Tillgänglig video på Digiteket – Verbalisering

I och med tillgänglighetslagstiftningens införande ska allt videomaterial som produceras av offentliga aktörer var syntolkat enligt tillgänglighetskriteriet WCAG 1.2.5

I en syntolkad film beskrivs vad som sker visuellt med språk. Begrepp som är självklara för den som ser kan behöva beskrivas och förklaras i detalj för den som inte ser någonting alls eller har kraftigt nedsatt synförmåga. Utifrån skrivningar från myndigheten DIGG, Malmö stads handbok om syntolkning och uttalande från representanter för synskadades riksförbund tolkar vi kravet som att det “räcker” med den metod som kallas för verbalisering för videomaterial som inte består av så mycket visuell information. 

Typexempel på detta är till exempel filmade föreläsningar eller där man pratar till en presentation. Det första du behöver avgöra är om din film film är av denna karaktär eller om den har mer av spelfilmskaraktär där det troligtvis är syntolkning som behövs. 

En filmad föreläsning med ett försök till verbalisering, som kanske inte alltid blir hundraprocentigt, är så klart bättre än att man inte publicerar filmen alls. Den är ju då inte tillgänglig för någon. 

Denna checklista bör också kunna ges till föredragshållare om man tänkt filma och sprida föredrag. 

Läs mer om syntolkning i Malmö stads handbok.

Titta på den korta videon nedan. Innehåller den någon information som berättaren hade behövt verbalisera?

Innan filmning

Förbered dig genom att gå igenom och anpassa ditt bildstödsmaterial så att det är lättare anpassat för verbalisering. Detta vinner troligtvis alla på då man ofta har på tok för mycket information på varje bild. 

Om du använder en presentation så var medveten om att allt som står där kommer behöva läsas upp. Ta tillfället i akt och skala bort i sammanhanget irrelevant eller redundant information och långa citat. Några meningar eller ett par tre punkter per slide är en bra riktlinje. 

Om du använder statistik, tabeller och grafer kan det vara värt att försöka skala bort i sammanhanget irrelevant information. Detta gör det också tydligare för alla. 

Tänk på att bilder som bara är att betrakta som utfyllnad eller ögongodis också ska beskrivas om de är tänkta att förmedla någon känsla eller dylikt till åhörarna. 

Förbered dig och öva innan. Vilka element, bilder, grafik eller statistik ska du förklara och verbalisera som du inte hade gjort i “vanliga” fall? 

En syntolks huvudsakliga frågeställningar kan vara bra att utgå från vid planeringen av den verbaliserade filmen:

• Vad ska beskrivas?
• Hur ska det beskrivas?
• När ska något beskrivas?

Om du har möjlighet kan du låta någon lyssna på ljudet till den färdiga filmen och hjälpa dig att avgöra om all relevant information är med och att allt innehåll är begripligt.

Under filmning

• Presentera dig själv och eventuella gäster och medarbetare. 
• Namnge personer när de får ordet: Eftersom det ofta kan vara svårt att känna igen röster är det viktigt att upprepa vem som säger vad genom att använda personens namn.
  • “Här kommer Pelle och ska berätta mer om IMMS algoritmer”.
• Läs upp allt som du har på skärmen och förklara bilder, flödesschema och grafik. Allt som är informationsbärande bör verbaliseras. Du behöver dock inte berätta vilket typsnitt du har använt, eller beskriva vilka grafiska element du har i din presentation. 

Tänk på hur du hade beskrivit innehållet om det hade varit en podcast du skapade istället för en film. Vilken information behövs för att förmedla?

• “Vi ser här att andra kvartalet så har utlåningen av svenska deckare med medelålders män som uppskattar opera gått ner 700 % jämfört med samma kvartal förra året.”
• “Ja, här på bilden är ju Malmö Stadsbibliotek med sin gamla del slottet och den nyare tillbyggnaden Ljusets Kalender.”
• Om du visar filmklipp eller dylikt som inte är syntolkade eller är svåra att förstå om man inte ser, sammanfatta poängen i filmen efteråt.
• Försök att skapa en gynnsam ljudmiljö i din film, ju lättare det är att identifiera vem det som pratar eller vad det är som låter desto bättre. Undvik i sammanhanget onödiga ljud som bakgrundsmusik.
• Använd inte uttryck som “Som ni ser så…”

Malmö stads handbok för syntolkning har ett kapitel som handlar om syntolkning av diagram som är relevant i ett verbaliseringssammanhang:

När vi syntolkar diagram är återigen tydligheten i centrum. Hur återger vi informationen i diagrammet på bästa sätt? Informationen är viktigare än bilden. Håll det enkelt. 

Vi tar ett enkelt stapeldiagram som exempel. 

”40 personer svarade ja, 38 svarade nej och 23 svarade vet ej.” 

Vi säger helt enkelt det diagrammet faktiskt betyder istället för att säga: Tre rektanglar sida vid sida, den gröna längst till vänster har JA under sig och når upp till 40, den röda i mitten har NEJ under sig och når till 38, och den gula längst till höger har VET EJ och räcker upp till 23. 

Det här gäller alla typer av diagram, grafer eller flödesscheman. Det ska framgå om det är ungefärliga värden. Det är inte alltid relevant eller viktig information att veta vilken typ av diagram det är. Det är inte heller relevant att veta vilka färger diagrammen har eller hur bilderna bredvid diagrammen ser ut, ifall de inte tillför viktig information vi annars missar. 

Om du har ett stapeldiagram över tid och kostnad och du känner att det är relevant information att veta just hur diagrammet ser ut eller vilken typ av diagram det är kan du säga: 

“Här är ett stående stapeldiagram med två axlar. En över tid och en över kostnad” 

Men tänk i första hand på informationen och hur du på lättast möjliga sätt får ut den till användarna. Du kan också nöja dig med att nämna: 

”En graf”, ”Ett flödesschema” eller ”Ett diagram”. 

Se det korta segmentet där Ola presenterar Digitektetstatistik från ettårsfirandet (18:16 – 19:36). Se det först med slutna ögon och fundera på om du tycker att informationen som presenterades var klar och tydlig. Uppstod det några frågetecken? Se den sen med öppna ögon och jämför, fanns det visuell information som inte verbaliserades? Hur hade det kunnat göras bättre?