Det är lixom lätt att kolla om texten matchar målgruppen
Har du någon gång känt att du är orolig för att du krånglat till din text onödigt mycket i förhållande till målgruppen? Då är det dags att “lixa” din text och direkt få en indikation på om din känsla stämmer. Läs om läsbarhetsindex (lix) och se hur enkelt det är att skaffa sig detta smarta verktyg.
Det är oundvikligen så, ehuru det kanske inte borde vara det, att språkbruk varierar storligen mellan skribenter och att vissa texter tenderar att kännas meandrande och överlastade så att man som läsare drivs till kanten av koma även om det inte var så menat, medan andra texter i jämförelse skuttar som ystra kalvar på vårbete och slinker in i ens medvetande utan minsta motstånd ity skribentens anslag bättre överensstämmer med ens lässtil och lynne.
Samtidigt behöver man ju inte krångla till det. Det går att göra det lättare för den som läser. Välj korta meningar. Använd rakare meningsbyggnad. Undvik staplade bisatser. Tänk på om du använder för många långa ord. Med lite ansträngning blir texten mycket enklare att ta till sig. Detta gynnar speciellt ovana läsare eller läsare som inte har svenska som sitt modersmål. Ett enklare språk kan vara viktigt om syftet är att ge information som ska kunna nå alla. De som jobbar på bibliotek är ofta i denna position.
En jämförelse
Du la givetvis märke till skillnaden på stil i de ovanstående två styckena. Där det första stycket är överlastat, fyllt med bisatser, använder föråldrat språkbruk och överlag är blommigt när det inte behövs, är det andra stycket det motsatta. Det har korta meningar, rak meningsbyggnad och en enkel vokabulär. Instinktivt kan vi känna att det andra stycket är enklare att läsa än det första. Men går det att kvantifiera denna känsla och faktiskt mäta hur mycket enklare stycke två är? Ja, med hjälp av läsbarhetsindex kan vi snabbt analysera texterna och få svar. Vi använder i detta fall sidan lix.se som har en lättillgänglig lix-räknare. Vi monterar in de två olika styckena var för sig och tittar på resultatet.
Stycke 1
Läsbarhetsindex för stycke #1
Stycke 2
Läsbarhetsindex för stycke #2
Som vi kan se ger stycke 1 ett lix-värde på 97, vilket givetvis är löjligt högt eftersom vi avsiktligt krånglade till språket. Den medföljande tolkningen indikerar en text som är “Mycket svår, byråkratsvenska”. Stycke 2, å andra sidan, har ett lix-värde på 30, vilket indikerar en text som är “Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar”.
Lix-processen
Ovanstående bilder är skärmdumpar som inte visar hela processen. Om du som användare går in på sidan finns ett textfält där du kan klippa och klistra in en textsnutt som du vill analysera. Lix-mätare gör det också möjligt för dig att ladda upp hela dokument eller att snabbt läsa av en hel hemsida. Analysen är omedelbar och ger dig sedan ett läsbarhetsindex som ovan men också mer och bredare information. Du får en meningsuppbyggnadslista, en frekvensordlista och en översikt över din ordvariation – verktyg som vart och ett är användbart för en skribent.
Som helhet är det ett mycket lättanvänt verktyg. Som texten i bilderna anger ger det endast en fingervisning om hur lätt eller svår en text är, men eftersom det är så smidigt och tillgängligt är det ett användbart verktyg för skribenter. Det är viktigt att identifiera målgrupp och syfte med en text innan man börjar skriva. Om man sedan följer upp med en lix-mätning skapar det goda förutsättningar för en text som är anpassad till dem som ska läsa den.
Digiteket
Lix-värdet på texterna på Digiteket varierar mycket. Allt från långa akademiska texter med höga värden till korta populärvetenskapliga texter längre ner på skalan. Eftersom det är viktigt att allt vi publicerar ska vara läsbart och att vi inte krånglar till det i onödan sneglar redaktionen på Digitekets lix-värden med jämna mellanrum. Hur står sig denna artikel – med de två exempelstyckena borträknade?
Lasbarhetsindex för hela artikeln.
40: Medelsvår, normal tidningstext. Ganska mycket exakt som vi vill ha det! Lätt som en plätt “lixom”!
Puffbild av Mari Kanezaki från Pixabay