Lådbilsrally och fantasilekar i barnboksserie om romska barn
Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal som ett sätt att lyfta fram romsk litteratur och kultur. I det här samtalet har Fred Taikon bjudits in för att berätta om sin barnboksserie Barnen på Tanto. Böckerna skildrar romska barns äventyr och lekar i 1950-talets Stockholm.
Den 14 maj 2025 var det dags för ytterligare ett författarsamtal på Romska biblioteket på Malmö stadsbibliotek, arrangerat av Resursbiblioteket för romani chib. Denna gång med författaren Fred Taikon som berättade om sina fyra barnböcker i serien Barnen på Tanto i samtal med Mirsad Sahiti, som är minoritetssamordnare för Biblioteken i Malmö. Det första samtalet, med författaren Stephan Skougaard och musikern Ralf Novak Rosengren, finns att se och läsa om i artikeln Nya resande – om romsk litteratur och musiktradition.
Fred, som nyligen fyllde 80 år, berättade om sin barndom på 1950-talet då hans familj och andra romska släktingar bodde i området Tanto i Stockholm. Detta var en ovanlig situation för romer på den tiden, eftersom de flesta levde i tältläger. Freds familj hade kämpat för att få fasta bostäder och flyttade 1946 till området, där omkring 15 barn i olika åldrar växte upp tillsammans och hade hela Tantoparken som lekplats.
De fyra böckerna skildrar olika äventyr från barndomstiden: Tantoindianerna handlar om fantasilekar, Lådbilsrallyt om hur barnen byggde en lådbil av rivningsvirke och barnvagnshjul, Vinterlekar om olika vinteraktiviteter som kälkåkning på masonitskivor, och Sommaräventyr om när familjen reste runt till tivolin samt Freds upplevelse av en helikoptertur och den totala solförmörkelsen 1954. Fred berättade att böckerna är tvåspråkiga, på svenska och de romska varieteterna arli och kelderash. Texten har även lästs in på dessa varieteter, inspelningarna går att nå via en QR-kod i böckerna, vilket gör dem användbara som läromedel i modersmålsundervisning.
Fred berättade också om sin farfar Johan Dimitri Taikon, som var en språkbevarare och en nyckelperson i frågan om romska barns rätt till skolgång. Tillsammans med etnologen Carl-Herman Tillhagen från Nordiska museet dokumenterade Freds farfar den romska språkliga varieteten kelderash, vilket resulterade i ett lexikon som fortfarande används som referensmaterial vid universitet världen över. Fred för vidare familjens tradition att bevara och synliggöra romsk kultur genom sitt författarskap och sitt arbete mot diskriminering.

Författarbesök på Resursbiblioteket för romani chib
Under 2025 bjuder Resursbiblioteket för romani chib in till tre författarsamtal för att lyfta romsk litteratur och kultur. Titta på det första samtalet i följande artikel:
Nya resande – om romsk litteratur och musiktradition
Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal som ett sätt att lyfta fram romsk litteratur och kultur. Det första samtalet om resandefolkets historia, med författaren Stephan Skougaard och musikern Ralf Novak Rosengren finns nu tillgängligt att titta på i efterhand.
Nationella minoriteters bibliotek
De nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. För vardera av de fem språken finns det ett resursbibliotek som dels riktar sig till minoriteten ifråga och dels har ett särskilt uppdrag att stödja landets kommuner. Resursbiblioteken, som finansieras av Kungliga biblioteket, ska bland annat stödja folkbiblioteken i ett mer långsiktigt och strukturerat arbete för och med de nationella minoriteterna. Det kan vara i form av rådgivning, stöd vid inköp av medier, metodstöd eller att sprida kunskap om de nationella minoriteterna som målgrupp.

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).