Barns och ungas läsning – en ödesfråga för samhället

I slutet av februari publicerade Kulturrådet rapporten Nuläge om barns och ungas läsning, som finns att läsa i sin helhet på Kulturrådets webbsida. Rapporten är en kartläggning med tillhörande analys som gjorts utifrån det aktuella forskningsläget, myndighetsrapporter, statistik och i dialog med olika aktörer inom det läsfrämjande området. Innehållet har tagits fram i nära samarbete med Läsrådet som är ett rådgivande organ under Kulturrådet med uppgift att samla kunskap och forskning, identifiera utvecklingsbehov och främja samverkan.

Ledamöterna i Läsrådet är verksamma inom bland annat skolan, forskarvärlden och civilsamhället. Hitintills har rapporten genererat en del uppmärksamhet, då tre av ledamöterna skrivit ett särskilt yttrande där de reserverat sig mot innehållet under rubriken Läsrådets rekommendationer. Reservationen gäller främst avsaknaden av en rekommendation om bemannade skolbibliotek.

För en ökad förståelse och ett avstamp framåt

Syftet med kartläggningen är enligt Kulturrådet “att bidra med en utökad förståelse för nuläget och göra framåtsyftande prioriteringar när det gäller det samlande och samordnande arbetet med läsfrämjande insatser för barn och unga i Sverige”. Rapporten utgör således både en orientering i nuvarande kunskapsläge och en grund att ta avstamp från för det fortsatta arbetet framåt.

Underlaget till analysen utgörs av myndighetsrapportering, statliga utredningar, mindre kvalitativa studier och har även inhämtats i dialog med olika aktörer och verksamheter inom det läsfrämjande området (såsom Svensk biblioteksförening, Sveriges författarförbund, Läsrörelsen, Helamalmö, Natur & Kultur, Polarbibblo, Nypon och Vilja förlag med flera).

Vad säger forskningen?

Rapporten är disponerad i tre delar, där den första delen sammanfattar iakttagelser som gjorts i studier och myndighetsrapporter om barns och ungas läsning. Här presenteras två åtskilda men också sammanhörande perspektiv inom forskningen om barns och ungas läsning: läsförmåga eller läsförståelse och läsmotivation eller läsintresse.

Kulturrådet börjar med att utgå från studierna PIRLS 2016 och PISA 2018, vars resultat “visar på bristande likvärdighet i läsförståelse bland barn och unga”, där framförallt socioekonomisk bakgrund och kön framhålls som betydande faktorer. I PISA-rapporten framkommer att 23 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna inte når upp till basnivån för läsförståelse. Vidare görs nedslag i några läsvaneundersökningar och här presenteras bland annat resultat från undersökningen UNG IDAG 2021 en studie av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), vilken visar att andelen unga som läser böcker har halverats mellan 2007 och 2018. Det framkommer också att tjejer besöker bibliotek i högre utsträckning än killar. Detta kontrasteras mot SOM-institutets forskarantologi från 2022, som istället visar att läsningen bland unga har ökat med 6 procentenheter sedan år 2020. Här framhåller dock forskarna själva att resultatet ska tolkas med viss försiktighet. Möjligtvis har pandemin och det tilltagande intresset för bokläsning på sociala medier påverkat och det återstår att se om trenden håller i sig.

Kulturrådet konstaterar att det finns en bristande likvärdighet i läsförmåga bland unga i Sverige, och att det också är en grupp som får mindre tillgång till läsfrämjande insatser än yngre barn. Socioekonomisk bakgrund framhålls som en viktig bestämningsfaktor som påverkar barns och ungas prestation och möjlighet till läsning. Kulturrådet efterlyser mer forskningsunderlag kring hur barn och unga “själva värderar läsning och vilken läsning de ser som meningsfull”. Det är en viktig utgångspunkt att ha med i planering och genomförande av läsfrämjande arbete.

Dialogmöten och myndigheternas strategier

Den andra delen av rapporten redogör för de samtal som förts med olika aktörer inom det läsfrämjande området och de iakttagelser som dessa resulterat i. Samtalen har skett vid sju tillfällen där 3–5 deltagare har diskuterat frågor kring samverkan, utvärdering och effekter (av läsfrämjande projekt) samt barn, unga och läsfrämjande insatser.

Det finns en god vilja att samverka mellan olika aktörer och samordna läsfrämjande insatser men det finns också utmaningar beroende på att förutsättningarna varierar. Här framhålls biblioteken och hur de kan utvecklas för att vara en starkare kraft i samverkan kring läsfrämjande insatser. Skolan beskrivs också som en viktig instans för att nå ut till barn och unga. Att barn och unga är en heterogen grupp med olika individuella och kontextuella förutsättningar för att fångas upp och inkluderas är tydligt. Flerspråkighet, funktionsnedsättning och socioekonomisk utsatthet beskrivs som extra viktiga faktorer att beakta. En annan fråga som togs upp på mötena var vikten av att barn och unga själva bör vara delaktiga i utformandet av läsfrämjande insatser.

Myndigheternas strategiska arbete står i fokus i den tredje delen i rapporten. Kulturrådet, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och Skolverket presenterar sina respektive uppdrag, strategier och arbete framåt kring läsfrämjande insatser. Kulturrådet fick år 2014 ett bredare samordnande uppdrag som syftar till att utveckla och följa upp läsfrämjande insatser med ett nationellt strategiskt intresse. Exempel på detta är de nationella satsningarna Bokstart, Stärkta bibliotek och Läsfrämjandelyft för folkbibliotek. Det sistnämnda är också det uppdrag inom vilket Digitekets nya läsfrämjande inriktning ingår.

Tre inriktningar

Kulturrådet sammanfattar iakttagelserna i en analysdel där det presenteras tre riktningar som identifierats som särskilt viktiga insatser framöver:

• Stärka läsning för unga och unga vuxna.
• Överbrygga läsklyftor som beror på socioekonomiska skillnader.
• Öka ungas delaktighet.

Vikten av ett strategiskt, uthålligt arbete och ett intersektionellt perspektiv i planeringen av läsfrämjande insatser upprepas genomgående i rapporten. De målgrupper som beskrivs som extra viktiga att stärka “är barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden, barn och unga med flerspråkighet och barn och unga med funktionsnedsättning”. Det konstateras i rapporten att “de grupper som prioriteras i bibliotekslagen är i behov av läsfrämjande insatser som är anpassade efter deras behov och förutsättningar” samt att “vi behöver få ett mer jämlikt samhälle när det gäller tillgång till läsfrämjande insatser och litteratur, både i och utanför skolan”. Unga och unga vuxna framhålls som en grupp där läsningen minskar och som också får mindre tillgång till läsfrämjande insatser än yngre barn.

Kulturrådets särskilda insatser

Mot bakgrund av nulägesanalysen och de tre särskilda inriktningar som identifierats avslutar  Kulturrådet rapporten genom att presentera tre avsikter med sitt arbete under 2023:

• Att sätta “extra fokus på socioekonomiska förhållanden och barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden”, både utifrån myndighetens ordinarie uppdrag och genom “seminarier, olika kommunikationsinsatser och Läsfrämjandeträffen 2023 som Kulturrådet anordnar med stöd av Läsrådet”.

• Etablera ett ungdomsråd som tillsammans med läsambassadören Nioosha Shams ska undersöka vad “unga själva ser som meningsfullt i läsande och skrivande”. Flerspråkighet, modersmål och ungdomsböcker kommer också att vara i fokus. Läs mer om ungdomsrådet i en artikel på Kulturrådets webbsida.

• Att samla in, analysera och sprida kunskap om läsfrämjande insatser för att ta ett steg i riktning mot ett mer systematiskt läsfrämjande arbete. Ambitionen är att Kulturrådet under året tillsammans med Läsrådet ska “arbeta med kunskapsutveckling i relation till socioekonomisk bakgrund och barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden”.

Puffbild av Johnny McClung fri att använda enligt Unsplash-licens.