Gå direkt till innehållet
Nallar och dockor i olika färger mot en glittig bakgrund.
Gosedjuren festade loss på Umeå stadsbibliotek i samband med Internationella nalledagen. Foto: Rebecca Göransson ©

Barnens gosedjur festar loss på biblioteket efter stängningsdags

Barnen lämnar sina nallar på biblioteket vid stängning – och får sedan se bilder och filmer från gosedjurens glittriga fest. Nallarnas natt har blivit ett omtyckt koncept. Här berättar Jon Fällström och Rebecca Göransson på Umeå stadsbibliotek om arbetet bakom.

Anställd på biblioteket, iklädd pyjamas, tar ett gruppfoto av kvällens gosedjur.
Foto: Rebecca Göransson ©

I samband med Internationella nalledagen förra året ville Umeå stadsbibliotek göra någon form av arrangemang för att förstärka känslan hos barnen av att biblioteket är deras rum.

– Jag funderade på vad jag själv skulle ha uppskattat som barn och ville göra något som kändes roligt och lite pirrigt, säger kommunikatören Rebecca Göransson.

Gosedjur har lagt sig nöjda ner på rygg i en ring, på massor av guldiga girlanger.
Foto: Rebecca Göransson ©


Så växte idén fram att barnen, efter en sagostund, skulle lämna sina gosedjur på biblioteket när det stängde för kvällen. Något som det visade sig finnas ett stort intresse för: drygt 160 barn lämnade in sina nallar. Gosedjuren checkades först in av andra barn – bibliotekets “juniora kommunikatörer” – som fick vara hotellreceptionister under kvällen. Därefter var det dags för barnen att gå hem, medan nallarna fick hitta på lite vad de ville inne på biblioteket. Som att podda, dansa loss eller lägga sig och vila i en bokhylla. Under tiden tog personalen bilder som lades upp på bibliotekets sociala medier, så att barnen kunde se dem direkt när de vaknade på morgonen.

Ett gosedjur dansar loss, omgiven av glitter och discokulor.
Foto: Rebecca Göransson ©

Jon Fällström är IKT-pedagog på Umeå stadsbibliotek. Foto: Linnea Ahlinder ©

I år upprepades konceptet Nallarnas natt och den här gången deltog även Ålidhemsbiblioteket samt Hörneforsbiblioteket i Umeå kommun. Denna gång lämnades nästan 200 nallar in totalt, och biblioteket gjorde sedan en musikvideo med gosedjurens påhitt. Låten, som gjordes med AI-verktyget Suno, andas Melodifestivalen och handlar om vad nallarna hittade på under natten. Även hemsidan där filmen lades upp är till 95 procent skapad av AI, berättar IKT-pedagogen Jon Fällström, som också varit engagerad i projektet.

– Jag kunde säga sådant som att jag vill ha en flygande nalle och att det får vara max fem nallar i bild samtidigt.
Totalt tog det honom ungefär en timme att sätta ihop hemsidan. Ett arbete som annars hade tagit dagar.

– Den arbetstiden hade jag inte kunnat motivera, med AI går det så otroligt mycket snabbare.

En gosedjursgroda i rullstol har tagit plats i poddstudion framför micken.
Gosedjuret Paddy i poddstudion. Foto: Moa Broström ©

I skrivande stund har musikvideon visats omkring 600 gånger sedan den lanserades i slutet av oktober.
Vad har ni för tips till det bibliotek som vill göra något liknande?

– Det är bra att vara väldigt preppade, för du vet aldrig hur många som kommer att dyka upp, säger Rebecca Göransson.


De betonar också vikten av att involvera barnen i arbetet.

– Vi hade medieträning med de juniora kommunikatörerna. Det är barnen som ska intervjuas av media och inte vi vuxna, säger Rebecca Göransson. Jon Fällström tillägger att han gärna delar med sig till andra bibliotek av koden som skapats till hemsidan.

Något som båda tyckte kändes fint med projektet var att barnen faktiskt vågade lämna in sina älskade gosedjur.

– Det visar att barnen har förtroende för biblioteket, säger Jon Fällström.

Ett gosedjur gör en festlig selfie med mycket glitter i bakgrunden.
Foto: Rebecca Göransson ©

De juniora kommunikatörerna är mellan 7 och 15 år och hjälper till med bibliotekets kommunikation. De har bland annat spelat in reklamfilm, skrivit pressmeddelanden och svarat på medias frågor i olika sammanhang.

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Foto är licensierade i enlighet med angiven licens.

Kommentarer

Fick du inspiration av denna artikel?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.