”Vad kan vi om AI?” – Gemensamt utforskande i Sörmland

Hur kan biblioteksmedarbetare närma sig AI på ett sätt som känns relevant, tryggt och kopplat till bibliotekets uppdrag? Tre folkbibliotek i Sörmland deltog i en lärcirkel om AI, initierad av Biblioteksutveckling Region Sörmland. Under fem träffar utforskade deltagarna hur AI påverkar biblioteksverksamheten och vad det innebär för bibliotekets uppdrag. Här delar de med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring hur lärdomar kan spridas vidare till kollegor och besökare.

Under hösten 2024 och våren 2025 genomförde Biblioteksutveckling Region Sörmland en regional lärcirkel om AI för folkbibliotek. Medarbetare från tre bibliotek valde att delta: Nyköpings stadsbibliotek, Strängnäs bibliotek och Flens bibliotek. I den här artikeln delar vi erfarenheter, lärdomar och reflektioner från arbetet.

Varför en lärcirkel om AI?

Utvecklingen inom AI går snabbt och påverkar både samhället och biblioteksverksamheten. För biblioteken handlar AI inte bara om teknik, utan om medie- och informationskunnighet (MIK), professionellt omdöme och mötet med användare. Syftet med lärcirkeln var att ge biblioteksmedarbetare möjlighet att lära tillsammans, utforska AI:s möjligheter och utmaningar – och koppla dem till den egna yrkesrollen.

Lärcirkelns upplägg

Deltagarna träffades fem halvdagar mellan oktober 2024 och april 2025 med syftet att dela kunskap och lära tillsammans. På den första träffen gick vi igenom upplägget för lärcirkeln och reflekterade kring begreppet delaktighet och vad det betyder för oss. Vi hade också beställt en guidad visning på AI-museet i Stockholm. Vid det andra tillfället anlitade vi Jonna Steinrud som igångsättare och inspiratör. Vid det sista tillfället deltog även bibliotekscheferna från de deltagande biblioteken.

Däremellan, från träff tre till fem, ansvarade varje bibliotek för varsin träff. Biblioteket presenterade då en utmaning, frågeställning eller idé. Det kunde vara något biblioteket redan gjorde eller som de skulle vilja genomföra. Tillsammans testade deltagarna teknik och upplevelser som de sedan reflekterade kring tillsammans. En viktig del var att prova, samtala och problematisera tillsammans, snarare än att hitta färdiga svar.

“Att vi planerat innehållet och genomfört träffarna tillsammans har varit väldigt positivt. Vi ser även att det har varit en fördel att deltagarna har haft olika roller och kompetenser, vilket har breddat perspektivet och de infallsvinklar vi har haft i våra samtal”, berättar Jessica Malmström, Biblioteksutvecklare på Region Sörmland.

Utmaningar som deltagarna tog med sig:

• Promptskapande – hur gör man och hur kan vi använda det?
• På vilket vis skulle en AI-assistent kunna vara användbar utifrån våra yrkesroller och i våra biblioteksverksamheter?
• Hur kan vi arbeta med AI i vår publika verksamhet och i mötet med användarna?

För att stödja fortsatt lärande fick de deltagande biblioteken efter lärcirkelns slut en summa pengar att använda för lokal kompetensutveckling.

Vad hände sen?

När vi på Biblioteksutveckling Region Sörmland har följt upp lärcirkeln med deltagarna så uttrycker samtliga fortsatt nyfikenhet och intresse för AI. 

Ett konkret resultat från lärcirkeln är den AI‑orientering, som Marcus Göthberg, Malin Johansson och Johan Jägstrand från Nyköpings bibliotek tog fram. Den har blivit positivt mottagen av både kollegor och användare som testat. Först var tanken att använda den med biblioteksbesökare, men de såg att AI-orienteringen också är användbar tillsammans med kollegor, även om innehållet då har ett lite annat fokus. Genomförandet i personalgruppen på biblioteket har öppnat upp för många spännande samtal. I personalgruppen har samtalen till exempel handlat om AI‑genererade böcker och hur biblioteken vill förhålla sig till dem.

– Hur vill vi på biblioteket göra? Vilken policy ska vi ha vad gäller inköp och ska vi ha AI-märkning på böckerna som en information till användarna? Vi ser att många blir engagerade och att vi behöver lämna mer utrymme för gemensamma diskussioner än vad vi tänkte från början, berättar Marcus Göthberg.

Veronica Holst Wiberg och Rebecka Virgin som deltog från Strängnäs bibliotek berättar att lärcirkeln har gett dem ett annat förhållningssätt till AI och att de fått syn på nya användningsområden.

– Jag har till exempel använt AI som en hjälp i arbetet med projektplanen – jag använder absolut AI i större utsträckning, säger Veronica.

Rebecka fortsätter:

– Vi har även använt AI för att testa vår klarspråksanpassade mall och för bilder, men tyvärr finns det en policy i kommunen där biblioteket inte får använda AI-genererade bilder.

Veronica och Rebecka berättar också att de i den dagliga verksamheten kommer att testa en variant av den AI-orientering som deltagarna från Nyköpings bibliotek arbetade fram under lärcirkeln.

För Gabriella Skog på Flens bibliotek blev deltagandet i lärcirkeln en utmaning. Kommunen tillät inte kommunens anställda att använda externa AI-tjänster. Den enda AI-tjänst som tilläts var SVEA-GPT. Detta försvårade förutsättningarna och gjorde det svårt både att testa och lära sig själv och tillsammans med andra.

– Medan de andra deltagarna har kunnat testa verktyg direkt med besökare, har vår vardag handlat lite mer om att navigera i en stängd kommunal miljö. Det har varit lite motigt att vara med i en lärcirkel om delaktighet när man själv är begränsad av tekniska restriktioner. Det har varit kämpigt att inte kunna köra workshops ”i skarpt läge”, men det har också tvingat fram en annan typ av lärande.

Gemensamma insikter och lärdomar

Under lärcirkelns gång framträdde flera gemensamma insikter:

• AI engagerar, men kräver trygga sammanhang där det är tillåtet att vara nybörjare.
• Kollegialt lärande fungerar bäst när det finns tid, struktur och stöd från chef.
• Det är lätt att fastna i praktiska frågor och konkreta lösningar – därför behöver kopplingen till uppdrag och strategi hållas levande.
• Hela personalgruppen behöver baskunskaper i MIK, där AI är en naturlig del.
• Användarnas delaktighet är viktig – både för förståelsen av AI och för bibliotekens relevans.

Att ses vid återkommande tillfällen och med samma grupp gav möjlighet att reflektera över en fråga under en längre tid, vilket var uppskattat av deltagarna. De lyfter också värdet av att träffas fysiskt och lära känna kollegor från andra bibliotek, att varva praktiska moment med reflektion och teori, och att få något konkret att ta med hem till den egna verksamheten. Upplägget öppnade upp för att se frågan ur olika perspektiv och ledde till ett fördjupat samtal utifrån deltagarnas olika intressen, ansvarsuppgifter och kunskapsnivåer. 

En utmaning när det gäller den tekniska utvecklingen är att den går snabbt. Återkommande samtalsteman var hur vi hanterar kompetensutveckling och kollegialt lärande i våra verksamheter för att möta utvecklingen. Towe Karlsson, bibliotekschef på Strängnäs bibliotek:

– Det är svårt att säkerställa att vi har rätt kompetens när det ständigt utvecklas, och tanken är kanske inte att vi kommer att vara experter, men att vi har tillräcklig kunskap och några i gruppen har mer kunskap. De som har mer kunskap har redan utbildat resten av personalen och det kommer vi självklart fortsätta med. Vi tar hjälp av varandra, av Regionen, av Digiteket och omvärldsbevakar. 

Deltagarna var överens om att det är viktigt att frigöra tid och prioritera gemensam kompetensutveckling. Det kollegiala lärandet blir viktigt för att fylla på med nya kunskaper, öppna upp för gemensamma samtal kopplade till den egna verksamheten och forma en kunskapsbas för alla som säkerställer en bred kompetens. Gabriella Skog på Flens bibliotek framhåller vikten av att det finns strukturer på plats för det gemensamma lärandet på arbetsplatsen.

– Struktur för gemensamt kollegialt lärande har inte funnits tidigare men nu finns det på plats. Varje vecka finns mötestillfällen med olika teman, där skulle det kanske finnas möjlighet att lägga in teknik och AI. 

Ett annat återkommande tema var AI kopplat till bibliotekets uppdrag. Inte minst ledde Jonnas introduktion till intressanta samtal om uppdrag.

– Jag tror att bibliotekens förmedlande uppdrag växer och förändras i och med vårt samhälles tillgång till information. Om vi kikar på hur biblioteken tog sig an utvecklingen av internet och möjligheten för allmänheten att söka information på webben ser vi ett historiskt skifte där digitala källor blev en del av vardagen. Det krävdes förändrad kunskap om hur man söker, utvärderar källor och hanterar sökresultat.

Samma sak med databaser. I och med AI kommer nya behov av att förstå mediet, tekniken och informationen som nu blir tillgänglig. MIK, med andra ord. Bibliotekets uppdrag är detsamma – att öka varje persons möjlighet till kunskap, lärande och delaktighet, säger Jonna.

I de avslutande diskussionerna kom gruppen gemensamt fram till att biblioteken behöver arbeta utåtriktat med AI och MIK för att sprida kunskap och för att synliggöra för både personal och besökare att olika delar inom MIK hör ihop. Därför behöver hela personalstyrkan goda baskunskaper i MIK och där är AI en del av kunskapen. Vi behöver använda AI som verktyg för att lära och få syn på vilka möjliga användningsområden som kan underlätta och spara tid i vårt arbete. Likaså, när det gäller till exempel AI, behöver biblioteken bjuda in och på olika vis förmedla att användarnas delaktighet är viktig både för förståelsen av AI och för dess fortsatta utveckling. I det arbetet bör olika användargrupper ges möjlighet att delta.

Kopplingen till biblioteksuppdraget diskuterades också tillsammans med bibliotekscheferna vid sista träffen.

– Jag ser på AI som ett verktyg för att stärka bibliotekets kärnuppdrag, fri åsiktsbildning, kunskapsförmedling, bildning, demokrati, delaktighet och likvärdig tillgång till information.

– Bibliotekets roll bör vara att personalen känner sig trygg med att använda AI, som ett stöd i arbetet (till exempel textbearbetning, planering, språkstöd), men det ska inte ersätta professionell kompetens eller mänskliga möten. Personalen bör kunna vägleda besökarna i AI och informera om hur AI påverkar, att vi alla behöver vara källkritiska och att vi aldrig ska dela känslig information som kan spridas vidare. Jag tänker att det är viktigt att vi har låga trösklar och visar att ingen fråga är dum att ställa, vare sig när personalen ska lära sig eller när personalen ska guida besökarna, säger Towe Karlsson.

Alla deltagare lyfter på olika vis fram att teknik och tillgång till teknik kan vara en utmaning i arbetet med AI. Att den finns och är tillgänglig är en förutsättning. Anledningen är många gånger de olika övergripande riktlinjer som finns inom kommunen. Johan, en av deltagarna från Nyköping säger: ”Hur skulle det vara om vi pratar med IT-enheten i kommunen? Vad är deras syn på AI? Inleda en dialog kring hur vi kan fortsätta att lära oss om AI samtidigt som vi behöver förhålla oss till IT-avdelningen.” 

Nästa steg

Avslutningsvis kan vi konstatera att lärcirkelkonceptet varit ett lyckat grepp för att få till ett engagerat och nyfiket lärande där deltagarna själva har varit delaktiga i att forma både innehåll och genomförande.

Vår tanke från Biblioteksutveckling var att testa en metod för att få till ett lärande som ”går på djupet”, som skulle ge nya perspektiv och möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Vi ville också att deltagarna skulle inspireras av metoden som sådan för att själva kunna ta hem lärdomarna till den egna verksamheten.

Vi på Biblioteksutveckling kommer absolut att använda lärcirkeln som metod för kompetensutveckling igen, även om vi inte i nuläget har landat i om det kommer att handla om AI eller något annat. Nästa steg i närtid är ett Dela och lär-tillfälle där vi kommer att sprida lärandet vidare till andra bibliotek här i Sörmland.