Fantasi, kreativitet och en gnutta humor – Instagraminspiration med Degerfors bibliotek

Ni har i förhållande till er kommuns storlek en stor mängd följare på Instagram och det har kommit in flera önskemål om intervjuer med er, till oss på Digiteket. Hur kommer det sig att ni lyckas så bra? 

– När jag började här för två år sen användes bara Facebook och jag startade ett Instagramkonto för biblioteket när jag började. Det första året harvade vi på med “vanliga” boktips och uppdateringar kring vad som var på gång på biblioteket. Successivt blev det sen lite roligare bilder, i början i all enkelhet med bildmanipulationer av typen Strindberg bakom disken. Sen började vi med digitalt framställda serier och det var då det började komma in kommentarer på inläggen. Vi gjorde en julkalender där vi började med egna små filmer vilket sen har lett fram till där vi är nu, med kontinuerligt mer avancerat filmmaterial. Filmer är det stora dragplåstret har vi märkt. Vi har dock inte så mycket tid för finlir på manusfronten så vi kör på de första infallen. Vi får en idé och kör med den.

Se filmen 4 PET-flaskor och 1 tesked kaffe på Degerfors biblioteks Youtube-kanal.

Vilken är er primära målgrupp? Degerforsbor? Bibliotekarier i allmänhet?

– Både och skulle jag säga. Jag har funderat mycket på det här kring vilka vi vänder oss mot. Det primära är såklart Degerforsborna, men det känns också viktigt att nå ut och till de andra biblioteken och skapa en sammanhållning, en sorts branschkontakt. Jag blir väldigt glad när andra bibliotek gillar ett inlägg! Det kan ju dock finnas en fara i det att man blir ett bibliotekskonto  i allmänhet, men det känns inte som det i nuläget. Jag har märkt att vi når mer av lokalbefolkningen på Facebook, men vi publicerar det mesta på båda plattformarna. 

Era små filmer och bildinlägg är oftast lågmält underfundiga och humoristiska, vilket verkar vara en ton som fungerar väl. Hur kommer det sig att ni började med denna typ av filmer?

– Det är väldigt mycket min humor. Jag ansvarar för sociala medier och skriver manus och påverkas av platsen jag jobbar på, och av våra diskussioner på golvet och i fikarummet. Filmerna blir en kombination av vem jag är och vilka vi som bibliotek är. Vissa filmer är rent biblioteksspecifika. Andra bara utspelar sig här på biblioteket och hade egentligen kunnat utspela sig på vilken arbetsplats som helst, som vår kaffefilm. En diskussion som förekommer på alla arbetsplatser men som skruvats upp några varv. 

Är sociala medier-arbetet en del i en uttänkt strategi?

– Vi har inga formulerade mål för sociala medier. Jag utgår från mig själv och vad jag tycker är kul. Det har dock fört med sig att jag föreläst om arbetet för Örebro län, och ska skriva ett kapitel om bibliotek och sociala medier för en kommande antologi. 

Har ni sett någon effekt av arbetet?

– Traditionella typer av inlägg med boktips och så där ger inte mycket respons, men om vi gör en film på hur ett ägg ska kokas så får vi mer respons på det. Reklam för föreläsningar och arrangemang ger visst draghjälp till dessa, men de är de mer kreativa inläggen som skapar mest interaktion. På fredagar brukar vi också delta i bibliotekstraditionen med #bookfacefridays som ett sätt att delta i biblioteksgemenskapen. 

Har dessa coronatider påverkat innehållet eller tonläget i filmerna? 

– När det bröt ut som värst var det inte så lustigt att göra roliga filmer och jag la också ut ett inlägg med just det budskapet. Fem dagar senare så började vi dock med roliga klipp igen. Om man kan göra folk lite gladare så är det bra i dessa tider.

Tekniskt sett, hur går ni tillväga?

– Jag använder en digital systemkamera med ett objektiv med bra skärpedjup och redigerar sen i Adobe Premiere Pro. Jag gör kortfilmer på fritiden och har lite kreativa utbildningar i bagaget. Jag är dock självlärd i film. 

Det går att göra väldigt mycket i mobilen, har man en bra idé så går den att genomföra med den mest basala tekniken. Jag har också använt en iPhone och skapat små filmer med iMovie, det är lite bökigt men det går även om just specialeffekter kan vara svårt att få till. 

Hur lång tid tar det att producera en liten Instagramfilm?

– Om vi tar vår andra stumfilm som exempel: Jag kom till jobbet på morgonen och frågade “Ska vi göra stumfilm igen?”. Vi filmade våra scener på en halvtimme utifrån en väldigt vag idé: 

“Jag ska få en bok kastad på mig och bli ett spöke”. Det är redigeringen som tar tid, särskilt eftersom jag inte har så kraftig dator. I detta fallet tog det ungefär två tre timmar utspritt över några dagar. 

Hur kom det sig att ni valde plattformarna Instagram och Facebook?

– Twitter har jag aldrig förstått mig på och använder det inte privat så det går bort. Facebook hade vi sedan tidigare och det ska man väl vara på eftersom “alla” är där. Jag gillar Instagram för att det är ett så visuellt medium. Det är också effektivt eftersom så många bibliotek finns där. Snapchat vet jag inte riktigt om det används i biblioteksvärlden? 

Vilken är den bästa tiden för publicering av inlägg?

– Det är lite nervigt att veta när man ska ladda upp klippen, vid fem halv sex är det helt dött. Samma gäller lunchtid även om man hade kunnat tro att alla sitter med sina mobiler framme då. Jag experimenterar mig fram, åtta på morgonen en fredag har varit rätt bra men även två tre på eftermiddagarna kan funka. 

Ni kör med textning och syntolkning av innehållet. Hur viktiga är tillgänglighetsaspekterna?

– Textning av klipp har ökat på sistone, jag uppskattar själv när jag kan se själva dialogen på ett klipp. Jag har också gått tillbaka och textat ett gammalt klipp, jag vill inte exkludera någon. Textning kan också förstärka den komiska effekten som till exempel att skriva ut dialekt fonetiskt, men det är en svår avvägning. Sen ser det ju proffsigt ut också, som att någon har lagt ner tid på produktionen. Vad gäller syntolkning så har vi påverkats av andra bibliotek som till exempel Lund som hållit på länge. Vi har blivit bättre på det.