Gå direkt till innehållet

Lyssnande läsning i ungdomars vardag

I det här poddavsnittet ger Elisa Tattersall Wallin, fil. dr i biblioteks- och informationsvetenskap och universitetslektor vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT (inklusive Bibliotekshögskolan), en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Hon gör också en genomgång av några av de mest spännande resultaten från sin avhandling Sound Reading: exploring and conceptualising audiobook practices among young adults från 2022, för att slutligen sätta digital läsning i en större kontext, med fokus på de siffror om läsvanor som presenterats i den årliga SOM-undersökningen 2023. 

Teckning. En familj sitter runt ett bord. På bordet en fonograf. Mannen röker cigarr, kvinnan handarbetar, flickan lyssnar.
Digiteket
Lyssnande läsning i ungdomars vardag
Loading
/
Elisa: Hej och välkomna till den här inspelningen, som handlar om ljudböcker, ungdomar och lyssnande läsning. Jag som pratar heter Elisa Tattersall Wallin och jag är universitetslektor i biblioteks- och  informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Jag disputerade 2022 med en avhandling om just ljudböcker och de läspraktiker som uppstår i samband med nya plattformar. I avhandlingen hade jag ett särskilt fokus på unga vuxna i gymnasieåldern. 
Den här inspelningen kommer bestå av tre delar. Först kommer jag ge en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Sedan kommer jag berätta om några av de mest spännande resultaten från min avhandling. Och slutligen kommer jag sätta digital läsning i en större kontext, genom att kort titta på siffror om läsvanor från den årliga SOM-undersökningen. 
Vi börjar med själva ljudboken, som är ett mycket äldre bokformat än vad många kanske vet. När jag blev intervjuad av en journalist för ett tag sedan om min forskning så sa hon: ”Vad fort ljudboken kom! E-böcker har ju funnits ett tag men ljudböcker är ju så nya och har blivit populära så snabbt.” När jag berättade för henne att ljudböcker har funnits i över hundra år, då blev hon väldigt förvånad.  
Det hela började med fonografen under 1800-talets andra hälft, och Thomas Edison som uppfann hur man kunde spela in och spela upp ljud. I samband med det började det resoneras om vad den här uppfinningen kunde användas till, och att spela in böcker var en sån möjlighet som diskuterades. Det skulle dock ta flera årtionden innan en hel bok spelats in på skiva. Men vilka var då de tilltänkta lyssnarna? I tidigt marknadsföringsmaterial från sent 1800-tal, så lyftes den framtida fonografiska boken som ett sätt att fortsätta högläsningstraditioner i familjen, och samtidigt fria upp tid för samtliga familjemedlemmar. Nu kunde mamman syssla med handarbete, pappan sitt och röka pipa och barnen sitta tyst och snällt samtidigt som de alla lyssnade till boken. Eller det är åtminstone den här bilden som såldes in med illustrationen i det här reklambladet som går att se i Matthew Ruberys bok The untold story of the talking book. Det är för övrigt den boken som mycket av den historiska delen här bygger på, innan vi går över till min egen forskning. 
Högläsning har ju varit en etablerad och respekterad läspraktik under hela läsningens historia. Bokhistorikern Robert Darnton skriver till och med att under största delen av läsningens historia, så har böcker blivit hörda mycket mer än de blivit sedda. 
Under tidigt 1900-tal så noterades det att en fördel med ljudböcker var att de var inlästa av en  professionell läsare, någon som kunde läsa på korrekt vis. Det här antyder ju att vanliga läsare sågs som amatörer, som inte visste hur man skulle läsa. Det är i stor kontrast till dagens attityder, där ”riktig” läsning oftast anses vara tyst läsning i ensamhet, och där ljudböcker ofta ses som mindre fint eller till och med som att fuska.
Förutom att möjliggöra för mer ”korrekt” högläsning i familjesammanhang, så hittade ljudboken även till nya användargrupper, exempelvis i form av soldater som skadats eller förlorat synen under de två världskrigen, och givetvis andra personer som var blinda. Alternativa bokformat var inget nytt för personer med synnedsättning, eftersom punktskrift uppfunnits under tidigt 1800-tal.  
Under flera årtionden så var det just på skiva och med hjälp av en fonograf eller grammofonspelare som ljudböcker kunde spelas upp, ett ganska klumpigt arrangemang med andra ord. Det var inte så att man tog med sig den för att lyssna under en promenad precis. 
Men under 1960- och 70-talen så utvecklades teknologin, och den fonografiska boken övergavs till förmån för böcker på kassettband. I och med att kassettbandspelare installerades i nya bilar, och portabla musikspelare såsom Walkmans utvecklades, så blev ljudboken mer mobil och mer flexibel, och blev bland annat populär bland pendlare som satt fast i morgontrafiken.  
Sedan dess har utvecklingen gått allt fortare. Under 1980- och 1990-talen blev ljudbok på CD istället mer populärt, och sedan kom mp3-filerna och Ipods. Medan en enda ljudbok tidigare bestått av mellan tio och hundra skivor eller kassettband, så kunde boken nu laddas ner som en enda ljudfil. Och då blev ju boken ännu lättare att ta med sig på språng. Men, den största förändringen sedan ljudbokens uppkomst, är kanske den vi upplever just nu. Det senaste årtiondet har digitala ljudböcker enkelt gått att ladda ner eller strömma via, bibliotek och bokhandel. Samtidigt har vi sett uppkomsten av prenumerationstjänster, också kallade streamingtjänster, med sina mobilappar för digitala böcker. Liknande appar har också gjorts tillgängliga via biblioteken. Men det är här, framförallt med prenumerationstjänsterna, som ljudboken har hittat till många nya användare, och tagit plats i fler vardagssituationer. Och det är också här som min forskning startade.  
2018 samarbetade jag med prenumerationstjänsten Bookbeat, för att få tillgång till data om när deras användare lyssnade på ljudböcker, och hur mycket tid de lyssnar i genomsnitt per dag. Det som var mest slående var mängden tid som användarna lade på ljudböcker, med mellan 90–100 minuter per dag i genomsnittlig lyssning. Och även om det var jämnt mellan olika användargrupper, så var det faktiskt unga män i åldrarna 18–20 år som lyssnade mest, det var dem som lade 100 minuter per dag i genomsnitt. Och det är en otrolig mängd tid att lägga på böcker varje dag. Och att det var just killarna som lyssnade mest, det förvånade och fick stor spridning. För unga män associeras ju inte annars med böcker och läsning i någon större utsträckning.  
Den här datan visade också att det verkade finnas ett samband mellan ljudboksanvändning och arbetsdagen eller skoldagen, med en högre användning mellan ca kl. 7 på morgonen och 17 på eftermiddagen. Det fanns också en tydlig ökning i användning under kvällar från cirka kl. 22 till 23. Under en genomsnittlig vecka lyssnades det mest på ljudböcker måndag till torsdag, med en minskning under fredagen och över helgen. Och över ett helt kalenderår syntes en ökning i lyssning under sommarmånaderna juli och augusti. Så det här antyder delvis att ljudboksanvändning är kopplat till arbetsveckan och pendling samt läggdags, men också att användare kanske justerar sina vanor när de går på semester och deras vardagsrutiner  förändras. 
Så resultaten från den här studien visade på spännande förändringar i läspraktiker, alltså hur, var och när människor läser, och med vilka typer av läsverktyg. 2020 genomförde jag en intervjustudie med unga vuxna ljudboksanvändare i gymnasieåldern, för att ta reda på mer om hur de använder ljudböcker och vilken plats ljudböckerna har i deras liv. Och för att ge ett ganska typiskt exempel tänker jag läsa upp ett citat från en av deltagarna, det var en tjej på 19 år som gick tredje året. Och hon sa så här: 
”När jag går i skolan, så startar jag den på morgonen. När jag går och gör frukost, ja då sätter jag i hörlurarna, det är nästan det första jag gör på morgonen. Och sen sätter jag mig och sminkar mig och gör mig i ordning, och då har jag oftast ljudboken på, fast inte i hörlurarna. Och sen när jag kommer innanför dörren efter skolan då brukar jag sätta på ljudboken och så går jag runt och gör mina sysslor. Sen stänger jag av den när jag pluggar, och sen när jag ska sova på kvällen då sätter jag på boken igen.” 
Så det här citatet visar hur ljudboken tagit plats i vardagsrutiner för många användare. Det här  var ganska typiskt för hur många använder ljudböcker. Det som skiljer den här tjejen från de flesta andra deltagare i studien, det var att de oftast lyssnade på ljudböcker medan de pendlade till och från skolan och aktiviteter, och just det tyckte inte den här tjejen om att göra. Hon lyssnade istället på musik på bussen eller när hon promenerade, därför att hon ville ha utrymme att sväva iväg i tanken då. De flesta intervjudeltagare pratade om att ljudböcker krävde koncentration, så att de inte skulle tappa bort sig i boken, och det var en skillnad jämfört med exempelvis musik, som annars användes av på liknande sätt. 
Jag kunde se att de här ungdomarna lyssnade på ljudböcker i samband med flera olika sorters aktiviteter, så dels vid pendling och motion eller träning, när de utförde hushållssysslor som att diska eller städa, i kombination med läxor och skolarbete i skolan, och så tillsammans med diverse nöjesaktiviteter som att måla. En kille berättade till och med att han ibland lyssnade på ljudböcker medan han spelade datorspel, då med ett särskilt spel som gick ut på att sitta och skjutträna och det blev lite enformigt utan något att lyssna på. Och det var ganska oväntat att höra. Likaså förväntade jag mig inte att de lyssnade på ljudböcker medan de gjorde läxor, men några av dem berättade att det gjorde matteläxorna trevligare att göra. Och mycket gick just ut på att göra vardagssysslor trevligare.  
Ett annat oväntat fynd var att ljudböckerna användes för att bidra till ungdomarnas välmående, de lyssnade för att varva ner efter skolan, för att hantera känslor av stress, för att få dem att slappna av på kvällen så att de skulle kunna somna, och ibland även som ett socialt substitut. Det här blev extra tydligt under pandemin, när de hade distansundervisning. Så istället för att umgås med sina klasskompisar under exempelvis lunchen, så lyssnade de på en ljudbok för att få lite sällskap under dagen. Men det kunde också vara så att om de kände sig ensamma fast de var bland människor, exempelvis om de var i skolan men inte hade några kompisar där, då kunde de lyssna på ljudboken för att slippa känna den här isolerande känslan av ensamhet när man är i en grupp människor. 
Min forskning har också visat vilken viktig roll apparna spelar för de här nya läspraktikerna. Ungdomarna i intervjustudien berättade hur de förlitade sig på vissa funktioner för att kunna lyssna på det sätt som passade dem. I apparna som hör till de största prenumerationstjänsterna, som de här ungdomarna använder, så finns en rad olika funktioner i själva ljudboksspelaren, oftast mellan tio till tolv olika funktioner. Och det är bland annat för att sätta bokmärken, byta spår eller kapitel, ändra hastighet på uppspelningen, spola fram och tillbaka, eller ställa in en sovtimer. Och just sovtimern användes flitigt. Den gjorde så att de kunde lyssna i sängen på kvällen utan att behöva oroa sig för att somna ifrån boken. Så genom att kunna ställa en timer på exempelvis en halvtimme så kunde de slappna av mer, och det skapade en trevligare lässtund och hjälpte dem att somna. För annars hade de behövt manuellt stänga av boken så fort de kände sig sömniga, så att den inte skulle spela hela natten. Och det var flera som berättade att de hade varit med om det, att de hade glömt att sätta på sovtimer och somnat ifrån den och vaknat på morgonen eller mitt i natten av att ljudboken fortfarande pratade på. 
Några deltagare, de kombinerade ljudboken med den tryckta boken och så växlade de mellan formaten beroende vad som passade dem bäst i olika situationer. Så de kanske lyssnade på några kapitel medan de var ute och gick, och sedan läste de i den tryckta boken när de var hemma och satt i soffan exempelvis. Och då använde de en funktion i appen för att byta spår, för att kunna flytta framåt i ljudboken när de hade läst i den tryckta boken. Men tyvärr var den funktionen lite förvirrande ibland och det gjorde att de inte alltid kunde hitta sin plats i ljudboken. Och för en del så hindrade det också dem från att växla format så ofta som de skulle vilja, det hindrade den här läspraktiken. En av de tre största ljudboksapparna saknade också den här funktionen helt, så då var det inte möjligt att göra så. Men den appen håller på att utveckla den här funktionen för att växla spår just nu. Och det är ju så med ljudböcker och alla digitala medier, tekniken utvecklas konstant och därmed också hur vi gör saker. Det var väldigt spännande att se den här läspraktiken växa fram, där läsaren väljer format beroende på situation.  
Som en del i mitt avhandlingsprojekt så utvecklade jag också ett teoretiskt språk om läsning och ljudböcker. Jag valde tidigt att konceptualisera läsning på ett inkluderande vis som en praktik och en meningsskapande process som består av en rad olika aktiviteter som utförs vid olika tider och platser med diverse verktyg och text i någon form. Och den här förståelsen inkluderar därför exempelvis ljudboksläsning som en slags läsning. Och jag vill litegrann få folk att fundera på vad det är som är viktigt för att något ska räknas som läsning. Är det att  använda ögonen för att titta på skriven text och avkoda den på så vis? Eller är det själva innehållet i texten som är det absolut viktigaste i läsning? Alltså att en person har tagit del av en text och skapat mening från den, verkligen tagit till sig den. Och kan vi i så fall acceptera att flera olika sinnen kan användas i olika läspraktiker? Ja, jag föreslår det. Och därför lade jag bland annat fram begreppet lyssnande läsning, som ett sätt som vi kan prata om den läsning som utförs med öronen. Jag noterade att olika sinnen används vid olika sorters läsning redan. Synen används ju vid det vi traditionellt pratar om som läsning, känseln används när personer som är blinda läser punktskrift med fingrarna, och hörseln används när vi tar del av en ljudbok, en talbok eller när vi lyssnar till någon som läser högt för oss. Och jag föreslår att alla dessa varianter ska räknas som en del i läspraktiker, även om de inte är likadana och går till på samma vis. Det är ändå så att det är en person som skapar mening och följer med i en text, men att texten kan presenteras i olika medium och ta del av med olika sinnen. 
Det här betyder dock inte att alla som använder ljudböcker själva upplever det som läsning, utan där varierar det bland olika användare. Bland de ungdomar jag intervjuade så var det en del som berättade att det verkligen kändes som läsning för dem. En tjej sa ”Alltså det är inte mina ögon som har läst utan det är mitt huvud som har läst”, en annan deltagare som hade svår dyslexi sa ”Det är ju min typ av läsning”. Andra deltagare berättade att det kändes mer som att se på film för dem, och kändes annorlunda än att läsa böcker med ögonen, därför att med ljudböcker så var det någon annan som skapade rösterna. Läsare är helt enkelt olika, de upplever läsning på olika vis, de har olika behov och olika rutiner. 
Nu tänkte jag lämna avhandlingen lite, för att istället prata statistik kring läsning. 
Varje år så görs en stor enkätundersökning i Sverige som heter SOM-undersökningen. Och SOM är en akronym som står för Samhälle, Opinion och Medier och den mäter just svenskars attityder och vanor. Resultatet från enkätstudien presenteras i SOM-boken som skrivs av en mängd olika forskare varje år. Ett återkommande kapitel i boken handlar om läsvanor, och just det har jag varit med och skrivit på de senaste åren. 2022 års SOM-undersökning visar att 37 procent av svenskarna lyssnat på ljudböcker någon gång under året, men att det är fler kvinnor jämfört med män som gör det, som med den mesta bokläsningen. Unga vuxna 16–29 år är den största användargruppen av ljudböcker. 27 procent säger att de lyssnar varje månad eller oftare. Unga vuxna är också den grupp där flest läser e-böcker varje månad, så de digitala böckerna är populära hos de yngre. Samtidigt så har den tryckta bokläsningen ökat bland unga på senare år. För två år sedan skedde en ökning med 6 procentenheter som sa att de läste tryckta böcker varje månad, och det är en ovanligt stor ökning från ett år till ett annat. Vi tror att detta har att göra med bokrelaterat innehåll på sociala medier, såsom Tiktok och Youtube, och att det här har ökat intresset för böcker och läsning bland unga. Och det här antyder ju att många unga är intresserade av böcker idag. SOM-undersökningen visar att den grupp som minskat sin läsning under 2022, det är vuxna män. Så i vårt senaste kapitel så föreslår jag och mina medförfattare att vi kanske ska satsa mer på läsfrämjande insatser för män, istället för att bara satsa på de unga, för de verkar ju faktiskt läsa mer igen. 
Det vanligaste sättet för svenskar att få tag på ljudböcker på, det är via de kommersiella  prenumerationstjänsterna såsom Storytel, Bookbeat eller Nextory. Det är mycket vanligare än att låna ljudböcker på bibliotek eller köpa dem i nätbokhandel. En möjlig anledning till det här är att apparna hos prenumerationstjänsterna tenderar att vara mer välutvecklade när det kommer till olika funktioner som hjälper användarna i deras ljudbokslyssning. Det är lite skillnad jämfört med e-böcker, där det är väldigt jämnt mellan bibliotek, prenumerationstjänst och nätbokhandel. Så där har läsarna inte en lika tydlig preferens på samma sätt. 
Jag ska notera att jag pratar ju endast om den kommersiella ljudboken här. Under sin historia så har den inspelade boken blivit till två olika sorters bokformat, med olika användare. Å ena sidan har vi ljudboken, den kommersiella varianten, det är en inspelad version av en bok där ord som först existerat på papper eller på skärm idag görs till en talad version med hjälp av en eller flera inläsare, såsom skådespelare eller bokens författare. Och sedan har vi talboken, som är en tillgänglig inspelad bok som skapas för personer med synnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter. Ibland spelas talböcker in med talsyntes istället för med en mänsklig inläsare. Och dessa böcker står utanför copyrightlag. Och i Sverige så är det ju via Myndigheten för tillgängliga medier som användare får tag på talböcker.  

Vad kan vi då ta med oss från forskningen som jag har presenterat här?
Ljudböcker spelar ofta en stor roll i användarnas vardagsrutiner 
De används ofta i andra situationer än tryckta böcker och
I min avhandling så identifierade jag, lite grovt, två olika användargrupper: 

Vi har dem som älskar böcker och läsning och som nu hittat ett till bokformat som gör att de kan läsa ännu mer i vardagen i andra situationer.

Och sen har vi den andra gruppen, som inte gillar böcker och läsning, eller där tryckta böcker eller läsning med ögonen inte är ett alternativ av olika anledningar. Och ljudböcker gör att den här gruppen läser. 

Så ljudböcker gör helt enkelt läsning mer tillgängligt.

Det har ju skett en stor förändring i hur ljudböcker används under ljudbokens historia kopplat till den teknologiska utvecklingen. Och därmed ser vi också en förändring i vilka grupper som lyssnar idag, och nu är alltså unga vuxna den största användargruppen. 

Så, det var allt för mig. Tack för att du lyssnade!

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.