Läsning och musik lyfter varandra – dansanta sagostunder på romani

Musikaliska sagostunder på romani och svenska genomfördes 2025 på biblioteken i Lindängen och Oxie i samarbete med Klang – musik i förskola. Till fiol- och dragspelstoner fick barnen uppleva boken Dansbus och kaktrubbel av Marin Salto, och sagan fick en helt egen prägel i varje barngrupp. Paula Rooth, barnbibliotekarie på Lindängenbiblioteket, berättar mer om projektet i denna artikel.

Fiol- och dragspelsmusik hörs från ena sidan av rummet där Lelo Nika och Manuela Nika står med sina instrument. “Pustoj!” Biblioteksassistenten Florida Pavlovska gör plötsligt en konstpaus och tittar ut över femton förskolebarn som sitter förväntansfulla framför henne på golvet. Snart får glada, snabba toner det att börja rycka i både barn, pedagoger och sagoläsare.

Scenen är från ett tillfälle av Musikaliska sagostunder på romani och svenska, som genomfördes på Lindängenbiblioteket och Oxiebiblioteket i Malmö hösten 2025. Projektet initierades av Åsa Sahlée, universitetsadjunkt i musik vid Malmö universitet och Ulrika Glaser, utvecklingssekreterare på förskoleförvaltningen i Malmö stad. 

Musik och sagor för att stärka kunskap om minoriteter

Åsa Sahlée och Ulrika Glaser driver projektet Klang – musik i förskola, som vill visa hur man kan bedriva utvecklingsarbete inom förskolan med hjälp av musik och sång. Åsa Sahlée säger att de länge hade funderat på hur de skulle kunna stärka kunskapen kring de nationella minoriteterna.

– I förskolans läroplan står det att alla barn ska få kunskap om våra nationella minoriteter. I Malmö bor det många romer och därför kändes det naturligt att börja med den gruppen, säger Ulrika Glaser.

Ulrika och Åsa kände till att det fanns områdesbibliotek i Malmö som var romska läsambassader, alltså folkbibliotek som jobbar särskilt med att lyfta fram romska språk och berättelser, och tog kontakt med Lindängenbiblioteket. Som ett av tre områdesbibliotek i Malmö som är romska läsambassader kände vi som jobbar på Lindängenbiblioteket direkt att det var ett viktigt och spännande projekt att vara med i. Vi fick även med oss biblioteksassistenten Florida Pavlovska som pratar den romska varieteten lovari och bibliotekarien Sofia Junes som jobbar med barn och unga på Oxiebiblioteket. Även Oxiebiblioteket är romsk läsambassad och har en stor befolkning med romsk bakgrund i närområdet.

Tidigt på hösten 2025 träffade vi Åsa och Ulrika för att planera upplägget av sagostunderna. Med på tåget fanns också utvecklingspedagog Tove Axelsson från förskoleförvaltningen, som fick i uppgift att leta fram förskolor i ansnlutning till biblioteken som kunde vara intresserade av sagostunder på romani. Tove Axelsson tog med sig två förslag på böcker till sagostunderna som barnen på några utvalda förskolor fick tycka till om. Responsen därifrån gjorde att valet landade på Dansbus och kaktrubbel av Marin Salto med illustrationer av Marcus Gunnar Petterson. Boken handlar om en flicka som ska uppträda med en romsk dansgrupp på en skolfest och känner sig nervös. Barnen lockades av det tydliga musikaliska temat och den actionfyllda handlingen i boken.

Tove Axelsson började med att kontakta de förskolor som tidigare uppgett att de har barn som talar romani. När det sedan var vissa av dessa förskolor som inte hade möjlighet att fylla platserna, gick förfrågan ut till andra förskolor i närheten av biblioteket. 

– I de flesta fall var det väldigt positiv respons och man ville gärna ta del av erbjudandet. Några frågade om erbjudandet var för alla barn, även för de som inte talar romani, säger Tove Axelsson.

Personalen på förskolorna har fått med sig viktigt bagage för att kunna jobba med den romska kulturen och språken på förskolorna.

Svaret blev att det gick bra. I slutändan var det bara ett fåtal barn som talade romani som deltog i sagostunderna. Även om en del av syftet med projektet var att förmedla en berättelse på romani till de barn som talar det, så var en annan viktig aspekt att lyfta fram språket och minoriteten för majoritetssamhället, och att sprida kännedom och nyfikenhet kring den romska minoriteten.

– Personalen på förskolorna har fått med sig viktigt bagage för att kunna jobba med den romska kulturen och språken på förskolorna. För barnen som inte talade romani var det ändå kul att kunna snappa upp några ord, säger Florida Pavlovska.

Musik som skapar känslor och handling

Nästa steg i planeringen var att bjuda in passande musiker som kunde komplettera sagostunden med musik, gärna några som hade koppling till den romska minoriteten. Syskonen Lelo Nika som spelar dragspel och Manuela Nika som spelar fiol och sjunger dök tidigt upp i diskussionerna, då de har romsk bakgrund och har medverkat på musik- och berättarstunder med romskt tema tidigare. Syskonen nappade på erbjudandet ganska omgående och kunde bokas in för tolv sagostunder under hösten.

Senare under hösten träffades Manuela Nika, Florida Pavlovska och jag på Oxiebiblioteket för att gå igenom boken och hur läsningen skulle kunna kombineras med musikaliska inslag. Manuela satt med fiolen mot axeln medan jag och Florida turades om att läsa på svenska och romani. Ibland avbröt Manuela spelandet för att säga ”känslan nervös, hur kan den låta?” eller ”här skulle vi kunna ta den här traditionella melodin,” när det handlade om att dansa på ett bröllop. Hon svängde med stråken över fiolen, snabbt och långsamt om vartannat, och dansanta rytmer varvades med mer smäktande, sorgsen musik.

Vid ytterligare ett tillfälle deltog Lelo Nika med sitt dragspel för att få de sista bitarna på plats. Sofia Junes från Oxiebiblioteket reflekterade då över hur det kan vara att kombinera högläsningen med musik.

Det kändes som att musiken var en jämbördig medspelare tillsammans med högläsningen. Läsningen och musiken lyfte varandra.

– Sagostunderna är ett maskineri där mycket ska klaffa och där tajmingen är viktig för att sagostunden ska flyta på. Vi får vara lyhörda inför varandra när vi läser och spelar, sa hon. 

– Det kändes som att musiken var en jämbördig medspelare tillsammans med högläsningen. Läsningen och musiken lyfte varandra. Det var häftigt att se barnens reaktioner när de fick möta livemusik på nära håll och dessutom tilläts vara delaktiga genom att dansa och att klappa igång musiken när den hade stannat av, fyllde Åsa Sahlée i, som också var på plats.

Livlig och aktiv sagostund

När det så äntligen var dags för sagostunderna var barnen med på noterna direkt. Peppade och spralliga strömmade de in i sagostundsrummet och vände nyfikna blickar mot Manuela och Lelo som presenterade sig genom att spela små trudelutter på sina instrument.

Florida läste en sida i taget på romani och väntade in medan jag eller Sofia läste på svenska. Vid ett par tillfällen stannade Florida upp i läsningen för att involvera musikerna. När texten handlade om att vara nervös eller pirrig bad hon musikerna spela dessa känslor, och frågade sedan om barnen hade förslag på känslor som kunde ljudsättas. Vissa grupper var lite blygare och behövde hjälp med att komma på förslag, medan andra barn ropade ut känslor som arg, ledsen och glad, som lektes fram på Manuelas och Lelos instrument.

En del stycken i boken hoppade vi över, på andra ställen lades något till. När berättelsen handlade om att musiken började spela alldeles för fort gestaltades det med att musikerna slutade spela, mitt i en rörelse.

– Oj vad hände, nu tystnade musiken! Kan vi kanske få igång den igen genom att klappa? Kan ni hjälpa mig? sa Florida Pavlovska, och tecknade till barnen att ställa sig upp. Entusiastiskt klappade de händerna med stora rörelser, och snart började musikerna spela igen. Först långsamt och sedan lite snabbare.

– Ja, det fungerar, bra! Kan ni dansa tillsammans med oss nu? ropade Florida och så dansade femton barn, ett par pedagoger och två sagoläsare vilt i några minuter tills det var dags att sätta sig igen och runda av berättelsen.

Reflektioner och lärdomar

Tove Axelsson var med på ett par av sagostunderna och säger att det var roligt att få ta del av barnens reaktioner.

– Det blev en spännande dynamik och ett fint växelspel mellan bibliotekarierna som läste och de två musikerna. Det var många olika intryck som barnen fick med sig med både två olika språk och den levande musiken.

Florida Pavlovska lyfter fram hur varje sagostund har haft sin egen stämning, där varje unik grupp har satt sin prägel på tillfället.

– Vissa barngrupper har varit väldigt nyfikna på hur instrumenten dragspel och fiol fungerar. Andra har velat dansa jättemycket och en annan grupp tyckte att det var roligt att prata om bilderboken under läsningen.

Tove Axelsson hade gärna sett att musiken tilläts ta ännu mer plats i liknande sagostunder, och föreslår ett upplägg med mer dialog och samtal med barnen efter sagostunden.

– Det finns mycket att prata om, både om själva berättelsen och om olika språk, men också om musiken och instrumenten. För flera barn var det kanske första gången de upplevde levande musik med den sortens instrument.

Ulrika Glaser hade också velat se ett ännu större fokus på musiken i framtida liknande projekt. 

– Det hade varit fint att kunna ge utrymme för barnen att prata med musikerna efteråt och kika närmare på instrumenten.

Under 2026 kommer det att lanseras ett pedagogiskt material om romsk musik kopplat till boken som lästes på sagostunderna, som förskolor i staden kan ta del av. Nyligen kom också besked om att Klang kommer att ha möjlighet att fortsätta med de musikaliska sagostunderna på romani under hösten 2026.

Framöver hoppas vi att vi även kan testa konceptet med andra nationella minoritetsspråk.

– Framöver hoppas vi att vi även kan testa konceptet med andra nationella minoritetsspråk. Näst på tur står i så fall finska eftersom Malmö stad är finskt förvaltningsområde, säger Åsa Sahlée.

– Det har varit roligt att få lära känna varandra genom projektet, och ibland en utmaning eftersom vi alla arbetar på olika arbetsplatser och har olika arbetstider och ibland flera uppdrag samtidigt. Ett kreativt bollande! Ändå hittade vi tid för att tillsammans skapa konceptet för de musikaliska sagostunderna och kunna repetera tillsammans, säger Sofia Junes.

Från bibliotekens håll hoppas vi att det kan bli fler liknande sagostunder i framtiden, där det går att kombinera läsning med andra kreativa uttrycksmedel och att samarbeta mellan olika bibliotek.