Biblioteken växer med gemensamma krafter

Biblioteket är mer än en plats för litteratur och information. I detta kapitel ur antologin Mod att samverka beskriver Taina Lavikainen, enhetschef för biblioteksenheten Sigma i Upplands Väsby, hur samverkan mellan bibliotek, kyrka och andra lokala aktörer har skapat nya möjligheter för människor att hitta språk, stöd och gemenskap.

När jag hösten 2015 började som mångspråksbibliotekarie på Upplands Väsby bibliotek var det mitt första jobb på ett folkbibliotek. Då visste jag inte allt vad ett bibliotek kan vara. Det är en plats som förmedlar litteratur och samhällsinformation men också en mötesplats där människor hittar vägar in i samhället. Detta kapitel visar hur biblioteket i samverkan med andra aktörer kan bidra till att stärka människors förmåga att orientera sig i en komplex tid.

Historien tar sin början

Ett av mina uppdrag som mångspråksbibliotekarie var att köpa in litteratur på alla tänkbara språk som människor i kommunen talade. I Upplands Väsby har fyra av tio invånare rötter i ett annat land än Sverige. Och just denna första höst slog utlånesiffrorna i taket när det gällde läroböcker i svenska för nyanlända. Året 2015 skulle bli ett rekordår under 2000-talet vad gällde personer som sökte asyl i Sverige – drygt 160 000 stycken. Det blev också ett rekordår vad gäller antalet ensamkommande flyktingbarn som anlände till Sverige, enlig Statistiska Centralbyrån. Samma höst startade Hammarby församling i Upplands Väsby sitt språkcafé och Equmeniakyrkan, dåvarande Missionskyrkan, utökade öppettiderna på sitt språkcafé. 

Ganska snart insåg jag att människorna som kom nya till Sverige, även många av dem från länder som Syrien och Afghanistan som saknade läsvana, hade en gemensam strävan efter att lära sig det nya landets språk. Eftersom bibliotekarier arbetar med människors informationsbehov, inte bara med deras nöjesläsning, insåg jag ganska snabbt att något mer nu efterfrågades av mig. Att jag skulle arbeta ihop med andra aktörer i lokalsamhället betydde inte bara kontakter med vuxenutbildningen och ungdomsskolan där nyinkomna lärde sig svenska. För att kunna berätta hur man får jobb och bostad i Sverige samt vilka sociala koder som gäller här behövde jag utvidga mitt nätverk. Här öppnade sig mentala dörrar för en bredare kontakt med många andra aktörer.

Frukostmötet kring nyanlända för tio år sedan som diakonen Lisa Hofverberg nämner i kapitel 1 blev en startpunkt för den samverkan med Hammarby församling som idag har växt och lett till många resultat, bland annat biblioteksenheten Sigma. 

Biblioteket för unga i utsatthet

Biblioteket har som tidigare nämnts varit delaktigt i ett längre samarbetsprojekt med Hammarby församling och kommunens ungdomsenhet där kyrkan och kommunen testat ett nytt sätt att
arbeta för att nå målgruppen unga i riskzon. Problemen kunde se olika ut: från att inte ha någonstans att bo till att inte orka med skolgång på grund av psykisk ohälsa. Projektmedarbetarna arbetade med att stärka skyddsfaktorer kring ungdomarna.

På biblioteket, som har en lokal på en strategisk plats nära Upplands Väsby pendeltågsstation, samlades en gång i veckan läxhjälpare från biblioteket, ungdomsenheten, Röda Korset och Rädda Barnen tillsammans med projektmedarbetare för att erbjuda stöd till gymnasieelever och studenter inom den kommunala vuxenutbildningen. Det som inte annonserades ut var att lokalen samtidigt var ett nav för insatser i projektet som vi kallade ”Vi tillsammans”. En del unga kom in för att göra sina läxor, andra lockades in av värme och fika. Brobyggare, fältassistent och gymnasie-skolans socialpedagog frekventerade läxhjälpen för samtal med unga i utsatthet. Projektmedarbetarna hade sina egna ansvarsungdomar och kunde tack vare den upparbetade relationen hänvisa dem vidare – oavsett om frågan gällde busskort eller en plats på en utbildning.

Projektmedarbetarna hade motiverande samtal, stöttade med cv-skrivning, redde ut studiestödsfrågor, skrev ansökan till hjälpfonder, gav information om bostadsköer, hjälpte till att få kontakt med studie- och yrkesvägledare, skapade fritids- aktiviteter med mera. För biblioteket var drivkraften att hjälpa
unga i utsatthet att hitta och förstå viktig information, inte minst om juridiska frågor kring uppehållstillstånd.

Olika sätt att samverka med bibliotek

I början är det viktigt att lägga ner tid på att lära känna varandras arbetssätt och att de som ska vara aktiva i gemensamt arbete får tillfälle att mötas. Allianser uppstår i den stund vi märker att vi delar samma motivation att faktiskt göra nytta för en gemensam målgrupp. I början kan parterna ha en vag bild av vad de vill göra tillsammans och hur samverkan kan vara och se ut. Under resans gång behöver man komma överens på ett konkret plan om hur alla kan bidra. Därför är det bra att fundera på vilka tillgångar den egna organisationen har: Vad är vårt kärnuppdrag? Vad är vi bra på? Här följer tre olika sätt att organisera samverkan.

1. Enstaka insatser inom den befintliga verksamheten
Enkla kortare satsningar har den fördelen att de ofta är mer lätthanterliga än projekt, kräver kortare planering och kan skalas upp eller ner, och modifieras till nästa gång om de inte gett önskat resultat. Exempel på enstaka insatser där församlingen och kommunen samarbetat är ”Vardagssvenska för ukrainare”, ”Cykelkurs för vuxna nybörjare” och ”Simkurs för ensamstående mammor och barn”.

2. Projektform
Att gemensamt söka och genomföra projekt var ett sätt för oss att lyfta samverkan till nästa nivå. Där kunde vi kraftsamla och få utrymme att utveckla ny verksamhet. Projekt är ofta helt eller delvis beroende av temporär och extern finansiering. Projektägarna behöver verkligen vara engagerade och för projektmedarbetare är det viktigt att ha ett ledarskap som förstår nyttan av att arbeta ihop över gränser och att specifikt avsätta arbetstid för detta.

3. Samverkan i form av samfinansierade tjänster
En form av samverkan är att använda samfinansierade tjänster. Det kan vara personer som har en delad tjänst eller anställning hos en huvudman men med uppdrag att arbeta gränsöverskridande. De kan hjälpa till exempel kommunen och kyrkan att få en bredare överblick och kunna se utanför de egna stuprören och koppla ihop kommunal och kyrklig diakonal verksamhet. Exempel i Upplands Väsby är rollen som brobyggare eller de timanställda som arbetar med specifika uppgifter.

Nu finns kultur i SIGMA

Idag har Upplands Väsby bibliotek samlat sin verksamhet för målgruppen vuxna och barn med annat modersmål än svenska i en tidigare tom butikslokal i Sigma köpcentrum – i ett område med socioekonomisk utsatthet – som fastighetsägaren Väsbyhem erbjöd kommunens kultur- och fritidskontor. Det ser inte ut som ett traditionellt bibliotek med många bokhyllor utan mer som ett trivsamt mötesrum. Biblioteksenheten i Sigma finansieras med kommunala medel. Där blir initiativ från både lokalsamhället och samverkanspartners till verklighet. Satsningen syftar till att nå lokalbor med annat modersmål än svenska, stärka både deras kännedom om det svenska samhället och deras självförtroende att använda det svenska språket. Svenska kyrkans diakoner är en given part i samverkan. Det praktiska samarbetet mellan biblioteket och kyrkan kan vara vilande i månader. Men eftersom grunden i form av goda relationer är stabil kan arbetet växla upp direkt när ett behov uppstår.

Fler tips till församlingar som vill samverka med bibliotek

Varje kommun i Sverige har folkbibliotek. Enligt Bibliotekslagen (2013:801) ska dessa vara tillgängliga för alla och anpassas efter användarnas behov. Lagen anger ramarna men lämnar utrymme för lokala lösningar. Biblioteken har ett särskilt ansvar för tre grupper:

• Barn och unga
• Personer med funktionsnedsättning
• Nationella minoriteter samt personer med
  annat modersmål än svenska.

Dessa prioriterade grupper kan ge vägledning för församlingar som vill samverka. De hjälper till att motivera varför vissa insatser riktas mot en specifik målgrupp. Biblioteken är öppna för alla. Detta oavsett medborgarskap, ekonomi eller hälsa. Det är en av få platser där man kan vistas gratis och känna sig välkommen oberoende av bakgrund. Denna låga tröskel är något biblioteket delar med kyrkan. Båda är öppna, icke-krävande rum dit människor får komma som de är.

Varför öppna upp?

Ur bibliotekens perspektiv är kyrkor och samfund viktiga samarbetspartners för att:

• Möta utlandsfödda personers behov av språk och samhällsorientering
• Samordna resurser – lokaler, personal och ekonomi – för större effekt
• Kunna ta del av kompetens som saknas i den egna organisationen för att nå ut till personer
  som biblioteket annars vanligtvis inte når.

Genom att kombinera våra krafter når vi fler kommuninvånare. Det ger också bibliotekarier nya perspektiv. Nära kontakt med andra motverkar navelskåderi och bidrar till innovation i arbetssätten. Att öka tillgängligheten till biblioteketstjänster kan betyda utökade personalresurser genom att fler yrkeskategorier med olika huvudmän arbetar sida vid sida. När fler perspektiv möts ökar chansen att hitta lösningar på komplexa problem. Via samverkan är det möjligt att få in expertis i form av flerspråkig personal, sådana med specialkompetens eller med olika kulturella bakgrunder.

Yrkesidentitet och etik
Förutsättningarna för samverkan kan påverkas av vilket uppdrag den enskilda bibliotekarien har fått från sin organisation. Det finns dock alltid utrymme och ansvar att tolka sitt uppdrag individuellt. I bibliotekariens profession ingår etiska ställningstaganden. I en tid då demokratiska värden ifrågasätts blir bibliotekens demokratifrämjande roll allt viktigare. Bibliotekslagen ger en god grund. Forskare som Hanna Carlsson vid Linnéuniversitetet och Johanna Rivano Eckerdal vid Lunds universitet beskriver hur bibliotekarier från 2015 mötte upp detta ansvar genom bland annat språkcaféer och informationsinsatser för nyanlända.¹1Styrdokumenten i vardagen: En undersökning av kulturpolitiska styr-dokuments strategiska och praktiska betydelse för folkbibliotek i fem skånska kommuner – Lunds universitet

När jag ser tillbaka på de år som gått sedan jag började som folkbibliotekarie tänker jag med värme på hur mycket som växt fram i Upplands Väsby utifrån de utmaningar vi tog oss an. Det är just i mötet med människor, i samtalen och i samarbetet med kyrkan som bibliotekens demokratiska uppdrag fått liv i min vardag. Biblioteket förmedlar litteratur och samhällsinformation, men framför allt så stärker vi människors förmåga att orientera sig i en komplex tid. Genom samverkan med kyrkan och andra lokala aktörer blir detta demokratiska uppdrag konkret och levande. Att dela kunskap och bygga tillit är fortfarande ett av de mest kraftfulla sätten att göra skillnad i människors liv.

Fotnoter

• 1
  1Styrdokumenten i vardagen: En undersökning av kulturpolitiska styr-dokuments strategiska och praktiska betydelse för folkbibliotek i fem skånska kommuner – Lunds universitet ↩︎