Gymnasieelever får ro och energi av Shared Reading

Emelie Ljungberg är skolbibliotekarie på Carl Engströmgymnasiet i Eslöv och har skrivit en artikel om hur hon tillsammans med en kollega använt Shared Reading som metod för att öka intresset för läsning bland elever på skolans praktiska program.

Inför höstterminen 2024 planerade jag, som skolbibliotekarie på en gymnasieskola, tillsammans med min svensklärarkollega Anette Engström att genomföra en läsfrämjande satsning inom Svenska 1 på ett praktiskt program. Vi är båda utbildade läsledare i Shared Reading, en metod som bygger på högläsning med pauser för samtal. Till skillnad från traditionell högläsning, där eleverna främst lyssnar, uppmuntrar Shared Reading aktivt deltagande och diskussion.

Hela elevgruppen bestod av 17 elever, som delades in i två mindre grupper om 9 och 8 elever. Målet med läsningen var att stärka läsförståelse, öka läslust och skapa en trygg samtalsmiljö där alla tolkningar av en text var värdefulla. Vi poängterade också att läspassen var fria från bedömning men att närvaro var obligatorisk. Vi avsatte nio lektioner à 60 minuter under en termin och informerade eleverna om upplägget i förväg. För att hålla elevernas koncentration uppe inkluderade vi en kort fikapaus, där vi bjöd på enklare fika, i halvtid.

Genomförande

Inför varje läspass förberedde jag och min kollega en novell som vi läste och diskuterade i förväg för att avgöra om den kunde användas med eleverna. Lektionerna var begränsade till en timme och därför valde vi texter av lagom längd för att hinna med både läsning och reflektion.

För att fördjupa samtalen använde vi cirka fem till sju lässtopp, vi pausade på förutbestämda ställen i texten och ställde öppna frågor för att uppmuntra diskussion. Under läsningen, som utfördes i ett lugnt tempo, inledde vi läsledare, men eleverna fick gärna ta över. Att eleverna erbjöd sig spontant att läsa, var något som först hände efter att vi hade träffats ett antal gånger. Ögonkontakt och engagemang var viktigt för att hålla intresset uppe. Emellanåt tystnade eleverna och vi försökte då låta dem reflektera i sitt tempo, trots att det ofta var lockande att ingripa och ställa fler frågor. 

Vid varje lässtopp ställde vi frågor som:

• ”Är det några rader som känns lite extra svåra här?”
• ”Jag funderar lite på vad huvudpersonen egentligen känner?”
• ”Vad tänker ni om titeln på novellen?”
• ”Är det någon som kanske känner igen sig lite i det hon säger här?”

Vi var noga med att skapa en trygg och lugn miljö där ingen tvingades läsa eller svara om de inte ville. Om diskussionen gled iväg från texten, styrde vi försiktigt tillbaka samtalet. Mot slutet av varje läspass sammanfattade vi läsledare kort det gruppen läst, gav utrymme för avslutande tankar och tackade för stunden innan vi avslutade.

Elevernas läsutveckling vid Shared Reading

Vi observerade en tydlig utveckling i elevernas läsförståelse och textanalys. Till en början tenderade eleverna att tolka texterna bokstavligt, med fokus på handlingen. Efter ett tag märkte vi att deras reflektioner fördjupades. De började urskilja nyanser och upptäcka att texterna hade olika lager. Intressant nog utvecklades eleverna olika i sin läsning, vissa drogs mot mer känslomässiga och stämningsmässiga aspekter, medan andra fokuserade på information och handling. Det går att tolka detta som att eleverna rör sig längs det efferent-estetiska kontinuum som Louise M. Rosenblatt (2002) beskriver i sin teori, där efferent läsning fokuserar på faktainhämtning och estetisk läsning på den subjektiva upplevelsen. 

Shared Reading har tydliga kopplingar till Rosenblatts teori om estetisk läsning. I denna metod formas förståelsen genom läsarens personliga erfarenheter och tolkningar som utvecklas i dialog med andra. På så sätt kan eleverna närma sig texterna utifrån sina egna förutsättningar, utan att styras mot en förutbestämd analytisk läsning. Detta till skillnad från mer traditionella högläsningsmetoder, där läraren leder processen från en spontan förståelse till en mer strukturerad analys. Vi upplever därför att Shared Reading-metoden gynnar en stegvis utveckling av elevernas analytiska förmågor, i linje med Rosenblatts teorier om läsningens natur.

Samtalet som verktyg för förståelse

Samtalen under läsningen hjälpte eleverna att bearbeta texterna och utveckla sin förståelse. Att stanna upp och diskutera olika perspektiv gjorde det lättare att koppla textens innehåll till egna erfarenheter. Genom att ställa frågor och uppmuntra till reflektion såg vi en tydlig utveckling i elevernas sätt att tolka och förstå litteratur. Under Shared Reading får elevernas egna reflektioner och tankar större utrymme, och de ledande frågorna från läraren samt känslan av att bli bedömd, som ibland kan få elever att låsa sig och hindra dem från att delta fullt ut, lyfts bort. 

En av fördelarna med Shared Reading är att varje text, vanligtvis en novell, läses och diskuteras i sin helhet under samma tillfälle så att ingen missar viktiga delar vid frånvaro. Det minskar också pressen på att läsa ikapp på egen hand, vilket gör läsupplevelsen mer tillgänglig och kravfri.

Genom att ställa frågor och uppmuntra till reflektion såg vi en tydlig utveckling i elevernas sätt att tolka och förstå litteratur.

Vi har även märkt att inslag som fika kan sänka tröskeln för läsning och göra den till en mer lustfylld aktivitet. Fikastunden fungerar inte bara som en paus utan stärker också gemenskapen och förbättrar elevernas fokus. Genom att erbjuda en avslappnad stund mitt i lektionen blir det lättare för elever med koncentrationssvårigheter att återgå till texten med förnyad energi, vilket i sin tur främjar deras förmåga att ta till sig innehållet. Dessutom markerar den en tydlig övergång från övriga lektioner och skapar en avslappnad atmosfär fri från bedömning. Denna sociala ritual kan ge eleverna ny energi, vilket kan göra det lättare för en del att återvända till texten. Detta återspeglades också i elevernas kommentarer i utvärderingen. Flera lyfte fram att Shared Reading bidrog till en ökad trygghet och studiero: “Det är studiero” och “Lugn och ro, tycker jag, och det har varit mysigt”. Andra pekade på en tydlig utveckling i sin förståelse: “En större förståelse för texter, ett öppnare sätt att se på texter från olika perspektiv” samt ”Bättre läsförståelse då efter typ varenda sida så frågar hon om vad som har hänt”.

Läsmotivation och tvärprofessionellt samarbete

Forskning visar ett fortsatt starkt samband mellan läsförståelse och läslust, en trend som har varit tydlig sedan 2018. PISA-undersökningen 2022 bekräftar att elever med god läsförståelse oftare är mer motiverade att läsa, medan de med svagare läsförståelse har lägre motivation (OECD, 2023). I den nya ämnesplanen (GY25) finns ett tydligare och mer konkret fokus på läsningens omfattning och skönlitteraturens roll. Ämnesplanen för Svenska 1 betonar läsningens betydelse för bildning och kopplar den till analytisk förmåga och kontextförståelse. För att främja läsförståelse och motivation behöver läsning upplevas som meningsfull och tillgänglig. Här kan ett tvärprofessionellt samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie spela en avgörande roll. Genom att kombinera pedagogisk kompetens med bibliotekariens kunskap om litteratur och läsfrämjande arbete kan undervisningen skräddarsys efter elevernas behov.

Praktiska råd och erfarenheter

Våga lita på processen

Att genomföra ett läsfrämjande projekt där högläsning och diskussion får en central plats innebär en utmaning i att balansera ämnesstoffet. För många lärare kan det vara svårt att avsätta nio hela timmar till ren högläsning utan att känna att andra delar av kursplanen får stryka på foten. Här krävs det att man litar på processen – att våga prioritera läsningen och våga tro att den bidrar till elevernas språkutveckling. Yrkeserfarenhet kan spela en avgörande roll. Lärare som har arbetat några år har ofta en tydligare känsla för vad som ger långsiktigt utbyte och kan lättare fatta beslut om vad som kan nedprioriteras. För den som är ny i yrket kan det däremot vara svårare att känna trygghet i att högläsningen i sig bidrar till elevernas utveckling. 

Samplanering

Samplanering är en avgörande faktor för ett lyckat läsfrämjande projekt. Att avsätta tid inför varje tillfälle för att diskutera texter och gruppdynamik skapar en stabil grund och möjliggör en mer genomtänkt undervisning. Min kollega insisterade på att vi skulle ha en fast tid för dessa samtal, vilket visade sig vara nyckeln till projektets framgång. Lika viktig var vår gemensamma avstämning efter varje läspass, där vi kort reflekterade över hur texten togs emot och hur gruppen fungerade.

Var modig i valet av litteratur

När man väljer noveller att läsa med läsovana elever är det lätt att dras till texter som man tror att de direkt kommer att gilla. Men en viktig utmaning är att våga vara djärv i urvalet. Som läsledare handlar det inte bara om att välja texter som är lättillgängliga, utan också om att introducera något oväntat eller mer utmanande – en text som kräver eftertanke och kan öppna för nya perspektiv. Ofta skapar just dessa texter en livligare diskussion och väcker större engagemang.

Jag och min kollega hade ofta olika åsikter om vilka texter vi ville använda. En av oss föredrog att tänja på gränserna, medan den andre ville hålla sig inom tryggare ramar. I början valde vi ganska neutrala texter, men efter att ha testat Balthoran av Annika Norlin blev vi mer modiga i våra val. Vi upptäckte efter ett tag vilken typ av texter som verkligen bidrog till dynamiken i gruppen – de som utmanade, väckte känslor och lämnade utrymme för tolkning. Att våga välja den typen av litteratur visade sig vara avgörande. När elever får möta texter som berör och överraskar, utvecklas både deras läsförmåga och deras sätt att tänka.

Emelie Ljungberg är skolbibliotekarie på Carl Engströmgymnasiet i Eslöv samt barn- och ungdomsboksförfattare. Hon är aktuell med boken Sommaren när allt brann på Bokförlaget Opal.