I praktiken

I denna lektion så testar vi hur väl metoden fungerar i praktiken! Vi stöter på ett hyfsat viralt inlägg med en bild på en maskerad soldat med en katt i famnen. Den tillhörande inläggstexten berättar att det är katten Mikael, “Kharkivs panter”, som tränats till att identifiera prickskyttar genom att uppmärksamma soldaterna på rödpunktssiktenas sken (“lasersikte”). 

Det här är en jättebra historia. Vi kan alla relatera till att katter älskar att jaga en laserpekares dansande punktljus och vi älskar ju historier om hjältemodiga djur som hjälper människor i Lassie-anda. Bildens kontrastverkan mellan en maskerad och tungt beväpnad soldat och en gullig katt ska i sammanhanget inte heller glömmas bort. 

Inlägget presenteras också i en pro-Ukraina-skrud i form av solrossymbolik och gul-blå profilbild vilket gör att vi instinktivt kanske sympatiserar med innehållet, det upplevs som stöd för Ukraina. Inläggets kombination av bild och text är ett typexempel på effektiv kommunikation som lätt gör att vi glömmer våra källkritiska principer och delar vidare i affekt. De budskap som får dig att känna något starkt är de du ska vara mest misstänksam mot. Var också uppmärksam på om själva historien är för bra, är det narrativa upplägget perfekt, ja, då kanske det också är konstruerat, eller så utelämnas någon viktig del. 

Själva inlägget är falskt, bilden är en genuin bild på en soldat, men flera år gammal och texten är påhittad av inläggsskaparen. Vi ska titta lite närmare på detta genuina fejk-exemplet och ni får helt enkelt tänka er att ni närmar er det med genuina och nyfikna ögon, ovetandes om att det är falskt. Det är viktigt att även i den här typen av pedagogiska övningar tydligt märka upp falska budskap för att undvika att bidra till problemet genom att det sprids vidare. 

Tweeten har delats över 3000 gånger och samlat ihop 5028 gilla-markeringar. Många retweets, återpostningar, lyfter att det är en gullig historia men att det är problematiskt att soldaten är från det beryktade och nazistiska Azov-regementet vilket man ser på tygmärket på vänsterarmen med dess SS-insignia. Många håller historien för sann.  

Stopp!

Men, om vi stannar upp och funderar lite innan vi delar vidare eller interagerar så är kanske ett första steg att fundera på rimligheten i inlägget. Skulle det ens kunna vara sant? Har du försökt träna en katt till att utföra uppdrag åt dig? Mja, det är inte jättelätt, men kanske Mikael har en del hund i sig och lydigt låtit sig dresseras till att uppsöka och markera fiendesoldater i brinnande krigszoner? Men vänta! Brukar prickskyttar verkligen använda så kallade  “lasersikten”? Förtar inte det lite meningen med att vara krypskytt vars etymologi implicerar att man skjuter från en dold plats. Den platsen är inte speciellt dold om man kan se det röda skenet från rödpunktssikten komma från platsen på taket man befinner sig på.

Så, svaret på vår fråga om det ens är rimligt kan väl besvaras relativt nekande. Historien är för bra och för otrolig, även om den eventuellt skulle kunna ha någon bäring i sannhet. 

Investigate the Source (undersök källan)

Vi följer SIFT-stegen och bekantar oss med källan, i detta fall får vi helt enkelt klicka på avsändarens namn eftersom det är en person som står som avsändare och inte en tidning eller nyhetsbyrå eller annan typ av innehållsproducent. 

Allt som framkommer om användaren som till synes är först ut med informationen är att den inte är en officiell kanal för någon instans med insyn i kriget men att hen bland annat uppskattar Neil Gaiman, hundar och tv-kanalen PBS. Hur användaren skulle kunna känna till historien är oklart. Flödet i övrigt består mest av stöd för Ukraina, och hånfulla budskap om Trump och Putin. Personen anges som bosatt i USA.   

Vi kan nu läsa inlägget med nya ögon i och med vår insikt om att det inte är en auktoritet på området som berättar historien. Bör vi dela vidare inlägget? Nej, tveksamt. Men om vi vill ta reda på mer om historien och definitivt avgöra dess sanningsgrad så går vi vidare i SIFT-kedjan.  

Find better coverage (hitta bättre källor)

Nästa steg är att vi försöker hitta bättre bevakning av händelsen. Vad har andra skrivit om historien? Finns det några nyckelord vi kan lyfta ut ur texten för att skapa en bra sökfråga?

“#Ukraine army cats are trained to spot and direct the location of  #Russiansniper laser dots. This is Mikael “The panther of Kharkiv” who single handed exposed the location of 4 Snipers which ended in their deaths. #RussiaUkraineWar #invasionofUkraine #Putin #VolodymyrZelensky”

Vi öppnar en ny flik, (lateralt!), och skriver in “panther of kharkiv” i sökrutan och trycker Enter. Sökresultaten ger oss en uppsjö av träffar som bekräftar vad vi misstänkt, historien är fabricerad.

Om vi vill få än mer kött på benen så kan vi klicka på någon av länkarna och läsa vidare. Jag väljer Snopes som länge har hållit på med faktagranskningar på nätet. Vi får reda på att bilden har varit på nätet sedan åtminstone 2018 och faktagranskningen bekräftar också våra funderingar kring det märkliga med krypskyttar och lasersikten. Faktagranskarna bedömer inlägget som “miscaptioned”, det vill säga att bilden har en felaktig bildtext. Den har rekontextualiserats, ett äldre mediebudskap presenteras i en ny kontext.

Trace claims, quotes and media to the original context (spåra material till dess ursprungskontext)

Det sista SIFT-steget har faktagranskarna redan gjort åt oss, vi slipper att själva göra detektivarbetet med omvänd bildsökning. 

Om vi hade valt att lägga än mer tid på det andra steget, att undersöka själva källan, hade vi till och med kunnat hitta nedanstående där trådstartaren konstaterar att det är satir. Det blir ju dock ytterst tydligt att detta inte är uppenbart för alla. Själva svaret har i sig bara en handfull interaktioner, bland annat en kommentar som lyfter att det kanske finns bättre tid och plats för satir. Det är en ståndpunkt värd att lyfta om vi siktar på att minska mängden felaktig information på nätet, eller att åtminstone inte sprida den vidare än mer.