26 saker du inte visste om Wikipedia

Wikipedia är mer än bara ett uppslagsverk. Det är en plattform för kunskap patrullerad av frivilliga som värnar dess kvalitet och neutralitet. Johan Jönsson, författaren bakom boken Wikipedia inifrån, berättar 26 saker om Wikipedia som kanske förvånar dig. 

Den här artikeln bygger ursprungligen på en tråd av Johan Jönsson på Twitter.

1. Wikipedia är en publikation. Det betyder att det finns en idé om vad den vill publicera och hur. Mer så än de flesta förstår.
2. Det finns en skara hängivna redigerare som ägnar sin fritid åt att inte bara skriva utan också ta hand om uppslagsverket. De patrullerar mot vandalism och påhitt, fixar till problem, tar bort sådant som saknar källor eller inte hör hemma där. Jag brukar kalla det för den informella redaktionen.
3. Redigeringar sparas direkt när du trycker publicera. Ingen behöver godkänna dem. Däremot granskas de i princip i realtid av folk som bevakar flödet: Senaste ändringarna på Wikipedia.
4. Denna direktpublicering gäller på svenska och de flesta andra språk. På till exempel tyska visas dock inte redigeringar från nykomlingar förrän de har fått ett godkännande.
5. Över tid blir de flesta som redigerar olika Wikipediaversioner mindre oroade över mängden innehåll, och mer oroade över kvaliteten på innehållet. Mer fokus läggs på att allt ska vara källbelagt.
6. Kravet på källor gör att det är svårare att redigera Wikipedia nu än för tjugo år sedan. Om man en gång i tiden lade upp en kort biografi utan källa fick den ligga kvar. Nu tas den bort. Det ställs särskilt höga krav på biografier om levande personer.
7. Wikipedias fokus på källor och kvalitet har delvis kommit till under yttre tryck. Det är en börda för uppslagsverket, men det är en försvarsmekanism för att kunna mota påhitt och desinformation. Wikipedia har haft fel förr.
8. Alla artiklar på Wikipedia har en diskussionssida. Där kan man diskutera artikelns utformning och ta upp problem om någonting är fel.
9. De flesta skriver på Wikipedia under pseudonym. Du kan berätta vem du är, eller ha ditt namn som användarnamn, men du måste inte. Uppslagsverket byggs av användare som kallar sig saker som Historiker, Tanzania, Idunius. (Själv är jag Användare:Julle.)
10. Man vet ganska lite om de som skriver på Wikipedia, men det har gjorts ett antal studier. En sak studierna tydligt visar är att betydligt fler män än kvinnor redigerar.
11. Wikipediarörelsen har lagt mycket energi på att försöka påverka den skevheten. Dels eftersom man oroar sig för att det blir en sned informationstäckning, där till exempel ämnen som fler kvinnor är intresserade av saknas, dels eftersom man alltid vill ha fler skribenter.
12. Det finns en föreställning om att artiklar på Wikipedia redigeras fram och tillbaka, fram och tillbaka när folk inte är överens. Det har hänt, men det stämmer inte riktigt. Istället är regeln att man stöter och blöter ämnet på diskussionssidan.
13. Artiklar som redigerare inte är överens om blir i regel bättre än om bara någon enskild användare intresserar sig för dem. I längden får man hitta kompromisser. Det är bra.
14. Wikipedia ska vara neutralt. Inte ta ställning. Det gäller både som uppslagsverk och i artiklarna. Sann neutralitet är förstås ingenting som praktiskt går att uppnå, men jag tror att vi vinner mycket på att faktiskt försöka uppnå det.
15. Det finns gränser. Wikipedia som rörelse har inte en neutral inställning till exempelvis nazism. Artiklarna om Nazityskland ska dock inte beskriva nazisterna som dumma och dåliga, utan istället kartlägga vad de gjorde och vad det ledde till.
16. Wikipedia talar om ”relevans” (”notability” på engelska). Lite förenklat kan man se det som någon form av allmänintresse. Det avgör vad Wikipedia anser vara rimligt att ha artiklar om. Man skriver inte om alla ämnen och alla personer.
17. I praktiken avgörs relevans i stor utsträckning av vad andra har skrivit om. Finns det böcker, forskning eller åtminstone tidningsartiklar om ett ämne påvisar det relevans.
18. Wikipedia är också en tredjehandskälla. Allt som skrivs på Wikipedia ska vara information som redan finns publicerad i trovärdiga källor någon annanstans. Hela kvalitetssäkringen bygger på det.
19. Svenskspråkiga Wikipedias beslutsprocesser handlar mest om att försöka prata sig fram till att alla blir överens. Det finns få strukturer för att till exempel rösta sig fram till beslut. Det gäller inte för alla språkversioner.
20. Wikipedia ägs av en ideell stiftelse, baserad i USA. Majoriteten av alla pengar för att driva uppslagsverket samlas in genom donationer från privatpersoner. (Jag är anställd hos stiftelsen för att arbeta med den tekniska utvecklingen. Det har ingenting med mitt twittrande här att göra, eller när jag redigerar på fritiden.)
21. Wikipedia drivs ideellt av personer som ägnar sin fritid åt detta. Artiklar skrivs, patrulleras, granskas och korrekturläses. Administratörer och många utvecklare är ideellt engagerade. Stiftelsen sköter juridik och  teknik.
22. Allt innehåll på Wikipedia är publicerat under fri licens. Man får, inom licensens villkor, återanvända det. Bilder, texter och så vidare går att publicera annorstädes.
23. Den som skriver på Wikipedia äger fortfarande upphovsrätten till artikeln. Men det är fritt för andra att använda och redigera den. Vem som helst kan ta Wikipedias innehåll och skapa en egen version, om man bara följer licenserna.
24. Språkversionerna är hyfsat självständiga. Det finns grundläggande principer, och vi använder i stort samma verktyg, men tolkningarna av regler och normer skiljer sig åt. Jag har svårt att prata om ”Wikipedia”. Jag vill precisera: engelskspråkiga, svenskspråkiga, bokmålsnorska Wikipedia.
25. Den stora majoriteten av all forskning som finns om Wikipedia är gjord på engelskspråkiga Wikipedia. När någon refererar till en studie om hur Wikipedia fungerar är det inte alls säkert att det har någon bäring på svenskspråkiga Wikipedia.
26. Personer som redigerar Wikipedia mot betalning för att skriva om ett särskilt ämne måste tydligt redovisa sin intressekonflikt. Det är en del av användarvillkoren. Det betyder inte att så alltid sker, men wikipedianerna är inte roade när någon försöker ta sig runt det.

Puffbild: Mural Wikipedia 20 en Aguascalientes (primera versión) 09 av Luiz Alvas Licens: Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell (CC BY-SA 4.0)