenhetsbaserade kunskap och reflektera över sin yrkesutövning /…/ kan leda till att handledaren förändrar både sitt tänkande och agerande i yrkesutövningen.

Enligt Illeris kräver lärande i form av kompetensutveckling både teori och praktik.³Handledarna i denna studie har ju redan en utbildning och lång yrkeserfarenhet. Vi vill därför förtydliga att vi här även
inkluderar vidareutveckling av redan förvärvade kompetenser i begreppet praktik. Gul och Röd är ensamma bibliotekarier på sina arbetsplatser och har därför arbetat nära praktikanterna. Gul har löst många konkreta problem tillsammans med praktikanterna och Röd har lärt sig nya saker genom att observera praktikanterna under gemensamt utförda aktiviteter. Detta ser vi som exempel på praktik enligt Illeris – handledarna har fått praktisk övning i direkt samband med det faktiska yrkesutövandet och därmed kunnat utveckla sina kompetenser. Som en kontrast har Grön och Blå mer fungerat som samordnare för sina praktikanter, vilket inte verkar ge samma möjligheter till kompetensutveckling.

För att få till en bestående kompetensutveckling menar Illeris (2013) att de lärande behöver få reflektera över sina erfarenheter. Reflektion är något vi kan utläsa på flera olika sätt i materialet. Framförallt återberättar handledarna saker de spontant reflekterat över under själva praktiken, på egen hand eller med praktikanten (Grön, Blå, Röd, Gul). Röd säger att hen lär sig genom att ”själv tvingas formulera mig. Så kanske inte direkt av dem men att ha dem där”. Ett exempel på planerad reflektion ges av Blå som berättar att hens chefer brukar boka in samtal med praktikanterna. Reflektion visar sig även kunna ske efter praktiken – till exempel har Blå och hens kollegor reflekterat kring vilka kompetenser som egentligen värderas på arbetsplatsen. Slutligen verkar själva intervjun med oss ha inneburit ett tillfälle för reflektion – vad praktiken går ut på (Gul) och hur praktikplatsen kan lära sig mer av praktikanten (Grön).

Diskussion och slutsatser

Som beskrivits i inledningen finns det ett möjligt glapp mellan bibliotekarieutbildningen och biblioteksbranschen när det gäller vilka kompetenser som anses vara relevanta. Vår studie visar dock att bibliotekariestudenter på praktik uppvisar och utvecklar åtskilliga kompetenser som uppskattas på praktikplatserna. Även om handledarna betonar att kompetenserna varierar utifrån praktikanternas ålder, personlighet och tidigare erfarenheter, visar sig exempelvis socialitet och samarbetsförmåga samt självständighet vara vanligt förekommande. Detta kan jämföras med Michnik och Utters studie (2018) där ca 39 % av tillfrågade folkbibliotekschefer menar att nyutexaminerade bibliotekarier generellt saknar social kompetens och ca 18 % att de saknar de personliga egenskaper som krävs för arbetet, exempelvis mod (ibid.). Synen på kompetenser påverkas sannolikt av om det är handledare/kollegor eller rekryterande chefer som tillfrågas, samt vilken bibliotekstyp det gäller. Praktikanter tycks också få en unik möjlighet att uppvisa sina kompetenser. Dels verkar praktik innebära mindre krav och förväntningar än vid nyanställningar, dels erbjuds den praktiska övning under handledning som enligt Illeris (2013) krävs för kompetensutveckling.

Handledarna i studien vill ge blivande bibliotekarier en rättvisande bild av yrket och den egna bibliotekstypen, vilket enligt Pymm & Juznic (2014) handlar om en känsla av åtagande gentemot både studenten och professionen. Men i vår studie verkar en lika stark drivkraft vara att det helt enkelt är roligt och givande att handleda praktikanter. I likhet med bland andra Ferrer-Vinent och Sobel (2011) upplever handledarna att praktikanter bidrar med nya perspektiv och idéer till verksamheten. Flera tidigare studier (se t.ex. Pymm & Juznic 2014) lyfter fram praktik som en möjlighet för yrkesverksamma att uppdatera sina ämneskunskaper.

Sammantaget pekar forskningen på praktik som ömsesidig utveckling för både studenten, handledaren och organisationen.

Detta visar sig inte explicit i vår studie, däremot att det är positivt att få inblick i dagens bibliotekarieutbildning. Det är också en chans att få reflektera över yrket (jfr bl.a. Carlqvist & Martinsson 2023) och sätta ord på tyst kunskap (jfr Cajvert 2020). I likhet med bland andra Dewi och Velasquez (2022) visar sig praktik ge organisationen ökad arbetskapacitet. Sammantaget upplever handledarna, liksom i Kemp et al. (2021, s. 1089), att praktik innebär viss ökad arbetsbörda men att fördelarna överväger: “In both cases, something is given and something is returned”. Det ömsesidiga utbytet och lärandet verkar därmed centralt för att förstå vad som händer i praktikhandledning.

Något vår studie bidrar med är att synliggöra hur praktik kan möjliggöra kompetensutveckling för praktikplatsen. Särskilt viktigt verkar det vara att arbeta tillsammans med praktikanterna under en längre period – i vår studie är det just dessa handledare som uttrycker att de lärt sig konkreta saker av praktikanterna. Men handledarna behöver även få tillräckligt med handledningstid, inte minst för planerade reflektionstillfällen. Här verkar det finnas en outnyttjad potential för både branschen och utbildningen att arbeta vidare med när det gäller bibliotekarieyrkets kompetensförsörjning. En lärdom från studien är att praktikanter – men även nyanställda – borde tas emot med ömsesidig kompetensutveckling i åtanke.

Slutsatser

I studien undersöks praktik och handledning inom bibliotekarieutbildningar med fokus på vad handledare upplever att bibliotekariestudenter kan och bidrar med under praktiken. Våra frågeställningar besvaras nedan:

1. Handledarna upplever att praktikanter uppvisar åtskilliga kompetenser under
   praktiken. Utifrån Illeris (2013) rör det sig om följande kompetenselement: socialitet och samarbetsförmåga, självständighet, personlig profil (i form av framåtanda), diverse kunskaper, färdigheter och attityder samt kreativitet. Under praktiken utvecklar praktikanter kunskaper, självständighet samt socialitet och samarbetsförmåga.
2. Utöver ökad arbetskapacitet till praktikplatsen upplever handledarna att praktikanter bidrar med kompetensutveckling genom nya perspektiv, idéer och arbetssätt, inblick i dagens bibliotekarieutbildning samt möjlighet till reflektion kring bibliotekarieyrket. Möjliggörande faktorer är utifrån Illeris (2013) engagerade handledare, nära samarbete mellan handledare och praktikanter kring faktiska arbetsuppgifter samt tillfälle för reflektion.

Fotnoter

• 1
  En av författarna (TL) till denna studie var kursansvarig för praktikkursen 2021–2024 och genomförde då kursutvärderingar med studenterna samt examinerade praktikintyg från handledarna. ↩︎
• 2
  Även om intervjuerna handlar om praktikperioden VT23 pratar handledarna även om praktikanter från andra terminer och andra lärosäten. Utsagorna rör sig mellan enskilda praktikanter och praktikanter i allmänhet. ↩︎
• 3
  Handledarna i denna studie har ju redan en utbildning och lång yrkeserfarenhet. Vi vill därför förtydliga att vi här även
  inkluderar vidareutveckling av redan förvärvade kompetenser i begreppet praktik. ↩︎