Fyra samtalsplaneringar

Här presenteras fyra samtalsplaneringar, två för yngre barn med påbörjad språkutveckling och två för äldre barn med fortsatt språkutveckling. Böckerna är lätta att hitta på biblioteken, om förskolan inte redan har dem i sitt bibliotek. 

Den här artikeln är texten är skriven av Ann S. Philgren och är en del av fortbildningen Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen.

Max bil 

Bilderbok: Max bil av Barbro Lindgren & Eva Eriksson (2015).  

Målgrupp: Yngre barn och barn med påbörjad språkutveckling. 

Handling: Max ser en leksaksbil som han börjar leka med. Lisa kommer och vill också leka med bilen, men det vill inte Max. Då smäller Lisa till Max som i sin tur smäller till Lisa. Båda börjar gråta. Mamma hämtar en annan bil till Lisa och båda blir glada igen och leker med bilarna tillsammans.  

Gör så här: Ställ några (men inte alla) av de föreslagna frågorna nedan under själva läsningen. Det kallas för dialogisk högläsning. Om barnen inte svarar får du själv fungera som ställföreträdande tänkare och reflektera högt över olika svar. Ställ gärna fram boken och sätt upp frågorna så att föräldrarna kan se dem. Då kan samtalet fortsätta hemma.  

Samtalsplanering Max bil 

Några analysfrågor som kan ställas under läsningen: 

Varför vill inte Max att Lisa ska leka bilen? 
Varför smäller Lisa till Max? 
Varför smäller Max till Lisa? 
Varför börjar båda gråta? Har de ont, är de arga eller är det något annat skäl, tror ni? 
Hur blir de glada igen?

Några värderingsfrågor som kan ställas under läsning: 

Har ni varit med om något liknande? Hur var det? 
Vem tycker du gör fel – Max, Lisa eller ingen av dem? 
Vad tyckte ni om den här berättelsen?

Efterbearbeta berättelsen 

Vid ett senare tillfälle kan berättelsen bearbetas genom att gruppen exempelvis dramatiserar berättelsens höjdpunkt, då Lisa tar bilen. Därefter kan gruppen ändra på berättelsen så att Max och Lisa löser problemet på andra sätt. Pröva att dramatisera de nya lösningarna. Om barnen har svårt att dramatisera kan de vuxna istället spela upp de lösningar som barnen hittar på. 

Ett annat förslag kan vara att barnen målar eller ritar någon liknande händelse som de själva har varit med om. Kanske kan föräldrarna stötta med att bidra med händelser. Om barnen inte kan rita eller måla kan personalen rita eller måla den händelse som beskrivs och skriva ner barnets berättelse bredvid bilden.  

Apan fin 

Bilderbok: Apan fin av Anna-Clara Tidholm (2020).  

Målgrupp: Yngre barn och barn med påbörjad språkutveckling. 

Handling: Apan klär sig fin och går ut på äventyr. Den möter en hund och blir skrämd och klättrar upp i ett träd. Apan försöker skrämma bort hunden. Till slut går hunden. Apan hoppar ner men hamnar i en vattenpuss och blir blöt. Den traskar hem till mamma som torkar och tröstar. Till slut får apan ett glas mjölk och somnar gott.  

Gör så här: Ställ några (men inte alla) av de föreslagna frågorna nedan under själva läsningen. Det kallas för dialogisk högläsning. Om barnen inte svarar kan du fungera som ställföreträdande tänkare och reflektera över olika svar. Den här berättelsen kan man återkomma till flera gånger för att diskutera olika delar. Ställ gärna fram boken och sätt upp frågorna så att föräldrarna kan se dem. På så sätt kan samtalet fortsätta hemma. 

 Samtalsplanering Apan fin 

Några analysfrågor som kan ställas under läsningen: 

Hur känner sig apan när den går hemifrån? 
Hur känner sig apan när den möter hunden? 
Varför tror apan att hunden är dum? Vilka olika skäl kan vi tänka ut? 
Är det apan som får hunden att gå sin väg? Vilka andra skäl kan det finnas till att hunden går iväg? 
Hur känner sig apan när den hamnar i vattenpussen? 
Varför får apan mjölk av mamman (det är ju är en apa)? Vad skulle mamman ha kunnat ge apan istället? 
Hur känner sig apan när den har kommit hem igen? 
Tror ni att det är en pojk- eller flickapa? Varför tror ni det?

  Några värderingsfrågor som kan ställas under läsningen:

Hur skulle du ha gjort om du hade mött hunden? 
Har du varit med om något liknande? 
Tycker ni det är viktigt att veta om apan är en flicka eller en pojke?
På vilka olika sätt kan man bli tröstad om man har varit med om något otäckt eller skrämmande?

 Efterbearbeta berättelsen 

Vid ett senare tillfälle kan berättelsen bearbetas genom att barnen exempelvis ritar och målar förslag på olika sätt att bli tröstad. De kan arbeta i par eller ensamma. När bilderna är klara visas de i hela gruppen. Barnet/barnen som gjort bilden förklarar vad den föreställer och personalen skriver en förklarande text till den. Alla bilderna ställs därefter ut med rubriken: Så här tycker vi att man kan bli tröstad! 

Ett annat förslag kan vara att dansa någon del av berättelsen tillsammans. Använd musik som speglar den stämning som barnen beskrivit i exempelvis följande avsnitt: 

När apan går ut hemifrån (förslag: temat i Peter och vargen av Sergej Prokofjev). 
När apan möter hunden (förslag: Trollkarlens lärling av Paul Dukas). 
När apan har hoppat ner i vattenpussen (förslag: Adagio av Tomaso Albinoni). 
När apan har kommit hem till mamma (förslag: Air av Johann Sebastian Bach).

Nämen Benny

Bilderbok: Nämen Benny av Barbro Lindgren & Olof Landström (1998).

Målgrupp: Äldre barn och barn med fortsatt språkutveckling.

Handling: Benny tycker att allt är botten, eftersom hans mamma bara städar och städar. När hon vill bada honom i en balja och stoppa in hans gosedjur Lillnöffe i tvättmaskinen rymmer Benny hemifrån. Men han vet inte var han ska bo, varken korvkiosken, stugorna på vägen eller hos en snäll hund verkar rätt. Benny känner att han vill gräva en grop nånstans. Det gör han också, på en äng bredvid en röd liten stuga. Men när Benny rullar sig i gropen kommer en arg gubbe utrusande ur stugan och skriker att han ska dra knorren av Benny om han inte försvinner. Benny springer fort iväg. Men efter ett tag kommer han ihåg att han glömt kvar Lillnöffe! När han kommer tillbaka är gropen och Lillnöffe borta. Benny blir ledsen och längtar hem. Plötsligt sticker gubbens ansikte ut ur stugan. Benny gömmer sig under en buske och hittar Lillnöffe där. Benny springer hemåt. På vägen tvättar han Lillnöffe i en vattenpöl. Sen flyttar de hem igen.

Gör så här: Det här är en planering för ett samtal som kallas filosofi med barn. Samtalet hålls vid ett annat tillfälle än när boken läses. Barngruppen behöver ha lyssnat på boken högläst vid flera tillfällen innan samtalet. Ställ gärna fram boken och sätt upp frågorna som barnen ställde så att föräldrarna kan se dem. På så sätt kan de fortsätta samtalet hemma.

Samtalsplanering Nämen Benny

Tankepaus – tänka ut en fråga
Personalen ber barnen att tänka en stund tyst på vilken fråga om Nämen Benny var och en skulle vilja diskutera med de andra. Barnen får några minuter att tänka ut sin fråga. De kan också arbeta två och två för att hitta en fråga.
Skriv upp frågorna
Därefter föreslår varje barn/par sin fråga och personalen skriver upp frågorna på en tavla eller ett blädderblock så att alla kan se dem. Frågorna läses sedan igenom högt så att alla vet vilka frågor som har föreslagits.
Tankepaus – välja fråga
Nu uppmuntrar personalen barnen att, under en tyst tankepaus på några minuter, var och en välja en fråga som hen vill diskutera. Man kan välja sin egen fråga eller någon annans. När alla har valt kan gruppen antingen räkna hur många ”röster” varje fråga har fått eller tillsammans diskutera ihop sig om vilken fråga man vill börja med.
Diskutera frågan
Därefter diskuteras den valda frågan i gruppen med stöd av analys-, värderings- och följdfrågor som personalen ställer. Även de andra föreslagna frågorna kan tas upp om de passar in i dialogen.
Tankepaus – utvärdera
När dialogen avslutats tänker var och en igenom de tankar och idéer som dialogen givit upphov till under en tyst tankepaus på några minuter: Vad var viktigt för dig i samtalet?
Utvärdering
Därefter utvärderar hela gruppen tillsammans: Kom alla till tals? Tänkte vi nya tankar?

Efterbearbeta berättelsen

Berättelsen om Nämen Benny kan exempelvis efterbearbetas genom att barnen tar med sina gosedjur och presenterar dem för varandra. Därefter kan barnen tillsammans hitta på egna berättelser om gosedjurens äventyr. Dessa skrivs ner gemensamt och barnen illustrerar genom fotografier eller teckningar. Därefter kan berättelserna tryckas som en bok.

Berit vill inte

Bilderbok: Berit vill inte av Annica Hedin & Per Gustavsson (2021).

Målgrupp: Äldre barn och barn med fortsatt språkutveckling.

Handling: Berit bygger ett pandaslott av kartonger i sitt rum. Plötsligt kommer mammas arbetskompis på besök och han har med sig sin dotter Lussan. De vuxna sätter sig och pratar och fnissar i köket och tycker att Berit och Lussan kan leka i Berits rum. Det vill inte Berit. Lussan verkar inte gilla Berits slott och hon tar hennes finaste pärlor. Berit står inte ut. Hon flyttar på Lussan så att hon ramlar. Och börjar gråta. De båda vuxna kommer rusande. Mammans arbetskompis går hem och tar med sig Lussan. Mamma och Berit pratar igenom det som hände.

Gör så här: Det här är en planering för ett sokratiskt samtal. Samtalet hålls vid ett annat tillfälle än när boken läses. Barngruppen behöver ha lyssnat på boken högläst vid flera tillfällen innan samtalet. Boken bör finnas framme under samtalet, gärna i flera exemplar. Alla barn besvarar den inledande frågan. Beroende på hur barngruppens dialog utvecklas kan den som leder samtalet ställa olika analysfrågor. Samtalet avslutas med någon av värderingsfrågorna (eller en annan värderingsfråga som passar utifrån vad gruppen har diskuterat). Ställ gärna fram boken och sätt upp frågorna så att föräldrarna kan se dem. På så sätt kan de fortsätta samtalet hemma.

Samtalsplanering Berit vill inte

Inledande fråga som alla svarar på

Hur skulle du ha gjort om det här hände dig? Varför skulle du ha gjort så?

Möjliga analysfrågor att ställa under samtalet

Varför vill inte Berit leka med Lussan?
Varför vill de vuxna att barnen ska vara i Berits rum?
Varför säger Lussan som hon gör om Berits pandaslott, tror ni?
Varför säger inte Berit till Lussan att hon inte får ta de blå pärlorna?
Varför går Berit in i köket till de vuxna om hon inte vill att Lussan ska ta hennes saker?
Berit säger att hon ”flyttar på” Lussan. Gör hon det? Varför gör hon som hon gör?
Varför är Berit arg egentligen?
Varför tycker mamman att Berit ska säga förlåt? Är det rättvist?
Hur tror ni mamma och Berit gör nästa gång de får besök? Varför?

Möjliga värderingsfrågor att ställa under samtalet

Får vuxna bestämma om barns leksaker?
Får man låna andras saker utan att fråga?
Hur gör man om någon gör något som man inte tycker om? Vilka alternativ finns?
Hur gör man om man blir jättearg? Vilka alternativ finns?

Utvärdera samtalet

Efter samtalets slut utvärderar hela gruppen: Kom alla till tals? Tänkte vi nya tankar?

Efterbearbeta berättelsen

För att efterbearbeta den här berättelsen kan gruppen dramatisera någon av de dramatiska höjdpunkterna i berättelsen, exempelvis när Berit ”flyttar på” Lussan. Därefter kan barnen föreslå andra lösningar. En lösning i taget provas i nya dramatiseringar. Till slut kan barnen hitta på ett eller flera nya slut på berättelsen tillsammans, som skrivs ner av personalen.

Ann S. Pihlgren är doktor i pedagogik och forskningsledare vid Ignite Research Institute, ett institut för forskning och metodutveckling inom pedagogik och utbildning. Foto: Kjell Philgren ©