Behov av stärkt samverkan med civilsamhället – reflektioner från Vaggeryd med avstamp i Vaggerydsmodellen

Denna text handlar om och belyser, utifrån genomförda insatser och erfarenheter i Vaggeryds kommun, vikten av och vinsterna med en bred samverkan. Texten belyser hur man genom att arbeta strukturerat kan belysa genomförda och pågående insatser samt hur ett strukturerat arbete kan belysa och identifiera var luckor och behov finns. Den lyfter också erfarenheter vad man behöver arbeta mer med och hur man på så sätt kan gå vidare i sitt arbete, med särskilt fokus på samverkan med civilsamhälle. En genomlysning på ett strukturerat sätt kan tydliggöra utmaningar och förutsättningar för samverkan. Denna text är en förkortad och bearbetad version av den artikeln Vaggerydsmodellen – samverkan för ett rikt och varierat språkande som tidigare publicerats på Digiteket.

I Vaggeryds kommun är man van att samverka för ett rikt och varierat språkande. Här finns Språknätverk Vaggeryds kommun, ett samverkansnätverk med en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande. Samarbetet över professionsgränserna är brett och med många involverade aktörer. I Språknätverk Vaggeryds kommun ingår i dag en barnbibliotekarie, pedagoger från öppna förskolan, personal på barnhälsovården, pedagoger från förskolan, specialpedagoger samt språk-, läs- och skrivutvecklare inom förskolan. 

Språknätverk Vaggeryds kommun är det som gjort att samarbetet mellan de olika verksamheterna och professionerna verkligen blivit av och förankrats med en regelbundenhet. I detta har man en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande. Konstellationen Språknätverk Vaggeryds kommun har utvecklats till ett projekt inom Kulturrådets Bokstart som nu är inne på sitt andra projektår. 

Under det första projektåret gjordes en genomlysning av språkfrämjande insatser i kommunen som man valt att kalla Vaggerydsmodellen. I denna tittade man på var man stod i dagsläget och vad som tidigare hade gjorts, med förhoppningen att modellen skulle kunna visa vägen för hur man skulle kunna arbeta vidare framöver. 

Tre delar ingår i Vaggerydsmodellen:

• Kartläggning över språkfrämjande insatser.
• Intervjuer med föräldrar och andra vuxna i små barns närhet. 
• Uppdatering och komplettering av Barn- och utbildningsförvaltningens modell Från förskola till jobb.

När det gäller modellen ”Från förskola till jobb” som Barn- och utbildningsförvaltningen i Vaggeryds kommun arbetar efter hade framför allt bibliotekets personal en uppfattning om att den behövde kompletteras och uppdateras. Det är fler aktörer än förskola och skola som möter barnen, på vägen från förskola till jobb, exempelvis bibliotek, barnhälsovård och kulturskola men också föreningslivet och religiösa samfund, och vikten av samarbete och samverkan för att peka på mötet med barnen och de olika vägar de går borde synliggöras och skrivas fram. Att alla går på exakt samma väg, även om några vägar är gemensamma, insåg man stämde dåligt överens med hur det faktiskt ser ut. Avsikten med att komplettera och uppdatera modellen var att öppna upp för en förändring inom bland annat skolan och visa på möjligheterna av dels utökad samverkan inom offentlig verksamhet dels mellan offentlig verksamhet och civilsamhället.

Avsikten med att komplettera och uppdatera modellen var att öppna upp för en förändring inom bland annat skolan och visa på möjligheterna av dels utökad samverkan inom offentlig verksamhet dels mellan offentlig verksamhet och civilsamhället.

Genom arbetet med Vaggerydsmodellen kunde man till exempel se att det vid tiden för genomlysningen ännu inte hade gjorts så många satsningar när det gällde språkutvecklande metoder för flerspråkiga barn. Det var något som man avsåg ändra på genom att hitta strategier och metoder för att nå barnen men också deras föräldrar och andra vuxna i hemmiljön. 

Vaggerydsmodellen har alltså belyst och identifierat ett behov av stärkt samverkan med fria aktörer och civilsamhället.

En annan slutsats man drog var att de privata förskolorna i Vaggeryds kommun mer aktivt behöver inkluderas och även exempelvis kyrkornas olika barnverksamheter då det vore önskvärt att ge alla barn samma förutsättningar. Vaggerydsmodellen har alltså belyst och identifierat ett behov av stärkt samverkan med fria aktörer och civilsamhället. Man kunde se att det till viss utsträckning redan fanns ett samarbete mellan högstadiet och kommunens öppna fritidsverksamhet, fältsekreterarna, biblioteken, kyrkor och föreningar, men att det även behövde finnas liknande nätverk för små barn. Här kunde man konstatera att ett sådant nätverk med största sannolikhet vore positivt utifrån fler aspekter än ”bara” språkfrämjande.

Vaggerydsmodellen gjorde också tydligt att det inte är svårt att starta upp nya projekt och insatser men att drift, underhåll och framför allt långsiktighet kan vara svårt om man inte hittar tydliga strukturer för hur det ska göras. Samtidigt konstaterade man att det är just det långsiktiga och hållbara som är viktigt för att främja olika språk, kommunikationssätt och uttrycksformer som barn har rätt att använda sig av.

Utmaningar och utvecklingspotential

De framtida utmaningarna och den framtida utvecklingspotentialen för ett ännu starkare Språknätverk Vaggeryds kommun där fler aktörer kan vara involverade och en överbryggning mellan offentlig verksamhet och civilsamhället kan ske är nu huvudsakligen två:

1. Att hitta en samverkansmodell där aktörerna kan få till stånd ett fortsatt långsiktigt och hållbart samarbete för bästa möjliga vinn-vinn-utbyte, utan att det tär på resurser eller tar alltför mycket tid i anspråk.
2. Att hitta en modell som gör att den offentliga verksamheten och civilsamhället kan få till stånd goda och fungerande strukturer för samverkan där alla samverkansparter och målgruppen i fokus gynnas på bästa sätt.