Upphovsrätt och avtal vid uppläsning ur böcker på nätet

I dessa oroliga tider där många sitter hemma försöker flera biblioteken utveckla sin utåtriktade verksamhet, till exempel genom att ordna sagostunder eller uppläsningar ur böcker, på internet. Ett roligt och uppskattat initiativ men hur går man egentligen tillväga för att inte bryta mot upphovsrätten? 

Observera att denna text handlar om uppläsning av text, vill man också visa bilder krävs andra typer av avtal, något vi förhoppningsvis kan återkomma till.

Vid uppläsning av texter på internet kan man välja mellan att använda fria texter, primärt kanske sådana där upphovsrätten löpt ut, eller välja att ingå avtal med rättighetsinnehavaren. 

Texter där upphovsrätten gått ut

Äldre litteratur där det är minst 70 år sen upphovspersonen avlidit är fria att använda. Är det flera upphovspersoner gäller utgången av det sjuttionde året efter den sist avlidnes dödsår.

Litteraturbanken finns en uppsjö av svenska klassiker att botanisera bland, som står er fritt att använda. Vill man gräva sig än djupare i utbudet av fri litteratur ska man inte glömma bort pionjärerna i Projekt Runeberg som samlar nordisk litteratur befriad från upphovsrätt. Nyligen lades till exempel 19 böcker av Elin Wägner till i arkivet vars upphovsrätt gick ut i januari. 

 Du kan också använda folksagor och liknande fritt.

Portträttfoto på Elin Wägner

Elin Wägner, troligen 1917. Upphovsrätt utgången.

 

För litteratur på annat språk än svenska gäller upphovsrätten om den gäller i ursprungslandet. Detta gäller för de länder som undertecknat Bernkonventionen vilket i praktiken innebär att tjänster som Project Gutenberg som samlar enorma mängder texter fria från upphovsrätt borde gå att använda om man vill hålla högläsning på engelska. Vill man ha sina fria e-böcker snyggt formaterade och tillgängliga i olika typer av e-boksformat är Standardebooks en varm rekommendation.

Texter skyddade av upphovsrätt

De flesta verk som kanske är tänkta att användas i digital högläsning är dock skyddade av upphovsrätt och om man vill göra en uppläsning behöver man tillstånd av de som äger rättigheterna. Tillståndet är förenat med en viss kostnad så att ersättning kan utgå till upphovsrättsinnehavarna i form av författare och översättare. 

Vem äger rättigheterna till texten?

Upphovsrättsorganisationen Alis förvaltar och administrerar över 4000 svenska upphovspersoners texträttigheter. I de fall författaren inte är ansluten till Alis behöver din verksamhet göra en skriftligt överenskommelse direkt med rättighetshavaren. Observera att om det handlar om översatta verk så representerar ALIS bara översättare, inte upphovspersonen till verket. Tillstånd från dessa krävs också. Kontakta förlag eller agentur för kontaktuppgifter. 

  1. Registrera dig som användare på ALIS. Dina uppgifter kommer att granskas och du får ett mejl när din ansökan godkänts, för mig tog det en halvtimme. 
  2. Påbörja processen för att söka tillstånd för textanvändning, du kommer där kunna se om upphovspersonen representeras av ALIS. 
Ansökningsrutan för tillståndssökning på rättighetsorganisationen ALIS webbsida.

Efter att ha sökt på författarens namn ser jag att han är representerad av ALIS och jag kan gå vidare i ansökningsprocessen.

Om upphovspersonen inte är representerad så får du kontakta upphovspersonen, läs mer i slutet av denna artikel. 

Du kan också e-posta juridik@alis.org och fråga om de representerar upphovspersonen.

Hur ansöker jag om användning av verk genom ALIS?

Om ALIS förvaltar rättigheterna så fortsätter du genom att söka tillstånd via ALIS tillståndsformulär eller genom att e-posta juridik@alis.org

Du kommer behöva ange upphovspersonens namn, verkets titel, verkets omfång, om det är prosa, lyrik eller dramatik, publiceringsplattform samt hur länge framförandet kommer ligga publicerat. Du kommer i sista steget av processen få ett prisestimat.

Handläggningstiden är mellan två dagar och två veckor. 

Vad kostar det?

Priset är beroende på vad det är du vill göra samt omfånget på verket du vill framföra. ALIS har en prislista som ger vägledning som i sin tur leder till prisestimatet i sista steget av ansökningsprocessen.

I prislistan anges det att publicering på sociala medier som Youtube och Facebook kräver särskild tillåtelse och att man ska kontakta ALIS för mer information. I dessa orostider är det dock löst efter att berörda parter har diskuterat och ALIS vanliga ansökningsprocess på deras sida ska ändå gå att använda även vid uppläsning i sociala medier. Var tydlig med var uppförandet kommer publiceras.

Notera att priserna också beror på hur omfattande användningen ur verket är. Lyrik räknas per 32 rader och prosa per sida (eller motsvarande 2000 tecken inkl. blanksteg, vid exempelvis bilderböcker).

Typer av uppförande

Om du ska liveströmma en uppläsning, som enbart sänds live och inte sparas på någon plattform efteråt, kommer priset utgå från tariff 6.1. Offentliga framföranden: Uppläsning (avsnitt 6.1, sida 13 i prislistan).

Om uppförandet kommer finnas tillgängligt i efterhand och inte bara liveströmmas kommer priset utgå från tariff 5.1. Internet (avsnitt 5.1., sida 11 i prislistan). Den kortaste tidsramen är 30 dagar.

Glöm inte att avpublicera framförandet när avtalstiden löpt ut. Glöm inte heller att respektera upphovspersonens ideella rätt. ALIS skriver:

”Upphovspersonens namn ska alltid anges i anslutning till verket. Då rättigheterna till användningen licensierats genom ALIS ska följande copyrightnotis användas: © [upphovspersonens namn] – licensierat genom ALIS.”

Mer och utförligare instruktionerna är att vänta från ALIS inom de närmsta dagarna.

Om ALIS inte förvaltar rättigheterna, hur gör jag då?

Om författaren inte är ansluten till ALIS behöver du upprätta ett avtal direkt med författaren, exempeltext på ett sådant hittar du nedan.

Hur hittar man kontaktuppgifter till författare?

  1. Undersök om författaren har en webbsida eller liknande med kontaktuppgifter
  2. Kontakta författaren via dennes förlag
  3. Efterfråga kontaktuppgifterna till författaren via Sveriges författarfond

Utgå gärna från ALIS prislista vid förhandlingar med författaren och ha i åtanke att författaren alltid äger rätten att neka användning av sitt verk förstås.

Exempel på avtalstext:

”Verksamhet XX får använda verk XX av författare XX på följande sätt, via följande publiceringsplattform och det kommer finnas tillgänglighet XX dagar. Ersättning till författaren XX utgår om XX kronor.” 

Text i huvudsak av Eleonor Grenholm

Mer information från ALIS kring förfarandet