Inte bara Nobelpriset – läsfrämjande lyfts av Svenska Akademien

Det finns många läsfrämjande resurser inom Svenska Akademien, och inte minst möjligheter att söka medel till litterära projekt. Dessutom kan bibliotek nominera kollegor till folk- eller skolbibliotekariepriset. Här berättar Mats Malm för Digiteket om hur folkbibliotek kan använda Svenska Akademiens läsfrämjande arbete.

Svenska Akademien gör betydligt mer än utser Nobelpristagare i litteratur. Under de senaste åren har olika läsfrämjande projekt initierats för barn och unga, och även språkstödjande insatser för nyanlända. Akademien delar årligen ut pris till folk- och skolbibliotekarier, det finns möjligheter att söka medel till litterära projekt, och de finansierar Litteraturbanken som är en resurs med oanade möjligheter för bibliotekarier. 

En stor del av Akademiens läsfrämjande arbete under de senaste åren har initierats av Mats Malm som valdes in 2018. Året efter tog han över som Svenska Akademiens ständige sekreterare efter Anders Olsson. Sju år senare lämnar han nu över stafettpinnen. Den kommer att tas emot av akademiledamoten Ingrid Carlberg. Hon anser att Mats Malms arbete med läsfrämjande varit viktigt särskilt för barn och unga, och det är något hon vill bygga vidare på. Mats Malm är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och har tidigare arbetat mycket med antik och fornnordisk litteratur, och inte sysslat så mycket med läsning för unga.

− Som professor skrev jag böcker och artiklar. Sedan jag började med Litteraturbanken och kom in i Svenska Akademien har jag intresserat mig allt mer för unga och läsning, säger Mats Malm när Digiteket möter honom digitalt för att undersöka hur folkbiblioteken kan dra nytta av Svenska Akademiens arbete.

Möjligheter för folkbibliotek

Svenska Akademien har sedan 2005 delat ut ett pris till bibliotekarier som har gjort ”värdefulla insatser för att främja intresset för klassisk och samtida skönlitteratur”. Men sedan 2023 delas två priser ut, ett till folkbibliotekarier och ett till skolbibliotekarier. Det är alltså fritt fram att nominera kollegor som har gjort insatser som bör uppmärksammas. Priserna delas sedan ut på Bokmässan i Göteborg. Utöver Bibliotekariepriset finns även priser för svensklärare och för barn- och ungdomsförfattare.

Vi välkomnar fler att nominera bibliotekarier, det vore roligt!

Nomineringen för 2026 års folkbibliotekarie löd: ”Svenska Akademiens folkbibliotekariepris för år 2026 tilldelas Cecilia Näslund, Årjängs folkbibliotek, som med idérikedom och pedagogiskt kunnande engagerat ett samhälle och fått unga som gamla att upptäcka böckerna och läsandet.”

− Vi välkomnar fler att nominera bibliotekarier, det vore roligt! En prissumma på 70 000 kronor går till bibliotekarien och en summa på 30 000 kronor till pristagarens bibliotek, som de kan välja att göra vad de vill med, säger Mats Malm.

Det finns också möjligheter för organisationer och privatpersoner att söka medel från Svenska Akademien. Utlysningarna görs fyra gånger per år – 1 februari, 1 maj, 15 augusti och 1 november.

− Vi får in ansökningar hela tiden från olika organisationer. Det händer också att folkbibliotek söker. Vi märker att andra offentliga medel har dragits in, och att konkurrensen om bidragen har hårdnat, säger Mats Malm.

Många resurser och samlingar i bokform finns på Svenska Akademiens Nobelbibliotek, vilket vi också skrivit om här på Digiteket. Biblioteket är öppet för alla och böckerna kan fjärrlånas av folkbibliotek runt om i Sverige.

Litteraturbanken

Litteraturbanken är en onlineportal för svensk litteratur, som finansieras av Svenska Akademien och Kungl. Vitterhetsakademien. En stor del av Litteraturbankens litteratur består av klassiker, som inte alltid är tillgängliga i bibliotekshyllorna eller i bokhandeln. Upphovsrätten gäller i 70 år efter författarens död, därefter är verket fritt att använda. Mats Malm blev år 2004 erbjuden att starta Litteraturbanken. Därefter har han arbetat med att bygga upp detta arkiv för svensk litteratur­, tillsammans med en redaktion. 

På Litteraturbanken finns specifika ingångar, en för bibliotekarier och en för lärare, med material och tips som passar respektive yrkesområde. För folkbibliotekarier finns en hel del material att nyttja: artiklar, författarpresentationer och digitala utställningar. Det finns också inläst poesi och prosa som kan användas i pedagogiskt syfte vid bokcirklar, studiecirklar eller språkcaféer. Det finns bokcirkeltips och material, bland annat tips på klassiker och en bokcirkel med temat “Tidlösa kvinnoöden”. Det går också att ladda ner en klassisk ”volvelle” om du behöver hjälp att komma igång med att välja bok, eller som guide för vad som kan diskuteras.

Litteraturbanken har en digital samlingsutställning som heter Diktens museum. Här finns exempelvis en utställning om samisk litteratur, där man både kan läsa och lyssna till samiska texter och jojkar. Diktens museum informerar om författare i text, ljud och bild, länkar till dikter, och utgår ibland från ett format som kallas bokfilmer. Dessa utställningar utgår ifrån ett speciellt verk, till exempel Att döda ett barn, av Stig Dagerman. Några av poeterna som porträtteras är Anna Greta Wide, Gunnar Ekelöf och Edith Södergran. 

Mats Malm var föreståndare för Litteraturbanken fram till våren 2025.− Litteraturbanken har länge sökt kontakt med folkbiblioteken för att informera om samlingen, som består av över 15 000 e-böcker i olika format, berättar han. 1500 böcker är i kontrollerat e-pubformat och det går utmärkt att hänvisa låntagare till dem, och de kan även länkas till bibliotekskatalogen.

Idag finns Litteraturbankens verk som poster i Libris. 

− Vi har funderat på olika sätt för hur Litteraturbanken skulle kunna integreras i de lokala bibliotekskatalogerna, säger Mats Malm. 

Han förklarar att de gärna vill att folkbiblioteken lättare ska kunna nyttja de olika verken i Litteraturbanken, och att de ska kunna vara sökbara så att låntagare lättare ska få kännedom om dem. Idag finns det olika initiativ som ses över. 

Vår tanke är att göra det lättare för de som arrangerar och leder Shared Reading-tillfällen, exempelvis bibliotekarier.

Dessutom är Litteraturbanken en resurs för de som arbetar med Shared Reading. Förutom en introduktion till vad Shared Reading är, finns en stor samling med noveller och dikter, indelade i teman, att använda för Shared Reading-tillfällen.

− Vår tanke är att göra det lättare för de som arrangerar och leder Shared Reading-tillfällen, exempelvis bibliotekarier, berättar Mats Malm.

Poesiantologier för barn

De senaste åren har Svenska Akademien gett ut två antologier med poesi som har skickats ut till skolklasser i Sverige. Antologierna består av dikter från författarskap som återfinns på Litteraturbanken, såsom Stagnelius, Pär Lagerkvist och Karin Boye, men innehåller också nyare poesi. Det är till exempel dikter av författarna Aase Berg, Jila Mossaed och Bruno K. Öijer.

Den första antologin, En bro av poesi, för målgruppen förskoleklasselever, utkom 2021 och skickades ut till alla förskoleklasser i landet. Förutom att varje skola fick en klassuppsättning böcker, fick alla sexåringar en bok med sig hem. Den andra antologin, Tid för poesi, skickades ut i klassuppsättningar till alla femteklasser i samband med läslovet hösten 2024. Böckerna kan beställas från Svenska Akademien. 

− Det var Anna Nordlund och Ann Boglind, som tidigare arbetat med Litteraturbankens specifika inriktning för skolan, som föreslog att vi skulle sammanställa fysiska böcker för yngre barn med bland annat författare som vi har i Litteraturbanken, berättar Mats Malm.

Dikterna i antologierna är illustrerade, och till varje bok finns en handledning som förklarar hur man kan prata om dikterna och vilka frågor som kan ställas kring texterna.

Dikterna i antologierna är illustrerade, och till varje bok finns en handledning som förklarar hur man kan prata om dikterna och vilka frågor som kan ställas kring texterna. Svenska Akademien vill genom poesiböckerna och handledningarna uppmuntra vuxna, såväl föräldrar som lärare, att läsa tillsammans med barnen. Detta kan förstås också användas av bibliotekarier.

− Poesi har varit en ögonöppnare för mig, kring hur man kan skapa intresse för läsning, säger Mats Malm.

Ordböcker och utgivningar

En stor del av Svenska Akademiens arbete handlar om att arbeta mer handfast med det svenska språket. De står exempelvis bakom de tre ordböckerna Svenska Akademiens Ordlista (SAOL), Svensk Ordbok (SO) och Svenska Akademiens Ordbok (SAOB). Böckerna finns på de flesta bibliotek i landet, och det går också att använda dessa digitalt för ordsökning på nätet.

Språkvetaren Patrik Hadenius har gjort en så kallad språkvandring i Svenska Akademiens uppslagsverk, genom att utforska ett ord utifrån en fråga från allmänheten. Hadenius börjar med att slå upp ordet i SO där han får reda på betydelsen av ordet, hur det böjs och dess ursprung. Sökningen går sedan vidare till SAOB, där det ges förklaringar till ordets historia.   

− Vi har tänkt att det skulle vara roligt med flera olika språkvandringar. Ifall man börjar med ett ord så hamnar man ofta någon helt annanstans, berättar Mats Malm. 

Svenska Akademien har också en stor utgivning av egna böcker, som kan köpas in till biblioteket. Här finns bland annat författarbiografier, skönlitteratur och böcker om litteraturpriser. 

− På Svenska Akademien är jag delaktig i utgivningen av böcker. Jag tycker det är roligt med det redaktionella. Några av de senaste utgivningarna är två visböcker, riktigt bastanta volymer med 100 visor i varje, berättar han.

Läsfrämjande för flerspråkiga och nyanlända

Svenska Akademien arbetar även med läsfrämjande för nyanlända och flerspråkiga gymnasieelever inom programmet Intensivsvenska. 

− Det började under flyktingkrisen 2015. Då drog akademiledamoten Tomas Riad igång ett forskningsprojekt som handlade om att ta fram nya metoder i språkundervisningen för unga nyanlända, säger Mats Malm.

Intensivsvenska har också fått forskningsmedel för att undersöka läsförmågan i grundskolan och hur man kan motverka tendenserna till att barn och unga läser mindre. Ett nytt projekt kring läsande startades i juli 2025 och Svenska Akademien är huvudman och delfinansiär, men det är framför allt finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Även Skolverket är en samarbetspartner i det här projektet. En annan samarbetspartner är stiftelsen Berättarministeriet. Ett samarbete handlar om att väcka läslust hos barn i årskurs 4–6, genom ett program där barn får ta sig an olika sorters läsning, såsom fabler och myter. Berättarministeriet har fått regeringsmedel för sitt arbete för barn i socioekonomiskt utsatta områden.