AI

Hur påverkar AI vårt sätt att söka och värdera information? Vilka konsekvenser får dessa nya sökvanor? Och vad innebär allt detta för folkbibliotekens arbete? I detta femte webbinarium i serien AI i bibliotek belyses ovanstående frågor med hjälp av Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Fokus för föreläsningen är nya sökbeteenden, källkritik och bibliotekens roll i ett allt mer AI-drivet informationslandskap.  Denna artikel är en sammanfattning av den första delen av webbinariet AI i bibliotek: Hur vi söker, värderar och hanterar information. Den andra delen av webbinariet där Weine Sundell, biblioteksutvecklare Blekinge Kronoberg och Per Tikkanen, IT-pedagog Region Kronoberg, ger praktiska tips om hur AI kan användas för informationssökning och källkritik, kommer att publiceras inom kort.  Seminarieserien AI i bibliotek AI i bibliotek arrangeras av Regionbibliotek ...

Den tekniska utvecklingen sker i allt högre takt, där få saker ter sig beständiga. Hur påverkar detta litteraturen? Denna fråga ställer sig docent Karl Berglund i denna essä där han siar om hur villkoren för skapandet och tillgodogörandet av litteratur förändras i grunden av generativ AI.

Hur kan biblioteksmedarbetare närma sig AI på ett sätt som känns relevant, tryggt och kopplat till bibliotekets uppdrag? Tre folkbibliotek i Sörmland deltog i en lärcirkel om AI, initierad av Biblioteksutveckling Region Sörmland. Under fem träffar utforskade deltagarna hur AI påverkar biblioteksverksamheten och vad det innebär för bibliotekets uppdrag. Här delar de med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring hur lärdomar kan spridas vidare till kollegor och besökare. Under hösten 2024 och våren 2025 genomförde Biblioteksutveckling Region Sörmland en regional lärcirkel om AI för folkbibliotek. Medarbetare från tre bibliotek valde att delta: Nyköpings stadsbibliotek, Strängnäs bibliotek och Flens bibliotek. I den här artikeln delar vi erfarenheter, lärdomar och reflektioner från arbetet. Varför en lärcirkel om AI? Utvecklingen inom AI går snabbt och påverkar både ...

Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras. – Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.

När internet svämmar över av AI-slask – syntetiskt, AI-genererat material – lever källor en undanskymd tillvaro och fakta riskerar att tas för givet. I den här intervjun resonerar Olof Sundin, professor med ett stort intresse för information och samhällsfrågor, med Digiteket om källkritiken av idag. Hur kan förändringarna påverka, men också mötas av, biblioteken?

AI-bilder kan vara kul att leka med, men i takt med att de blir allt mer fotorealistiska blir de allt svårare att granska källkritiskt. Även om det kan vara svårt, och i många fall omöjligt, att identifiera vad som är ett verkligt fotografi och vad som är en AI-genererad bild, så ger vi här några konkreta tricks och tips på hur man ska tänka och vilka ledtrådar man kan leta efter. Vi bjuder även på ett AI-quiz där du får testa dina nyvunna kunskaper. 

Vilka utmaningar, möjligheter och svåra frågor kan AI innebära när det gäller etik, personlig integritet och demokrati? Hur ska biblioteken arbeta med dessa frågor och vilken kunskap behövs för att möta invånarnas behov? Dessa frågor var i fokus under ett webbinarium med forskaren och internetanalytikern Marcin de Kaminski. 

Hur kan AI komma att påverka bibliotekens verksamhet framöver? Vilka nya möjligheter med tekniken kan vi ta vara på? Biblioteksutvecklare Weine Sundell har skrivit ett referat och reflektioner från en föreläsning med AI-experten Anders Bjarby. DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. AI-experten och visionären Anders Bjarby presenterade hur AI-teknik kan revolutionera biblioteksverksamhet, här i ett referat av Weine Sundell som också reflekterar kring folkbibliotek och dess verksamhet i förhållande till tekniken. I sin föreläsning ger Anders Bjarby konkreta exempel på hur folkbibliotek kan använda AI för att effektivisera administrativt arbete, skapa individanpassade tjänster och stärka sin position som ...

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

I och med generativ AI:s stora genomslag och att du nu med några knapptryck kan skapa bilder, böcker, poesi, musik och mycket annat uppstår frågan om du har upphovsrätt till det algoritmerna skapat. Digiteket tipsar om två aktuella resurser i ämnet och sammanfattar i huvuddrag kunskapsläget i denna komplexa fråga.