Gå direkt till innehållet

Läsfrämjande i rummet

Vilken biblioteksanställd gläds inte av tanken på att få vara med och utforma ett nytt bibliotek? Det är läsfrämjande i rummet, i sin mest konkreta form. I denna artikel får vi följa arbetet med att skapa Kirunas nya stadsbibliotek.

I september 2022 invigdes Kirunas nya stadsbibliotek äntligen, efter flera år av planering och väntan. Att stadsbiblioteket skulle behöva flytta tillsammans med resten av Kirunas centrum har varit klart länge. För bibliotekets del innebar flytten en möjlighet att tänka om och tänka nytt. Bibliotekets personal var delaktig redan från ritningsstadiet, vilket skapade förutsättningar för att utforma ett biblioteksrum som möjliggör mer än det begränsar.

Grunden till det läsfrämjande arbetet är att väcka lust. Lust att läsa, lust att lära. Lust att komma till biblioteket och stanna kvar här. Hos personalen fanns en tydlig bild av vilken sorts verksamhet man ville skapa: biblioteket som en plats för möten och inspiration, läslust och glädje. En arena för programverksamhet för stora och små, där det alltid finns något att läsa, göra, se eller uppleva.

– Vi ville skapa många olika platser i rummet där vi kunde arbeta med läsfrämjande verksamhet, säger Carina Kreku, programansvarig bibliotekarie på Kiruna stadsbibliotek. I det gamla biblioteket saknade vi förutsättningar för att genomföra program på ett smidigt och professionellt sätt, så här lade vi mycket krut på tekniska lösningar som inbyggda högtalarsystem med ljudzoner, projektor och digitala skärmar. Vi lät också bygga en portabel scen, som vi kan flytta runt i biblioteket vid behov och som fungerar som en kombinerad sitt- och exponeringsmöbel när den inte används till programverksamhet.

”Vi ville skapa många olika platser i rummet där vi kunde arbeta med läsfrämjande verksamhet”

Carina berättar också om sittplatserna, som var en ständig källa till frustration i det gamla biblioteket. De var för få, för obekväma och dåligt lämpade för alla som ville sitta ifred och läsa eller studera. I det nya biblioteket finns ett hundratal sittplatser i olika utformning för olika behov. Här finns fyra enskilda studierum där man kan stänga dörren om sig, stora och små fåtöljer med cafébord för den som vill umgås, soffor, sittgrupper, pallar, sittpuffar och enskilda studieplatser med utsikt över Stadshustorget.

Att skapa en läsfrämjande miljö handlar om mycket mer än bara programverksamhet. Det första låntagarna möts av när de kommer in på biblioteket är ett infotorg med exponeringstråg, där skyltningen ofta byts ut så att även de mest frekventa besökarna ska uppleva att det finns nya böcker att upptäcka varje gång de kommer in. Det gamla biblioteket upplevdes av många besökare som rörigt och svårt att hitta i, så stort fokus har lagts på enhetlig skyltning på olika nivåer: i taket, på pelare, väggar, gavlar och på bokhyllor. Målsättningen är att även den som aldrig har varit på ett bibliotek förut ska ha goda förutsättningar att hitta det den söker.

Inför flytten genomfördes en kartläggning av låntagarnas behov och förväntningar i form av intervjuer, enkäter och workshops med barn, unga och vuxna.

– När vi frågade barnen vad de ville ha i det nya biblioteket efterlyste de pyssel, spel, mjuka mattor och läskojor, möbler att krypa in i och gömma sig i, säger Sanna Barsk, barn- och ungdomsbibliotekarie. Sittmöblerna skulle vara lekfulla, inbjudande och omslutande, oavsett om man sitter själv eller tillsammans med någon annan. Många barn uttryckte en önskan om höjdskillnader och att kunna komma upp på något. Därför lät vi platsbygga en gradäng i ett hörn på barnavdelningen, där små och stora klättrare kan blicka ut över hyllorna ända bort till de stora fönster som vetter ut mot gågatan. Här kan vi hålla sagostunder, spela rollspel eller samla hela klasser inför biblioteksvisningar, och när gradängen inte används till annat är den en populär sittplats för både stora och små.

En grundtanke för det nya biblioteket var att ta vara på och lyfta fram det lokala och vardagsnära. På barnavdelningen hämtades inspirationen från årstiderna, vilket går igen i färgval och i motiven på de specialbyggda möblerna, illustrerade av den lokala konstnären och bilderboksförfattaren Lina Maria Viitala. Bland de mest populära inslagen på barnavdelningen är lägerplatsen med ett tält och en skoter av modell Ockelbo. I anslutning till lägerplatsen finns bilderböcker på meänkieli, finska och nordsamiska samt den populära avdelningen ”Händer här”, med böcker som utspelar sig i och omkring Kiruna. Årstidsväxlingarna i den norra delen av landet, naturen, norrskenet, pimpelfiske och skoteråkning speglas inte ofta i bilderböckernas värld. Många gånger är det lättare att hitta en bilderbok om ett barn som åker tunnelbana än ett som åker spark, och därför är det extra viktigt att lyfta fram dessa böcker som ger Kirunabarnen en chans till igenkänning och bekräftelse.

 – Vi ville skapa en barnavdelning som gör att man inte vill gå hem, berättar Sanna. En plats dit man kan komma när man vill, där man kan vara den man är och stanna kvar så länge man känner för det. Där märker vi en enorm skillnad på hur det var i de gamla lokalerna. Sedan vi flyttade till det nya biblioteket har vi inte bara fler besökare, de stannar också kvar längre. Lånen har ökat betydligt. Vi har också mycket närmare kontakt med besökare i alla åldrar. Anslagstavlan i pysselhörnan fylls av teckningar och brev till biblioteket med önskemål och inköpsförslag. Det är fantastiskt att se vilket engagemang som finns och att direkt kunna ge respons på barnens synpunkter.

Ett annat högprioriterat område inför flytten var ungdomsavdelningen, som gått från att vara tre ganska röriga hyllor till en ombonad del i biblioteket där man kan spela brädspel, botanisera bland böcker, gömma sig från världen i den grottliknande fåtöljen eller hänga i sofforna och umgås. Ungdomsavdelningen ligger i direkt anslutning till avdelningen med böcker för mindre barn, men avskärmad med ljudabsorbenter i form av löv som hänger från taket för att skapa känslan av ett rum i rummet.

Den största och mest betydelsefulla förändringen för många av bibliotekets besökare är Kiruna lokalsamling, som i och med flytten fått en egen plats ute i biblioteket. Tidigare har lokalsamlingen stått bakom lås och bom nere i magasinet och besökarna har behövt be personalen hämta upp de specifika titlar de varit intresserade av. Nu är lokalsamlingen tillgänglig för alla, och besökarna kan fritt botanisera i den. Intresset är stort, och många låntagare går direkt till lokalsamlingen för att till exempel hitta skönlitteratur som utspelar sig i och omkring Kiruna.


Foto: Ylva Kemi (c)

Skribenten

Sanna Barsk har jobbat med barn- och ungdomsverksamhet i biblioteksvärlden i över femton år, och är sedan fyra år tillbaka barn- och ungdomsbibliotekarie och biträdande bibliotekschef på Kiruna stadsbibliotek. Tillsammans med Malene Jensen mottog hon 2020 Svensk biblioteksförenings barnrättsutmärkelse Elefanten för deras arbete med att ta tillvara på barns och ungas behov inför utformandet av det nya stadsbiblioteket i Kiruna.

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.