Ska biblioteken arbeta med MIK? – KB kartlägger trender i biblioteksplaner
Många svenska bibliotek identifierar medie- och informationskunnighet som viktigt och som en del av uppdraget kring kunskapsförmedling och värnandet av den fria åsiktsbildningen. Kungliga Biblioteket har undersökt hur trenderna ser ut i de nya biblioteksplanerna som antogs 2020.
Digiteket har tidigare kartlagt hur många av de svenska folkbiblioteken som har för avsikt att arbeta med MIK utifrån skrivelser i deras lokala biblioteksplaner:
Källkritik och MIK i de lokala biblioteksplanerna
I denna artikel konstaterades det att ungefär hälften av alla biblioteksplaner innehöll MIK-relaterade mål. Ett typexempel är Älvdalens bibliotek som formulerar sig så här:
“Älvdalens bibliotek ordnar också olika kampanjer på Facebook, bland annat om källkritik och information kring olika digitala tjänster.”
Enligt bibliotekslagen ska alla kommuner i Sverige ha en biblioteksplan. Genom ett politiskt förankrat dokument ska betydelsen av biblioteket och dess verksamhet gentemot medborgarna tydliggöras. Biblioteksplanen ska vara ett hjälpmedel vid utvärdering och uppföljning av biblioteksverksamheten.
Biblioteksplanen ska tillsammans med nationella styrdokument som bibliotekslag, skollag, läroplaner samt FN:s konvention om barnets rättigheter samt lokala planer ge stöd åt den kommunala biblioteksverksamhetens utveckling och aktiviteter. I biblioteksplanen ingår både folk- och skolbibliotekens målbeskrivningar.
KB har analyserat 78 nya planer som antogs 2020. I detta sammanhang har Digiteket valt att titta på de bitar som är relevanta utifrån vårt syfte, men kartläggningen är ju givetvis högintressant i sin helhet.
Digital delaktighet
Rapporten sammanfattar:
“Mål om digital delaktighet för medborgare finns beskrivet i ungefär 90 procent av planerna. Det är på samma nivå som 2017. Om man ser detta område i ett större perspektiv går det att konstatera att det idag finns drygt 30 Digidelcenter över hela Sverige, ofta i anslutning till folkbibliotek. Dessa har etablerats under de senaste åren. I den officiella biblioteksstatistiken framgår att antalet tillfällen med IT-handledning under 2019 är 25 procent fler i jämförelse med mätningen året innan. Verksamhet för att stärka allmänhetens grundläggande digitala kompetens har alltså en stark ställning på landets folkbibliotek.”
Medie- och informationskunnighet
MIK figurerar i drygt hälften av planerna, ofta i anslutning till resonemang kopplat till intern kompetensutveckling.
Rapporten diskuterar folkbibliotekens svårigheter att hitta metoder för att nå medborgarna och den upplevda bristen på efterfrågan.
Sammanfattningsvis kan konstateras att KB:s kartläggning av MIK-relaterade mål och verksamheter i de nya planerna ligger i linje med dem som Digiteket fann i sin genomgång av biblioteksplanerna förra året. Ungefär hälften av folkbiblioteken har formulerade medie- och informationskunnighetsmål i planerna.
Lokala genomslag för statliga satsningar
Det går att se en stor ökning när det gäller prioritering av digital kompetensutveckling för personal i spåren av statliga satsningar som Digitalt först med användaren i fokus. Ungefär 55 procent av biblioteksplanerna anger att kompetensutveckling för personal är prioriterat och många av dessa nämner specifikt digital kompetensutveckling.
Tillgänglighet i planerna
Ungefär 70 procent nämner mål eller verksamhet om tillgänglighet. Rapporten konstaterar att vissa bibliotek anger digitala medier, program och tjänster som något som ökar tillgängligheten och de sammanfattar att digitalt inte nödvändigtvis behöver betyda mer tillgängligt för någon med funktionsnedsättning. Beskrivs tillgänglighet handlar det i huvudsak om fysisk tillgänglighet.
Se gärna den inspelade konferensen Träffpunkt Biblioteksplaner på KB:s Youtubekanal från den 26 oktober 2021. Där diskuteras bland annat biblioteksplanen som verktyg i kris, hur samhällsinformationen om covid-19 fungerat för personer med funktionsnedsättning och metodboken framtidsdialoger.