Att våga tycka och skriva om litteratur
Bibliotekariens skrivande röst var i fokus under ett webbinarium om litteraturkritik som nu går att se i efterhand. Hur kan denna skrivande röst fördjupas, vässas och ges större självförtroende? Och varför är biblioteket en självklar plats för kvalificerad litteraturkritik? Detta, tillsammans med praktiska tillvägagångssätt, var några saker som togs upp.
Att skriva litteraturkritik om romance, debutantnoveller eller smalare litteratur – de medverkande i webbinariet har provat det mesta. I Varberg och inom Västra Götalandsregionen (VGR) har biblioteksanställda deltagit i en kurs riktad specifikt till bibliotekarier i att skriva litteraturkritik. Kursen är till för att utveckla – och våga lita på – sin egen kritiska röst, för att tillämpa kritiken som en resurs för biblioteken och professionen. Kursen arrangeras av Kritiklabbet, som drivs av författaren, poeten och litteraturkritikern Magnus William-Olsson, som också skrivit en essä om vikten av litteraturkritik på Digiteket (se nedan). Genom redaktionellt arbete har deltagarna hittat nya sätt att stärka litteraturkritikens roll, både i biblioteksrummet och i samhällsdebatten i stort.
Några av dessa biblioteksmedarbetare deltog i webbinariet “Från boktipsare till litteraturkritiker – bibliotekariens röst i det litterära samtalet” som sändes på Digiteket i samarbete med VGR den 16 september 2026.
– Litteraturkritik hör hemma på bibliotek. Den förenar bibliotekets olika uppdrag – det demokratiska uppdraget, folkbildningsuppdraget och litteraturuppdraget. Den hjälper oss att läsa vidare, tänka vidare och prata mer kvalificerat om litteratur helt enkelt, säger Eva Fred, litteraturkonsulent i Västra Götalandsregionen. Eva tog initiativet till att bibliotekarier i Västra Götalandsregionen fick möjlighet att gå Kritiklabbets kurs i litteraturkritik.
– Bibliotekarier är litteraturexperter: Fortsätt vara det och arbeta med det! säger Eva Fred, som också skrivit en artikel på Digiteket om just detta och att våga lita på sin röst (se nedan.)
Medverkande
Andrea Johansson och Fredrik Svanå, bibliotekarier på Varbergs bibliotek
Sedan fyra år driver de ett kollegialt redaktionsarbete med fokus på litteraturkritik. I webbinariet delar de med sig av sina erfarenheter och hur arbetssättet har påverkat deras roll som bibliotekarie. Recensionerna finns samlade här.
Maria Nordin, verksamhetssamordnare, Biblioteken i Borås
Under hösten 2025 deltog hon i Kritiklabbets kurs och har sedan dess, tillsammans med övriga kursdeltagare, hållit fast vid en redaktionell struktur för sitt kritikarbete. Under webbinariet berättar Maria om varför kursen blev en ögonöppnare – och hur den fördjupat hennes syn på litteratur. Läs recensioner här.
Eva Fred, litteraturkonsulent, Västra Götalandsregionen
Eva Fred deltog själv i Kritiklabbets kurs, tillsammans med bibliotekarier i VGR. Hon vill stärka biblioteket som en plats för fördjupade samtal om litteratur – och göra litteraturkritiken till en självklar kärnfråga i verksamheten.
Karolina Jeppson, redaktör, Digiteket.
Karolina har erfarenheter som kulturjournalist med fokus på litteratur och presenterar dagens webbinarium och håller i frågor och svar.
Fler artiklar om bibliotekarier som litteraturkritiker
Att hitta sin röst och varandra – bibliotekarier som litteraturkritiker
På många bibliotek, inte minst mindre, efterfrågar både besökare och personal mer kvalificerade samtal om litteratur. Hur kan bibliotekarien ta plats i samtal om litteratur? Kursen Kritisk och redaktionell kompetens på bibliotek– att skriva litteraturkritik, som erbjuds av Kritiklabbet, ger nya tankar om bibliotekariens roll i vår tid, skriver Eva Fred, litteraturkonsulent i Västra Götalandsregionen.
I kritikens tidsålder – bibliotekarier som recensenter
Den här essän syftar till att stödja bibliotek och bibliotekarier som vill arbeta med litteraturkritik. Magnus William-Olsson, poet och grundare av Kritiklabbet, ger en historisk bakgrund till kritiken som fenomen och beskriver den som konst- och kunskapsform. Han argumenterar för varför kritik och i synnerhet litteraturkritik är en uppgift för bibliotek. Slutligen tar han upp själva konsten att recensera. Ordet kritik kommer från grekiskans krinō och ännu längre tillbaka från proto-indoeuropeiskans krei. Den generella betydelsen är ”avgöra”, ett ord som behövs i alla språk eftersom människolivet så mycket består just i avgöranden: Ska jag gå hitåt eller ditåt? Ska jag fly eller fäkta? Tycker jag om eller tycker jag inte om? Från verbet krinō kommer såväl ordet kritik som ordet kris. De hör ihop. Det …
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
