Östersundsmodellen – ett systematiskt sätt att använda Digiteket

Therese berättar först övergripande hur de i Östersund har tänkt i arbetet med Digiteket. 

– Vi har haft som mål att så många som möjligt ska hinna/kunna göra de flesta av kurserna på Digiteket under året. Det är ofta svårt att hinna med och prioritera fortbildning.  Vi började med att låta alla skapa ett konto på Digiteket och så gick alla med i vår grupp och gjorde självskattningstestet. Sedan tog vi helt enkelt en ämneskategori per månad. Jag har ändrat i Digiteketgruppen för varje månad så att alla kunnat gå in och se vilka kurser som varit aktuella och deras kurserna har legat där. 

– Vid månadsskiftet har vi träffats i mindre grupper och diskuterat vad vi har lärt oss. Det har inte varit fasta grupper utan man har fått skriva upp sig på tider som har passat, så det har varit olika gruppsammansättningar varje gång. Jag har haft ansvar att hålla i diskussionerna och förbereda lite frågor och kommentarer. Varje tillfälle varar ungefär en till en och en halv timme. Det har varit roligt och alla har deltagit i diskussionerna. Jag har fått feedback från kollegorna att vi nog inte hade lärt oss lika mycket om vi bara hade gjort kurserna var och en på egen kammare. 

– Nu när vi har gått igenom alla kurser (förutom att det kommer nya hela tiden) så har alla fått göra självskattningstestet igen.

Hur stor är personalstyrkan som fortbildar sig?

– 40 personer är vi som har jobbat på detta sätt. Alla har inte varit med varje gång men vi har haft bra uppslutning.

Finns det strukturerad tid avsatt för fortbildning eller stoppar medarbetarna in det lite när de har tid? Eller är det lite krasst något som folk gör på sin fritid?

– Nej, det har inte funnits någon strukturerad tid men jag uppfattar det inte som att någon har gjort kurserna på sin fritid. Alla har gjort det olika, en del har räknat ut hur många kurser de ska göra per vecka för att hinna och andra har gjort alla sista veckan. Det har varit bra att ha en deadline i form av bokade diskussionstillfällen. Har man till exempel varit sjuk och inte hunnit med har vi haft en dialog om det men ofta har de valt att ändå vara med på diskussionerna. En månad blev vi tvungna att ta en paus från Digiteket för det var så mycket annan fortbildning, till exempel förlagsdagarna, men det funkade det också.

Kan du beskriva en av era sessioner med reflektioner på kurser. Vad händer oftast? Fastnar ni i en kurs som medarbetarna tyckt vara särskilt intressant och/eller svår och pratar om den, eller för ni diskussioner om hur det som kommer fram i en kurs kan påverka just ert bibliotek?

– Det har varit lite olika. Ofta har jag förberett lite frågor och kommentarer utifrån vad kollegor har pratat med mig om under månaden eller något jag själv funderat på när jag gjorde kurserna. När det var ”Skapa innehåll” pratade vi om hur vi skulle använda detta i vårt yrke, andra gånger har det handlat mer om ifall vi tycker lika (vilket vi inte måste göra men man lär sig av att höra andras åsikter).

Vad är den allmänna uppfattningen om kurserna? (bra/dåligt, omfång, svårighetsgrad, et cetera)

– Många tycker att de kanske har varit lite detaljerade och fokuserade på ett verktyg, men samtidigt känner man att det kan vara bra att kunna gå tillbaka till Digiteket och använda kurserna som manual om man skulle behöva. Några har efterlyst lite mer inspiration men då har jag tipsat om artiklarna som finns. De har vi inte fokuserat på att läsa men kan ju vara ett sätt att få lite inspiration. I en av Wikipediakurserna så måste man klicka på ja, att man har skapat ett konto för att kunna gå vidare och få kursen markerad som klar vilket skapade lite irritation eftersom många inte ville skapa något konto. Annars har vi generellt varit nöjda med att få frågor som man måste svara rätt på för att kunna gå vidare.

– En ytterligare kommentar är ju att man måste ha ledningens stöd för att kunna jobba på det här sättet. I vårt fall så var det vår bibliotekschef som tydligt såg till att det blev ett projekt med en ansvarig och såg till att det kom igång med information på APT med mera. Våra gruppledare har deltagit på diskussionerna och jag tror/hoppas att alla har känt att det är prioriterat från vår ledningsgrupp och att det har varit okej att lägga tid på det. Det var ju också ledningsgruppen som bad mig pausa Digiteket under en månad för att det var så mycket annan fortbildning och det visar ju att de hade koll och signalen var förstås att man skulle hinna med sitt vanliga jobb.

En modell för andra kommuner

Redaktionen är imponerade över hur de i Östersund utvecklat ett sätt att jobba så systematiskt med Digiteket. Vi är också imponerade över ambitionsnivån att tackla ett helt kompetensområde på en månad. Den bedriften blir svårare att slå för varje vecka som går eftersom nya  kurser kontinuerligt läggs ut på Digiteket. För den som själv är sugen på att jobba systematiskt med Digiteket i sin fortbildning eller för den som vill föreslå ett arbetssätt för sin ledning eller sina kollegor sammanfattar vi tillvägagångssättet och kallar den helt enkelt:

Östersundsmodellen

1. Fatta ledningsbeslut att genomföra fortbildningen och förankra på APT.
2. Utse någon som ansvarar för fortbildningsprojektet. En person som kan organisera möten, leda diskussioner och annat.
3. Registrera medarbetarna på Digiteket och  skapa en plats för kontinuerlig diskussion längs vägen.
4. Välj ut en avgränsad mängd kurser eller artiklar (exempelvis ett kompetensområde eller delar av ett kompetensområde) och sätt en deadline för när kurserna ska vara genomförda. 
5. Följ upp varje utbildningsperiod med gruppdiskussioner kring de kurser som gåtts. Diskutera svårigheter, insikter och hur lärdomarna konkret skulle kunna användas på biblioteket.
6. Upprepa tills alla relevanta kurser är avklarade.
7. Utvärdera kontinuerlig och skruva på metoderna så att de bäst fungerar efter era förutsättningar.

Therese tar inte upp följande men vi på Digiteket vill gärna lägga till

1. Visa på alla digitala framsteg som ni gjort i era medarbetarsamtal! 
2. Ta kontakt med Digiteket om ni själv vill bidra med en egen kurs. 

Avslutningsvis: Vi hoppas att många andra bibliotek låter sig inspireras av Östersund och vi tar som alltid tacksamt emot andra beskrivningar av hur ni jobbar med Digiteket på era bibliotek.