Bibliotekens roll i klimatomställningen: Från neutral mötesplats till aktiv förändringskraft?

Bibliotek möjliggör storskaligt återbruk av böcker, film och annan media. Men hur kan bibliotek engagera och verka för en samhällelig omställning? Och vilket ansvar har bibliotek för att främja ett hållbart samhälle? Om det går åsikterna isär.

Den 14 november 2024 arrangerades ett panelsamtal med temat bibliotekens roll i den hållbara omställningen av Mistra Environmental Communication i samarbete med Svensk biblioteksförening, biblioteken vid Lunds universitet och Regionbibliotek Västernorrland. Samtalet hölls i Lund i anslutning till Svensk biblioteksförenings konferens Mötesplats Profession – Forskning 2024.

Hur kan våra bibliotek spela en roll i den hållbara omställningen? Det var huvudfrågan för panelsamtalet som leddes av Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Frågan öppnar upp för ett samtal om såväl bibliotekens interna hållbarhetsarbete som bibliotekets möjlighet att väcka allmänhetens engagemang. Thomas Sture Rasmussen, SDG-koordinator för Danmarks biblioteksförening, betonar att bibliotek redan har förutsättningar att driva frågan om hållbar omställning och nå ut till allmänheten:

“Biblioteken är robusta institutioner som kan föra dessa frågor framåt”, säger han. Torbjörn Nilsson, tidigare stadsbibliotekarie i Malmö och medlem i IFLA:s kommitté för miljö och hållbarhet, instämmer. Men Torbjörn Nilsson vill se mer samarbeten och framhåller att svenska bibliotek borde knyta an till det internationella gröna biblioteksarbetet som drivs av den världsomspännande organisationen IFLA.

När resurserna är knappa och arbetsbördan stor är det många som känner sig handfallna inför att utöver sina ordinarie arbetsuppgifter också behöva tänka på hållbarhet.

Vikten av nätverk och att se helheten återkommer i diskussionen. Lena Roos, miljöombud på Folkbiblioteken i Lund, poängterar vikten av att ledningen har med sig personalen, i vissa fall genom att sänka trösklarna för vad det kan innebära att göra ett hållbart val och genom att ge personalen rätt förutsättningar. När resurserna är knappa och arbetsbördan stor är det många som känner sig handfallna inför att utöver sina ordinarie arbetsuppgifter också behöva tänka på hållbarhet, menar Lena Roos. Detta betonar också Sara Kjellberg, chef för Malmö universitetsbibliotek, som skrivit under den internationella hållbarhetsvisionen Green Libraries Manifesto. I panelsamtalet återkommer Sara Kjellberg till att ett framgångsrikt hållbarhetsarbete måste förankras i organisationens övergripande strategi. Ansvaret ska inte läggas på den enskilda individen eller lämnas till enstaka eldsjälar eller isolerade arbetsgrupper, utan mål och strategier för hållbarhetsarbete ska vara förankrade hos ledningen.

Deltagarna är överens om att bibliotek har stor potential att vara drivande aktörer i arbetet för en hållbar framtid och att biblioteket som kunskapsförmedlande institution har ett ansvar att tillhandahålla information om hur individer kan minska sitt klimatavtryck. Men bör bibliotek vara en “neutral” plats för samtal, där externa aktörer kan mötas och sprida sina budskap, eller är bibliotek en informationsförsörjande institution med ansvar att ta en aktiv roll i klimatrörelsen? För att återknyta till panelsamtalets huvudfråga: vad är bibliotekets uppgift i den hållbara omställningen? I diskussionen som följer efter panelsamtalet är detta spänningsfält, liksom frågan om hur allmänheten kan engageras i klimat- och miljöfrågor, bärande.

Ossian Hall, representant från Biblioteksutveckling i Västernorrland, framhåller att bibliotek kan vara en organisk yta för diskussion. Även om bibliotek inte har mandat att lösa konflikterna i hållbarhetsarbetet så kan de erbjuda en plats för att exempelvis diskutera protester mot vindkraftverk eller byggandet av batterifabriker. I biblioteksrummet kan besökare diskutera och reflektera kring förändringar i sitt närområde, exempelvis om natursköna områden och gammal infrastruktur ersätts med ny teknik, eller när globala eller nationella klimatmål kommer i konflikt med lokalsamhällets förändring. I takt med att det grävs ut och byggs industrier i norr har biblioteken ett guldläge att diskutera detta med lokalbefolkningen. 

Även för den som ser nödvändigheten av omställning kan det kännas oöverkomligt att vara en förespråkare för densamma i sin vardag.

I det sammanhanget behöver bibliotek reflektera kring sin kommunikation. Att nå människor med ett budskap är en utmanande uppgift, i synnerhet när det handlar om hållbarhetsfrågor. I de efterföljande diskussionerna var det tydligt att miljö- och klimatkommunikation kan innebära en uppsjö av strategier, även om visionen om vad biblioteket vill berätta för sina användare är densamma. Bör biblioteket designa affischer eller bygga utställningar om hållbarhet? Var finns resurserna och tiden att lägga på detta arbete? Om biblioteket  kommunicerar utåt om klimatet, hur långt når biblioteket egentligen? Når man rätt målgrupp och vilken är egentligen bibliotekets målgrupp för den här frågan? 

Ett exempel från det konkreta biblioteksarbetet gavs av Sara Kjellberg. På Malmö universitetsbibliotek är studenter och forskare viktiga målgrupper och utmaningen är att identifiera hur dessa nås av information om miljö- och klimatfrågor på bästa sätt. Svaret är bland annat att främja rum för samtal där studenter och forskare kan mötas och diskutera hållbarhetsfrågor genom evenemang, miljöföreningar och kollegium för klimatforskning. 

Svåra frågor kantar klimatomställningen även när det kommer till att väcka personligt engagemang för hållbarhetsfrågor. Även för den som ser nödvändigheten av omställning kan det kännas oöverkomligt att vara en förespråkare för densamma i sin vardag. I samtalet lyftes därför risken för passivitet. Om föreställningen är att klimatet kommer att förstöras på grund av krafter eller aktörer som är större än en själv så kan det leda till att människor fortsätter leva på samma sätt eftersom de upplever sin egen miljöpåverkan som obetydlig. Denna fråga genomsyrade diskussionen i en av de fyra grupper som fokuserade på hur biblioteket kan sänka trösklarna för sina användare att göra det enkelt att agera klimatsmart. I diskussionen kom de fram till att det kan ske genom konkreta praktiker, som att biblioteket anordnar kläd- eller prylbytardagar, erbjuder hjälp och verktyg för återbruk av möbler eller klädreparationer, återvinning och även “upcycling”.

Diskussionen kring hur biblioteksverksamheternas klimatidentitet bör se ut är en högaktuell fråga som behöver besvaras för att kunna utforma effektivt utåtriktat arbete på ett sätt som också engagerar bibliotekens användare.

De konkreta exemplen på arbete för omställning visar hur de personliga mötena blir ett sätt för biblioteken att omvandla en stor abstrakt fråga till små konkreta steg; hur positiva mikrohandlingar kan hjälpa människor att ta sig från klimatångest till klimathopp. Med konkreta hållbarhetsmål och en bra klimatvision kan bibliotek skapa engagerade grupper som samtalar om och arbetar mot ett bättre samhälle. Och om ingenting annat hjälper kan biblioteken även dra till med ett uppenbart kapitalistiskt klingande argument: att leva hållbart är billigare för den enskilda individen. Alltså, det lönar sig att leva hållbart!

Att nå personer är en utmanande men välbekant uppgift för bibliotek. Bibliotek har en lång tradition av att erbjuda frivillig bildning och att erbjuda bildning om hållbarhet är ett naturligt steg. Med exempel från Danmark visade Thomas Sture Rasmussen hur ett engagerat gräsrotsarbete kan forma bibliotekens uppgift gällande kommunikation och handlingar om hållbarhet. Inte minst handlar det om att skapa en tro på handlingars betydelse. Rasmussen lyfte begreppet futures literacy, som utgår från övertygelsen om att vi, genom våra handlingar, kan påverka framtiden och att vi måste tro att det går att göra skillnad. Diskussionen kring hur biblioteksverksamheternas klimatidentitet bör se ut är en högaktuell fråga som behöver besvaras för att kunna utforma effektivt utåtriktat arbete på ett sätt som också engagerar bibliotekens användare. Svåra frågor har sällan ett enkelt svar, men genom att diskutera dessa frågor tillsammans kan vi enas om exakt vad bibliotekens roll i den hållbara omställningen är.

Om deltagarna

Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, var moderator för samtalet. Deltagarna var Sara Kjellberg, som är bibliotekschef vid Malmö universitet och i sin chefsroll arbetar med bland annat hållbarhetsfrågor, Torbjörn Nilsson, som varit stadsbibliotekarie i Malmö och som är medlem i IFLA:s kommitté för miljö och hållbarhet (Environment, Sustainability and Libraries Section, ENSULIB), Lena Roos, som är miljöombud på Folkbiblioteken i Lund och en del av expertnätverket för hållbarhetsfrågor inom Svensk biblioteksförening samt Thomas Sture Rasmussen, som är SDG-koordinator för Danmarks biblioteksförening och som har varit med och grundat nätverket DB2030 som arbetar med de globala hållbarhetsmålen.

Läs mer

Sveriges Natur: Teknisk infrastruktur styr vår relation till naturen

Mistra Environmental Communication: Information cultures, data and technology in environmental communication