En guide till prebunkning i praktiken

Detta är en översättning av artikeln A guide to prebunking: a promising way to inoculate against misinformation av Laura Garcia och Tommy Shane som ursprungligen publicerats av den amerikanska mediegranskarorganisationen First Draft. 

I vanliga fall brukar man skilja på desinformation, som är falsk information som sprids medvetet för att lura och bedra, och missinformation, som även det är felaktig information, men där är avsändaren omedveten om falskheten och sprider vidare i god tro. Texten utgår från begreppet “prebunkning” som kommer ur “preemptively debunking”, det vill säga förebyggande granskning eller avslöjande. Vi saknar tyvärr ett bra ord för debunkning i svenskan.

Att arbeta förebyggande och inte bara fokusera på att faktagranska i efterhand kan vara en effektiv metod i kampen mot felaktig information.

Läkare svär den hippokratiska eden när de inleder sin karriär: “I will prevent disease whenever I can, for prevention is preferable to cure.”De som arbetar med att förhindra des- och missinformation skulle kunna låna andemeningen i läkarnas ed: Det är bättre att förebygga än att bota. Det finns många fördelar med att förebygga spridning av missinformation jämfört med att försöka faktagranska och stoppa spridningen när den väl har fått fart.

Missinformation liknar läkekonsten på så sätt att det är bättre att förebygga missinformationens spridning än att försöka att faktagranska, debunka, när den väl har spridits. Kunskap om hur denna förebyggande debunkning fungerar och inte fungerar är viktigt för alla som jobbar inom media, faktagranskare, politiker och beslutsfattare samt såklart de som är ansvariga för de tekniska plattformarna. 

Grunderna

Grundtanken bakom metoden att förebyggande vaccinera folk, eller inokulera, som det också kallas, mot falsk eller missledande information är enkel. Om du förevisar exempel på missinformation så kommer de sen bli bättre på att upptäcka och identifiera den framöver. På samma sätt som vaccin tränar ditt immunförsvar att svara mot virus så kan kunskap och erfarenhet av falsk information hjälpa dig att avfärda den när du stöter på den. 

Inokuleringen av människor kan uppnås på ett antal olika sätt som till exempel First Drafts SMS-kurs som skickar dig en lektion per dag, spel som Go Viral! som placerar dig i rollen som spridare av falsk information eller helt enkelt förmågan att hitta och dela en artikel som på förhand presenterar och granskar nyckelbegrepp och tekniker. 

Forskning visar att metoden fungerar. Till exempel kan fem minuters speltid av spelet  Go Viral minska mottagligheten för missinformation i upp till tre månader. 

Prebunkning: Hur gör man?

Den enklaste inokuleringstekniken är prebunkning, det vill säga processen att ge folk de färdigheter och förmågor som behövs för att kunna avslöja lögner, metoder och dåliga källor innan de sprids. En bra prebunk tar människors oro och erfarenheter på allvar, pratar med dem och inte över huvudet på dem och uppmanar dem i sin tur att dela med sig av sin kunskap. Prebunkningar fungerar stärkande genom att de bygger tillit till mottagarna istället för att bara rätta och redovisa korrekta fakta. 

Det finns i huvudsak tre olika former av prebunkningar:

1. Faktabaserade: att man rättar ett specifikt påstående eller narrativ
2. Logikbaserade: att man förklarar och förevisar de metoder som används för att manipulera
3. Källbaserade: att man pekar ut dåliga informationskällor

Forskning har visat att det finns stora vinster med de logikbaserade. Om man lär människor att känna igen manipulationsmetoderna så kan de lättare känna igen dem generellt än att komma ihåg individuella felaktiga påståenden. 

John Cook, forskare på Monash University  i Melbourne, har under flera år forskat om inokulering som metod, primärt när det handlar om att möta och kommunicera med människor som förnekar klimatförändringarna på olika sätt. Han berättar för First Draft att en ideal prebunk kombinerar “fakta och logik så att människor förstår faktan men också lär sig metoderna som används för att försöka förvrida den.”

Vad ska prebunkas?

Ta reda på vilken information som efterfrågas

Vad är det för saker som människor finner förvirrande? Vilka narrativ kan illasinnade aktörer (bad actors i original, vi saknar ett bra svenskt begrepp för detta i sammanhanget vanligt förekommande  uttrycket) tänkas använda? Är det några evangemangpå gång, som till exempel val eller hälsokampanjer, som folk kan tänkas behöva mer information kring? Hur kan du hjälpa människor att identifiera dessa taktiker och narrativ så det är mindre risk att de faller för dem?

Förekom din publiks frågor och informationsbehov. Utgå inte från att du och din publik har samma typ av frågor. Använd verktyg som till exempel Google Trends för att ta reda på aktuella och trendande frågor och ämnen, fråga i lokalsamhället och fundera på hur du kan skapa utrymme för folk att bidra med frågor. 

Välj dina exempel omsorgsfullt

Vissa rykten är återkommande och kommer troligtvis dyka upp igen. 

• Fokusera på påståenden vid extra känsliga tillfällen, som till exempel precis före ett val. Ett falskt påstående kan vara att datumet för valet har flyttats. 
• Fokusera på taktiker om du vill bygga upp en mer generaliserad motståndskraft mot desinformation. En “taktik” kan till exempel vara att använda falska “experter” för att styrka en lögn, eller användandet av känsloladdat språkbruk för att påverka dig. 

Detta var något Cook kom fram till medan han forskade kring inokulering mot missinformation relaterad till klimatförändringar. Han visade deltagare exempel på metoder som används i tobaksinformation och efteråt kunde alla deltagarna identifiera falsk information relaterad till klimatförändringar oavsett politisk uppfattning.

“Detta betyder att oavsett var du befinner dig på det politiska spektret så gillar du inte att bli lurad”, säger Cook. 

Hur ska det genomföras?

Paketera det i sanning

Prioritera det sanna. Med detta menas att man inleder med fakta, det som är sant, eller en väldigt tydlig varning om hur information manipulerats. Sanningssandwichen – att man “slår in” det falska i sanningar, fungerar för både prebunkningar och debunkningar.

Förvarna publiken

Förvarna din publik innan du upprepar den felaktiga myten. Påminn dem om att det finns de som försöker manipulera och påverka dem och berätta varför de vill det. Detta gör att folk blir mer vaksamma och det stärker deras mentala motståndskraft mot missinformation. Varningen kan helt enkelt vara en enkel påminnelse om att vissa människor vill vilseleda andra om till exempel vetenskaplig konsensus kring klimatförändringen av politiska orsaker. Eller att det finns folk som tjänar pengar på att sälja overksamma läkemedel. 

Cook sammanfattar: “Det är viktigt att först varna innan du nämner själva myten eftersom du vill att de kognitivt ska vara på sin vakt när de sen möter själva falskheten”. 

Lägg till detaljer

Undvik att överhopa din publik med information, men försök att förevisa de bakomliggande anledningarna till några av felaktigheterna. Detta ökar tilltron och förser folk med en större bank av motargument som de kan använda för att granska påståenden som de stöter på.

Belys de manipulativa metoderna

Påminn din publik om att metoderna inte bara gäller det aktuella exemplet utan snarare är allmängiltiga och används av en uppsjö aktörer. Använd olika falska och felaktiga påståenden som pedagogiska exempel för att hjälpa din publik att förstå metoderna och strategierna som används för manipulation. Ibland kan för din publik politiskt mindre kontroversiella exempel vara lika effektiva som läroexempel.

Förklara hur du vet detta

Att förklara hur du vet det du vet är förtroendeskapande. Detta ger din publik verktyg att framöver granska påståenden de stöter på. Att också redovisa det vi inte vet gör publiken uppmärksam på att fakta kan utvecklas och förändras över tid.

Ett sätt att göra detta är att fokusera på konsensus, påminn om vad experterna är eniga om och varför. Detta är vanligt när man pratar om klimatförändringarna, där det råder i princip total enighet inom de vetenskapliga fälten. Att lyfta fram vetenskaplig konsensus är  ett bra sätt att uppmärksamma desinformationstekniken som kallas för falsk balans, som går ut på att man även vill låta de motstridiga rösterna komma till tals, som om det vore en debatt om frågan. 

Hur och var ska du dela?

Håll det enkelt

Bryt ner exemplet till sin kärna, till den enklaste varianten av idén, så att den är lättare att komma ihåg och uppmärksamma framöver. Infografik, och då framför allt de som bygger på vitt spridda koncept, är en bra metod för prebunkningar. Fem olika debunkningar som var för sig innehåller en konceptidé är bättre än en rörig som innehåller alla fem. Gå inte vilse i överbelamrade exempel. 

Gör det delbart

Oavsett om det är on- eller offline så handlar det alltid i slutändan om människor. Människor sprider missinformation eftersom de letar efter svar, och delar vad de hittar. Om du vill att din prebunkning ska få stor påverkan så utforma den för spridning. Tänk på de strategier som de som sprider falskheter använder och använd dessa – fast för ett gott syfte. Tänk på att många primärt använder sin mobil som internetkanal så designa prebunkningarna med detta i åtanke. 

Hitta din publik och dela med dem

Framgångsrika prebunkningar behöver nå sin publik. Tänk på det som en fest: om du är ensam i ett rum med all din viktiga information och alla andra är ute i trädgården når du inte fram. Klura ut vilka digitala arenor “festen” är i och gå med där. 

Precis som på en fest behöver du “läsa av” rummet innan du hoppar in i ett samtal. Tänk på kulturen på den specifika digitala platsen eller plattformen. Hur ser innehåll som drar engagemang ut? Vilka trender används för att kommunicera? Hur kan du använda dessa på ett sätt som effektivt kommunicerar den information du vill att människor ska få?

Vill du gräva djupare?

Evidensen och teorierna kring inokulering bygger mycket på pionjärer som Cook, Dr. Sander van den Linden och många fler. Det publiceras hela tiden ny forskning och det är värt att försöka hålla koll på den om du arbetar med en kampanj, spel eller projekt. 

Här är några tips på läsning om du vill komma igång:

• Can you outsmart a troll (by thinking like one)?
• Countering Misinformation and Fake News Through Inoculation and Prebunking
• Can “Inoculation” Build Broad-Based Resistance to Misinformation?

Om detta låter tråkigt så kan du istället testa något av spelen och inokulera dig själv:

• Bad News
• GO VIRAL! | Stop Covid-19 misinformation spreading
• Cranky Uncle
• Troll Factory
• Harmony Square
• Fake It To Make It

Följ First Draft genom att prenumerera på deras nyhetsbrev och följ dem på Facebook och Twitter.