Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor?

Det är svårt att greppa och förstå krig, och när bilder på raketanfall, kilometerlånga militärkonvojer och flyktingar konstant strömmas ner i våra mobiler är det lätt att få oroskänslor. Detta blir extra tydligt när det gäller barn och unga och därför är det viktigt att förvalta vårt vuxenförtroende rätt och försöka trösta, stilla oro och förklara vad som sker så bra och pedagogiskt som möjligt. För alla som möter barn på biblioteken är det bra att fundera på hur man kan möta barn och svara på deras frågor. För frågor har de, Lilla Aktuellt fick över 15 000 frågor ställda till sig under krigets första helg! 

Röda Korsets sju råd om hur man pratar med barn om svåra saker är en bra utgångspunkt och kan vara bra att även ha i bakhuvudet när man pratar med vuxna. 

8 råd om hur du pratar med barn om svåra händelser

• Fråga gärna barnen om de undrar över något. Låt barnet få berätta om sina tankar och oro. Lyssna noga och öppna upp för samtal.
• Försök att svara så enkelt du kan på barnens frågor. Undvik för många detaljer. Har du inte svar är det okej att säga det.
• Om det är en kris eller katastrof i världen kan du berätta om vad som görs för att hjälpa de som drabbats.
• Låt inte din oro lysa igenom. Känslor smittar och barn kan läsa av din oro och ta över den.
• Var ärlig! Var noga med att det du berättar är sant, utan att skrämmas.
• Tänk på sättet som du pratar med barnet på. Undvik starka uttryck.
• Var lugn och avsätt tid för samtal.
• Gör saker tillsammans med barnen som distraherar från det som skrämmer. TV och radio behöver inte stå på konstant.

Röda Korset poängterar att det är viktigt att du som vuxen finns närvarande och tillgänglig, målet är att försöka hjälpa barnet att känna sig tryggt och förstå vad som händer. Det är därför viktigt att anpassa både vilken typ och mängd av information som förmedlas utifrån barnets ålder, kognitiva förmågor eller eventuellt tidigare utsatthet för trauma. Alla barn är olika och behöver mötas och bemötas på sin egen nivå. 

Ett krig som strömmas rakt ner i fickan

En sak som gör att krigen  kommer extra nära oss och våra barn och unga är  att hela krigets förlopp strömmas rakt ner i våra mobiler. På Facebook, Instagram, Twitter och TikTok (som nu är världens tredje största sociala medietjänst) publiceras en enorm mängd nyheter, information, krigsvideor, desinformation, memer, rykten och propaganda, timme för timme, minut för minut. 

Be gärna barn och unga att visa sina flöden, om de vill,  så att ni har något att utgå från och att du som vuxen får en uppfattning om hur ungas flöden kan se ut. Det är alltid lättare att prata om något om man utgår från något konkret. Risken att utsättas för bilder och videor som kan upplevas som grafiskt otäcka är stor nu under detta krig där det nästan är omöjligt att undvika att utsättas för skildringar av förkolnade lik i utbrända pansarvagnar eller gråtande människor på flykt. Var försiktig med att skuldbelägga barnen, det är inte deras fel att sociala medier-flöden ser ut som de gör. Förbruka inte ert vuxenförtroendekapital. 

Krigen i Ukraina och i Gaza är inte bara krig som utspelar sig på mark och i luft utan också i väldigt stor utsträckning i digitala kanaler och arenor. Det är viktigt för alla parter att försöka vinna omvärldens sympatier och där är digital marknadsföring och propaganda en viktig del.  

Lilla Aktuellt gjorde ett bra jobb i att presentera kriget i Ukraina för barn och unga på ett begripligt sätt. Utnyttja gärna deras sändningar och resurser. Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris, lyfter vikten av att själv vara påläst, vilket kan vara nog så svårt:

“Du behöver alltså vara påläst och kunna göra informationen begriplig för barnet. Ett sätt att göra det är att ta del av information tillsammans, som när föräldrar eller lärare tittar på Lilla Aktuellt tillsammans och diskuterar tillsammans efteråt.”

Propaganda, memer och falsk information

I kriser och krig ökar mängden falsk och tvetydig information monumentalt, något vi inte minst har sett under pandemin. Det tål att påpekas att det är många aktörer som har intresse i vilken information såväl du och jag som våra barn och unga tar till oss och delar vidare. Vi tenderar att reagera, interagera och dela vidare inlägg och information som får oss att känna något, primärt sådant som gör oss arga, eller upprörda. Det innebär att det är lätt att vi instinktivt delar vidare propaganda och annan typ av informationspåverkan. Försök stanna upp och fundera en sekund innan du interagerar med ett budskap på sociala medier som du reagerar på. 

Det sprids en uppsjö med falsk information om kriget av klickjagande opportunister, lurendrejare för ekonomisk vinning och de med politiska och ideologiska skäl. Det är inte svårt att skapa falskt innehåll, oftast räcker det att bara sätta en gammal film, bild eller ett ljudklipp i en ny kontext. 

Vikten av att diskutera och samtala med barn och unga om källkritik är än större under ett krig än till vardags. Lyft och förklara att människor använder digitala och sociala medier för att påverka opinioner i andra länder eller för att luras och påverka av andra anledningar. Betona att det är svårt att avgöra vad som är sant eller falskt och att det är lätt hänt att man delar vidare falsk eller felaktig information med goda intentioner. 

Utgå inte från att barnen själva ska ha möjlighet att kunna källkritiskt faktagranska ett hetsigt flöde med i affekt delad propaganda, klickbete och misinformation, utan försök diskutera att en mängd olika människor och organisationer försöker utnyttja det förvirrade läget för sina syften. Detta kallas vanligtvis prebunkning, att man fokuserar på metoderna som används för att lura och påverka. Mängden falskheter som passerar revy är för många för att individuellt källkritiskt kunna granskas av ett barn. Det kan vara värt att försöka inpränta en hälsosam allmän skepticism till budskap som passerar förbi i ett TikTok-flöde i kris- och krigstider och hjälpa barn och unga med källtillit: vilka källor bör de i allmänhet kunna betrakta som bra och trovärdiga informationskällor? Overifierad information från osäkra källor bör som grundregel inte delas vidare. 

Med utgångspunkt i detta är det viktigt att vi vuxna i så stor utsträckning som möjligt försöker vara goda förebilder som inte själva sprider vidare falsk och vinklad information. 

Puffbild (beskuren) av Bess Hamiti från Pexels.