Resurser

Hur kan man nå ut till fler barn och unga med läsfrämjande aktiviteter? Och hur kan man arbeta mer med ung delaktighet? Metodboken Unga läsambassadörerinnehåller praktiska tips på hur man kan arbeta med ungdomar som läsfrämjare. 

Vad är chefens roll när det gäller det läsfrämjande arbetet på folkbibliotek? Och hur kan kompetensutvecklingsinsatser riktade till chefer bidra till utveckling av verksamheten på biblioteken? Rapporten "Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek" fördjupar sig i bibliotekschefens betydelse för att främja läsning.

Vad är egentligen skillnaden på “etnicitet” och “nationalitet”? Och betyder “funktionsnedsättning” och “funktionshinder” samma sak? I många situationer kan det vara svårt att veta vilka begrepp och ord som är korrekta och inkluderande. För att råda bot på detta så har det tagits fram en språkguide som ska göra det lättare att kommunicera mer inkluderande, medvetet och respektfullt.

Biblioteksstatistik är ett viktigt verktyg för att utveckla bibliotekens verksamhet, men den är idag ofta svår att använda i praktiken. En ny rapport från Regionbibliotek Stockholm undersöker hur biblioteksstatistiken kan förbättras för att bättre hjälpa biblioteken med planering och beslut på lokal nivå.

Hur kan vi arbeta systematiskt för att förbättra bibliotekens tillgänglighet? Ett sätt är att genomföra en tillgänglighetsrond, som en årlig kontroll och uppföljning.

En mängd människor lovsjunger AI-tekniken och hur dess språkmodeller kommer att revolutionera vårt sätt att arbeta, lära, leka, skapa och kommunicera. Men är verkligen tekniken att betrakta som någon form av moderna orakel eller handlar det kanske om teknik som har bemästrat skitsnackandets konst? Carl T. Bergstrom och Gavin West vid University of Washington har utvecklat en onlinekurs som försöker reda ut frågan. På gott och ont är LLM:er (de stora språkmodellerna som är tekniken bakom ChatGPT och andra liknande AI-tjämnster) här för att stanna. Vi konsumerar alla dagligen innehåll som de skapat på nätet, många av oss av oss interagerar med LLM-chattbotar, och många använder dem för att skapa eget innehåll. Genom 18 lektioner som tar fem- till tio-minuter att genomföra förklaras på ett ...

Dawit Isaak-biblioteket i Malmö lanserar ”The Dawit Isaak Database of Censorship”, en ny databas som dokumenterar och synliggör förbjuden och censurerad litteratur från hela världen.

Hur introducerar man bibliotek för någon som aldrig varit på ett tidigare? Och kan man med hjälp av lekar, sagor och sånger göra bibliotek till en välkomnande plats för barn i förskoleåldern? Svaret på dessa frågor kan finnas i Boklek, en metod och en bok från tidigt 1990-tal som nu har omarbetats och uppdaterats.

Sedan 2023 pågår under april månad den globala kampanjen #EveryBookItsReader. Syftet är att förbättra Wikipedias innehåll när det gäller litteratur. På svenskspråkiga Wikipedia saknas det många artiklar som rör barnlitteratur, men även om författare som bor och verkar i andra länder och som skriver på andra språk än svenska och engelska. Eftersom det är lite klurigt att förstå vad som gäller på svenskspråkiga Wikipedia när det gäller att skriva om litteratur så har Sofie Jansson hjälpt Biblioteksutveckling Sörmland att ta fram en guide. Guiden ger vägledning för hur du skriver om böcker på Wikipedia och vad som är relevant information att ha med. I guiden hittar du också tips på vad en artikel ska innehålla. Besök guiden till hur man kan skriva om böcker på ...

Under flera år har professor Maria Nikolajeva arrangerat barnlitterära vandringar i samarbete med Svenska barnboksinstitutet. Nu finns en skrift som introducerar metoden, för att fler ska kunna arrangera vandringar i barnbokens värld.

Under 2023 och 2024 har tio pilotbibliotek i södra Sverige utforskat bibliotekens demokratiska uppdrag i en digital samtid, utifrån sina lokala utmaningar och förutsättningar. Metoderna som tagits fram av pilotbiblioteken innefattar bland annat kompetensutveckling inom AI i Karlskrona och Vaggeryd samt nya metoder för debatt och dialog på biblioteken i Lund, Emmaboda, Ystad, Habo och Oskarshamn. Andra kommuner, som Halmstad, Tingsryd och Hylte, har utforskat hur man kan skapa engagemang för demokratifrågor hos prioriterade målgrupper. Nu har projektet och pilotbibliotekens erfarenheter samlats i skriften Biblioteken som tankesmedjor – exempel och tips för folkbibliotek. Biblioteken som tankesmedjor är ett projekt i samverkan mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Skåne, Halland, Blekinge och Kronoberg, Kalmar & Jönköpings län. Projektet finansieras av Regionsamverkan Sydsverige.

Frågan om bibliotekens beredskapsarbete har i och med samhällsutvecklingen och världsläget blivit allt mer aktuellt. Anna McWilliams, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har i en ny rapport tittat närmare på vilka roller folkbiblioteken skulle kunna ta i händelse av krig.  Det finns i dagsläget 1 070 folkbibliotek i Sverige, där man förutom att låna böcker kan ta del av nyheter, delta i aktiviteter och få hjälp med att söka kunskap. Enligt bibliotekslagen ska Sveriges bibliotek i sin dagliga verksamhet arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, bidra med kunskapsförmedling och stödja den fria åsiktsbildningen. Biblioteket är även en plats människor söker sig till för att få stöd och hjälp i stressade situationer. Biblioteken kan således ofta beskrivas som lokala samlingsplatser. Vad kommer detta att betyda för ...

Söderköpings stadsbibliotek har under en treårsperiod utforskat hur biblioteket kan bli till en rolig och meningsfull plats för ungdomar. Med projektmedel från Stärkta bibliotek har de lyckats skapa en verksamhet som lockar och engagerar. I projektrapporten skriver Ingrid Bäckström, bibliotekarie och projektledare, om de utmaningar, lärdomar och framgångsfaktorer som kantat arbetet.

Det genomförs en mängd olika statliga satsningar för att stärka och främja läsning både inom skolan och på fritiden i alla de nordiska länderna. Nu har Kulturanalys Norden, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, publicerat en kortfattad sammanställning av dessa läsfrämjande insatser. 

Biblioteksutveckling Region Jönköpings län publicerade 2019 en skrift som beskriver ett längre projekt där textlösa bilderböcker, så kallade Silent Books, stod i centrum.

Under de allra senaste åren har Shared Reading spridit sig på folkbiblioteken som en ny metod i läsfrämjandearbetet, och många bibliotekarier har utbildat sig till läsledare för att kunna leda egna Shared Readinggrupper. Den som är läsledare har också ansvaret att välja ut lämpliga texter till varje lästillfälle – ett roligt men samtidigt tidskrävande arbete. Nu har det kommit en ny bok som ska fungera som en resurs och ett stöd i detta arbete. Litteraturförslag på svenska för Shared Reading: en guide för läsledare (Folkuniversitetets förlag 2024) innehåller förslag på drygt 600 skönlitterära texter på svenska och är indelad i fyra kategorier: För varje text ges upplysningar om författare, från vilket verk texten hämtats, ungefär hur lång den är samt dess innehåll. Det finns också ...

Vi skriver – om bibliotek och skrivande riktar sig till biblioteksmedarbetare på folkbibliotek, samt till andra som är intresserade av skrivande och skrivfrämjande på bibliotek. 

Under 2020–2022 genomförde Region Gotland, Region Värmland och Region Östergötland en fortbildning för och med ungdomsbibliotekarier i de tre regionerna. Fortbildningen blev en spännande resa både för oss och de ungdomsbibliotekarier som valde att vara med. För att inspirera och underlätta för kollegor i andra regioner att göra något liknande har vi skrivit en rapport där vi berättar hur vi tänkte, hur vi gjorde och hur responsen blev från våra deltagare. Anledningarna till att vi ville göra det tillsammans var flera. Dels är det roligare att arbeta ihop med andra, dels kan tre personer komma på fler bra idéer än man gör på egen hand. Ytterligare en viktig anledning var att det inte finns så många medarbetare på biblioteken i våra regioner som arbetar med ...