Uppdrag fristadskoordinator! Östersund berättar
Östersund tog emot sin första fristadskonstnär 2018. Fristadskoordinatorn Catharina Andersson är i spänd väntan på stadens fjärde fristadsgäst. Att nå ut till kommuninvånare om vad fristadsprogrammet innebär tar sin tid, och yttrandefrihet är komplext. Östersunds bibliotek har blivit en plats för att tala om just detta.
Östersund har nyligen avtackat sin tredje fristadsförfattare, Omer Abib, som är journalist, författare och översättare från Eritrea. Nästa fristadsgäst är på väg, men än så länge är ankomstdatumet ovisst och namnet är inte offentligt. Catharina Andersson är anställd på Östersunds bibliotek och har varit fristadskoordinator sedan 2017.
– Jag sökte och fick tjänsten som fristadskoordinator när kommunen bestämt att Östersund skulle bli en fristad. Tidigare hade jag jobbat som kommunikatör och stöttat ensamkommande flyktingbarn på min fritid, så min bakgrund har fungerat väl för det här uppdraget. Att vara fristadskoordinator innebär en del kontakter med Migrationsverket och Skatteverket, säger Catharina.
Artikelserie om yttrandefrihet
Detta är en artikel på temat yttrandefrihet där vi berör censur, bibliotekens roll för yttrandefrihet, fristadsprogram och fristadsförfattare. Genom organisationen ICORN (International Cities of Refuge Network) förbinder sig städer och kommuner att ta emot, bekosta och utgöra en fristad för en författare eller konstnär som har utsatts för hot eller förföljelse i sitt hemland, till följd av begränsad yttrandefrihet. Att vara fristad för en författare är ett åtagande på två år.

Jobbar på att nå ut i kommunen
– Jag är kontaktperson i de frågor som dyker upp för vår fristadskonstnär. Det kan vara på detaljnivå, som att lära sig hitta i staden eller hur tvättmaskinen funkar. Men det handlar förstås också om det professionella, som att skapa kontakter med lokala kulturutövare eller hur man går till väga med ett projekt för att sätta upp en pjäs eller översätta en bok. Jag har lärt mig mycket längs den här krokiga vägen. Med tiden har det byggts upp ett litet nätverk kring fristadsarbetet i Östersund, vilket underlättar när det kommer till frilansuppdrag för fristadskonstnärerna och inte minst sociala kontakter.
Catharina är ensam fristadskoordinator på 25 procent inom sin tjänst. Hon ser att det kan finnas fördelar med att dela på tjänsten, och till exempel få in kompetens från socialförvaltningen. Men hon har under de här åren alltid haft möjlighet att bolla många frågor med sin bibliotekschef och fått stöttning när det har behövts.
Det har tagit sin tid att nå ut till kommunens invånare.
– Vi har inte riktigt lyckats nå ut brett i kommunen med att vi är en fristad, men vi jobbar på det. Jag önskar att flera kände till uppdraget och hur viktigt det är att värna om yttrandefrihet. Vi som arbetar nära de som kommer hit vet att åren i en fristad är viktiga. Ytterst handlar det om att de får åtnjuta demokrati och får möjlighet att skapa och uttrycka sig. I Östersund har vi genom åren arrangerat en hel del offentliga program med Östersunds fristadskonstnärer, men jag tror vi behöver göra mer och att vi behöver nå utanför biblioteket, säger Catharina.

Fristaden måste också ta hänsyn till att alla fristadskonstnärer inte vill eller inte har möjlighet att vara offentliga.
– Vi har alltid en dialog om det och lyssnar in vad som är bäst och tryggast för den person som bjuds in. En fristadskonstnär kan vara en person som främst behöver arbetsro och som inte har möjlighet att vara en del av det offentliga. Medan andra kan vara mer utåtriktade. Dareen Tatour kom till Östersund under pandemin, en period när det var extremt svårt att nå ut och hitta samarbeten. Trots det lyckades hon skapa fina samarbeten i ett stort projekt och en teaterföreställning för både allmänhet och skolklasser.
Utmaningar med yttrandefrihet
Dareen Tatour, var alltså Östersunds fristadsgäst under åren 2020-2022, och är författare, dramatiker och aktivist från Palestina. Hennes pjäs Min hotfulla dikt sattes upp som en elevföreställning på en teater i Östersund och visades för gymnasieelever på estet- och samhällsprogrammet. Det skedde trots vissa utmaningar eftersom detta var under pandemin.
– Berättelsen var väldigt stark och handlar om hennes tid i fängelse och husarrest, och berör också sexuella övergrepp. Vi erbjöd efterföljande samtal, och hänvisade också till nummer på jourtelefon ifall pjäsen väckte svåra känslor, berättar Catharina.

Att ta emot en palestinsk författare och aktivist visade sig vara mer laddat än att ta emot en person från något annat land.
– Jag har känt att det har funnits vissa utmaningar, det är inte helt lätt med yttrandefrihet och öppenhet i alla lägen. Men att berätta om fristadskonstnärerna och situationen i deras hemländer oavsett var de kommer ifrån ingår i mitt arbete som koordinator och ska inte tystas. Vi hade till exempel en kväll då vi uppmärksammade konflikten i Ukraina med ett program för barn, unga och vuxna i biblioteket. Vi samarbetade med ukrainare som höll i arrangemanget och det blev en väldigt fin kväll. Jag tänkte då att hade det varit möjligt att göra detsamma för Palestina? Tanken är fortfarande aktuell, att vi gärna vill ha en föreläsning eller ett samtal om Palestina på biblioteket, utifrån neutral grund. Här är dörrarna inte stängda för det.
Biblioteket en neutral plats
Catharina anser att biblioteket är en neutral och viktig plats för yttrandefrihet.
– Jag använder biblioteksrummet för att lyfta fristadsfrågorna och varje år uppmärksammar vi Fängslade författares dag och Banned Books Week. Vi arrangerar utställningar och tipsar om böcker skrivna av fristadsförfattare. Vi bjuder in Östersunds fristadskonstnärer, som får möjlighet att föreläsa och berätta om sina hemländer, berättar Catharina och fortsätter:

– Under Fängslade författares dag förra året läste vi Dareen Tatours dikter, och Omer Abib från Eritrea berättade om lärare, författare och journalister som är fängslade i Eritrea. Många känner till fallet med Dawit Isaak men nu informerades det om flera andra som blivit frihetsberövande utan rättegång. Deras röster har väldigt svårt att nå ut.
Andra demokratiska områden som rör yttrandefrihet tar också plats på biblioteket. På Östersunds bibliotek kan man förtidsrösta, och det har arrangerats paneldebatt med alla partier representerade inför kommunalval. I samband med val har det hållits en valskola där biblioteksbesökare fått träna på att rösta, och där språkstödjare funnits till hands för att förklara och visa hur det går till.
– Det Östersunds kommun gör just som fristad är inte alltid synligt utåt, men det kan bokstavligen handla om liv eller död för den person som bjudits in till kommunen. De som kommit hit har varit mer eller mindre traumatiserade och har berättat att de uppskattat friheten och tryggheten i Östersund. Och naturen förstås. För mig som kommer de här människorna nära i mitt dagliga arbete och ser framstegen känns det väldigt fint att Östersund får vara den platsen, säger Catharina.
Catharinas tips till bibliotek som vill arbeta med yttrandefrihet och fristadsförfattare
- Bjud in en fristadskonstnär till programverksamheten. De har mycket att dela med sig av.
- Tipsa din kommun om att ICORN finns och att det behövs fler fristäder – om ni inte redan är en fristad.
- Förbered er i god tid på vad som ska ske när fristadsperioden löper ut.
- Arbeta med fristadskonstnärernas egna mål. Vad vill de uppnå under sina två år?
- Prioritera att översätta fristadskonstnärens texter. Att ha svenska eller engelska texter underlättar för fristadskonstnären och är ofta en dörröppnare.
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

