5-30 min

Kan biblioteket vara både en arena för det fria ordet och ett tryggt rum för alla? I sin andra essä om folkbibliotekens demokratiuppdrag utgår Marika Alneng från sin egen röst och rör sig vidare till yttrandefrihetens gränser, till påtryckningarna mot biblioteken och till frågan om vem som ges möjlighet att höras. Detta är den andra av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng. ”Du har en radioröst.” Denna komplimang fick jag som ung student på Kulturvetarlinjen under tidigt 1990-tal. Vi hade medieproduktion på schemat och hade just spelat in ljudklipp till ett radioinslag. Orden lever ännu kvar. De värmer kanske särskilt eftersom min röst blivit litet av ett problem på senare år. I perioder blir den ansträngd, svag och luftig med känslan av ...

Vad innebär samarbetet mellan folkbibliotek och studieförbund för tillgången till folkbildning och kultur? Detta undersöker Klara Steinvall i sin masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Den bygger på intervjuer med verksamma på bibliotek och studieförbund runt om i landet. Hennes slutsats är att samarbetet fyller tre roller: en effektiv, en kompensatorisk och en meningsskapande roll. Här sammanfattar hon uppsatsens innehåll för Digiteket.  Vad spelar samarbete mellan studieförbund och folkbibliotek för roll för hur vi i Sverige får tillgång till folkbildning och kultur? Utifrån intervjuer med verksamma på bibliotek och studieförbund så landar jag i tre huvudsakliga roller för aktörernas samarbete som kan beskrivas som den effektiva, den kompensatoriska och den meningsskapande rollen. Samarbetet kan bidra till effektivisering inom den infrastruktur för folkbildning och ...

Regional biblioteksverksamhet har funnits i snart hundra år – men uppdraget har förändrats. Vi berättar historien om de regionala biblioteken, hur uppdraget har förändrats över tid och låter dessutom de regionala biblioteksverksamheterna själva berätta mer om sitt arbete, sina särdrag och vad de har på gång just nu. “Den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag enligt bibliotekslagen är enkelt att citera, men kan vara svårare att tolka och konkretisera”, så inleder forskaren Ola Pilerot sin rapport Arbete i regional biblioteksverksamhet. Vi som arbetar med och på folkbibliotek är naturligtvis väl medvetna om de regionala biblioteksverksamheternas existens men för allmänheten i stort är det kanske inte lika självklart vad de är och hur de arbetar.  Jag minns när jag under min bibliotekarieutbildning stötte på begreppet för första gången och ...

Hur påverkar AI vårt sätt att söka och värdera information? Vilka konsekvenser får dessa nya sökvanor? Och vad innebär allt detta för folkbibliotekens arbete? I detta femte webbinarium i serien AI i bibliotek belyses ovanstående frågor med hjälp av Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Fokus för föreläsningen är nya sökbeteenden, källkritik och bibliotekens roll i ett allt mer AI-drivet informationslandskap.  Denna artikel är en sammanfattning av den första delen av webbinariet AI i bibliotek: Hur vi söker, värderar och hanterar information. Den andra delen av webbinariet där Weine Sundell, biblioteksutvecklare Blekinge Kronoberg och Per Tikkanen, IT-pedagog Region Kronoberg, ger praktiska tips om hur AI kan användas för informationssökning och källkritik, kommer att publiceras inom kort.  Här visas just nu ett exempelinnehåll från Default. Vill du ...

Vad skulle hända om ett gäng barn tog över biblioteket under en hel dag? Att de, istället för bibliotekspersonalen, bemannade informationsdisken, arrangerade aktiviteter och hjälpte besökare att hitta böcker.

”Läsning är en aktivitet och ett fenomen som omgärdas av en mängd olika känslor, förhoppningar och inte så lite oro.” Det skriver Kristin Johansson, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås, i sin essä som på olika vis handlar om tilltron till läsningens förmåga att transformera läsaren. En historisk tillbakablick kastar nytt ljus över läsningens roll även i nutid och påminner om betydelsen av att kunna sätta individens upplevelse och känsla av mening och lust i första rummet.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.

Om man säger att en e-bok är tillgänglig – vem kan den då läsas av egentligen? Begreppen som används för att beskriva e-böckers tillgänglighet är luddiga, skriver Martin Persson, verksamhetsutvecklare på MTM. I sin text reder han ut begreppen och visar på vägar framåt. Till syvende och sist är det alltid läsaren som avgör om en bok är tillgänglig eller ej. Ibland stöter man på uttryck som ”tillgängliga e-böcker” eller ”universellt utformade e-böcker” utan någon medföljande definition av tillgänglighet. Tillgänglighet är ju ett i grunden brett begrepp och ibland används det lite svepande, tycker jag. ”Den här boken är tillgänglig”, kanske någon säger, och menar därmed att den kan läsas av – ja, vem, egentligen? På vilket sätt, mer konkret, stödjer boken en mer tillgänglig ...

Den tekniska utvecklingen sker i allt högre takt, där få saker ter sig beständiga. Hur påverkar detta litteraturen? Denna fråga ställer sig docent Karl Berglund i denna essä där han siar om hur villkoren för skapandet och tillgodogörandet av litteratur förändras i grunden av generativ AI.

På vilket sätt kan biblioteket uppmuntra pappor att bli läsande förebilder för sina barn? Och är det så att platsen där vi bor har betydelse för vår läsning? Bibliotekarien Annika Hansson i Torsby bestämde sig för att undersöka detta.

Varför tycker unga att det är roligt att läsa på fritiden och inte i skolan? Varför ser man sig inte som en läsare, även om man faktiskt läser böcker? I samband med att sommarlovsarbetande ungdomar i Region Uppsala genomförde ett Shared Reading-projekt med fritidsbarn, gjordes en studie om de ungas egen läsning. Digiteket ställde några frågor till forskaren Åse Hedemark som står bakom studien.

Vad behöver personalen på Sveriges folkbibliotek kunna mer om – och inom vilka områden känner de sig säkra? Digitekets studentmedarbetare Ana-Marija Spajić har genomfört en enkätundersökning för att förstå vilka kompetensbehov bibliotekspersonal upplever att de har.

Bibblix är en app som gör det möjligt för barn i åldern 6–12 år att läsa böcker direkt på sin surfplatta eller telefon.

I ett alltmer digitaliserat samhälle förändras synen på vad en medborgare behöver kunna för att vara aktiv i samhällslivet. Helena Iacobaeus, forskare vid Linköpings universitet, skriver i sin essä om digitalt utanförskap med särskilt fokus på mötet mellan medborgare och tjänsteman. Biblioteken förväntas hantera de praktiska konsekvenserna av att så många tjänster digitaliseras – samtidigt kan de vara betydelsefulla för hur samhället ska hitta en fungerande väg framåt.

På Stenröseskolan i Lund får elever med omfattande fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar känna läsglädje genom upplevelsesagor – böcker som engagerar flera sinnen genom exempelvis dofter, föremål, musik och rörelse.

Det finns många läsfrämjande resurser inom Svenska Akademien, och inte minst möjligheter att söka medel till litterära projekt. Dessutom kan bibliotek nominera kollegor till folk- eller skolbibliotekariepriset. Här berättar Mats Malm för Digiteket om hur folkbibliotek kan använda Svenska Akademiens läsfrämjande arbete. Svenska Akademien gör betydligt mer än utser Nobelpristagare i litteratur. Under de senaste åren har olika läsfrämjande projekt initierats för barn och unga, och även språkstödjande insatser för nyanlända. Akademien delar årligen ut pris till folk- och skolbibliotekarier, det finns möjligheter att söka medel till litterära projekt, och de finansierar Litteraturbanken som är en resurs med oanade möjligheter för bibliotekarier.  En stor del av Akademiens läsfrämjande arbete under de senaste åren har initierats av Mats Malm som valdes in 2018. Året efter tog ...

I dag görs massvis för att öka människors läsning. Läsningen förväntas lösa problem på flera samhällsområden. I boken Den frivilliga läsaren följer forskarna Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld hur läsningen utanför skola och arbete har styrts av politiken under ett flertal decennier. Frågan är hur det ska gå för läsandet under tyngden av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen.

I Helsingborg är det lång väntetid för små barn med misstänkt språkstörning att få hjälp av en logoped. Skulle biblioteket kunna erbjuda något stöd under väntetiden?

Hur lär man små barn ifrågasätta, granska och utvärdera information? Kanske med hjälp av en välkänd björn och hans familj och vänner? Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. Emelie Ekholm, som arbetat med utställningen, berättar här mer om projektet. Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. I utställningen får barnen tillsammans med Nina Kanin och Bamses barn Teddy, Nalle-Maja och Brum ta sig an rollen jasom källspanare. Uppdraget är att lösa mysteriet kring vem som sprider falska rykten om Bamse. Genom att undersöka bevis och ställa frågor om vem, vad och varför tränar barnen på att ...

Vad händer med din identitet när du förlorar förmågan att läsa? För den som drabbas av afasi kan tillgänglig läsning handla om att få vara den person man alltid har varit.

På många bibliotek, inte minst mindre, efterfrågar både besökare och personal mer kvalificerade samtal om litteratur. Hur kan bibliotekarien ta plats i samtal om litteratur? Kursen Kritisk och redaktionell kompetens på bibliotek– att skriva litteraturkritik, som erbjuds av Kritiklabbet, ger nya tankar om bibliotekariens roll i vår tid, skriver Eva Fred, litteraturkonsulent i Västra Götalandsregionen.

Att dela en stunds närvaro kring en text, och i samma veva prata om nya informationskällor och gamla sanningar, kan ge något både till gruppen och individen. Bibliotekarien Veronica Sarge Cech har erfarenhet av Shared Rreading tillsammans med äldre, både från Åland och Bromölla. Hon ser i metoden möjligheter att motverka ofrivillig ensamhet och främja hälsa och källkritiskt tänkande.

Vem kan bättre nå unga än andra ungdomar? I Västra Götalandsregionen kunde folkbiblioteken söka pengar för att under året anställa unga demokratiambassadörer som ska vända sig till unga och förstagångsväljare. Det visade sig att flera av biblioteken såg det som en chans att öka engagemanget hos unga besökare.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.