Bortkopplad från verkligheten och på väg att bli en fara för dig själv och andra?

Människor tror på en mängd konspirationsteorier. Från det udda, komiska och triviala till det bisarra, extrema och hatfyllda. En del konspirationsteorier ifrågasätter vetenskap, andra går till storms mot det etablerade samhället och några har faktiskt har visat sig vara sanna. I korthet: alla konspirationsteorier är inte av samma sort eller dignitet. Komikern Abbie Richards upplevde att det fanns en brist i överskådlighet kring konspirationsteorier och med hjälp av sitt egenhändigt gjorda diagram har hon gjort succé på TikTok.

Finns det en hierarki kring konspirationsteorier?

Några av de saker som Abbie tänkte kring var huruvida det finns en hierarki kring konspirationer och huruvida att skambelägga tron på enkla konspirationsteorier kunde innebära problem? Att något sådant bara skulle knuffa de som kände sig utsatta längre bort från centrum och mot de tyngre och farligare konspirationer som finns in medielandskapets utkanter. Idén kallas backfire-effekten och är fortfarande omdiskuterad i forskningen men det var ändå detta som var Abbies utgångspunkt när hon skapade sin triangel. 

 

Ett triangelformat diagram som visar delar in olika konspriationsteorier i olika nivåver på det sätt som senare beskrivs i text.

I Abbies diagram utgör basen att vara grundad i någon form av verklighet och sedan rör det sig stegvis mot allt mer verklighetsfrämmande och farliga konspirationer. 

Första steget blir då konspirationer som faktiskt visat sig vara grundade i fakta – som att tobakslobbyn avsiktligt ljugit och vilselett kring rökningens faror. Efter detta passerar vi en “spekulationslinje” där saker inte längre nödvändigtvis är grundade i fakta men där uppfattningen är att det fortfarande finns obesvarade frågor. Här finns till exempel mordet på JFK. I en svensk kontext hade kanske Palmemordet hamnat på samma nivå, eller varför inte Estonia-katastrofen för att knyta an till en aktuell diskussion. Efter att ha passerat en “verklighetslinje” hamnar vi i konspirationsteorier som helt saknar grund i verkligheten men som oftare drar åt det underhållande och/eller fantastiska snarare än det skadliga. På denna nivå hamnar att Elvis lever och att Loch Nessodjuret existerar. Från denna nivå passerar vi linjen “vetenskapsförnekelse” och här hamnar man i en grupp konspirationer som faktiskt kan orsaka skada för individen och kollektivet. På denna nivån hittar vi chemtrails, det vill säga tanken att kondensstrimmorna från plan som syns på himlen är gift, väderstyrningsteknik eller ett sätt att kontrollera människors tankar,  och idén att global uppvärmning är ett påhitt. Den avslutande linjen att passera är “den antisemitiska linjen utan återvändo” och bortom den hittar vi de konspirationsteorier som har det gemensamt att de grundar sig på att hela verkligheten styrs av en mindre elit av någon sort. Denna mindre elit visar sig i många av konspirationerna vara judisk och avslöjar sig således som gammal vanlig antisemitism. 

I en video publicerad på TikTok och återpublicerad på Twitter visar Abbie hur hon tänker sig att en gradvis radikalisering kan ske bland de som tror på konspirationer och avfärdas av samhället. Resonemanget liknar andra exempel vi har sett kring hur människor kan radikaliseras om de upplever att deras åsikter avfärdas eller möter motstånd som stämplar den som säger dem som korkad eller elak på något sätt. 

Abbies modell har från de första skisserna hon presenterade i sina TikTokvideor förfinats och förtydligats i samarbete med sidan Anti conspiracy memewars som drivs av nätanalytikern Nathalie Van Raemdonck.

Kritik

Självklart har Abbies diagram och förklaringar mötts av både motstånd och kritik. Idén om den stegvisa radikaliseringen är inte en modell underbyggd av forskning, uppdelningen av olika konspirationer och vilka konspirationer som placeras var är öppet för diskussion och gränsdragningar, och allvarliga och bevisligen menliga konspiration blandas med konspirationer som är på gränsen till att ens vara seriösa på ett sätt som förringar allvaret i frågan (Finland doesn’t exist) och så vidare. Denna kritik är givetvis nyttig att ha med sig när man tittar på diagrammet. Abbie själv är tydlig: hon inte är forskare inom fältet utan hon har bara agerat efter en egen vilja att förstå och få en överskådlig bild av konspirationsteorierna. Vi på Digiteket tycker att diagrammet är en lättsam översikt och en bra utgångspunkt för en seriös diskussion som behöver tas om och om igen. 

Vad tycker ni? Är detta en lämplig modell och upplever ni att indelningen stämmer överens med era upplevelser av vad ni möter på biblioteken? Vilka konspirationer växer ur den svenska myllan och var skulle de placeras i diagrammet? Dela med er av era tankar till oss kontakt@digiteket.se så följer vi upp artikeln i framtiden.