Nytt på Digiteket

Aldrig har det varit viktigare att kunna söka, värdera och granska medier och information. Flera nationella insatser och utredningar har identifierat biblioteken som en central aktör för att höja befolkningens medie- och informationskunnighet (MIK). Men hur främjar biblioteken MIK idag? Och hur ser bibliotekens förutsättningar ut för detta? Under 2025 har en kartläggning gjorts över folkbibliotekens arbete med MIK. En arbetsgrupp bestående av medarbetare vid Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna i Blekinge Kronoberg, Gävleborg, Sörmland, Örebro samt Digiteket har tillsammans genomfört en kartläggning över ett antal svenska folkbiblioteks arbete med och inställning till MIK. Elva folkbibliotekschefer har intervjuats i en semistrukturerad form, det vill säga att intervjuunderlaget har varit samma för alla, men olika följdfrågor har ställts beroende på de erhållna svaren. Slutsatser och analyser ...

Tio katter har flyttat in på Malmö stadsbiblioteks barnavdelning Kanini. På Katthotellet bor bland andra PikoPiko, Sally Fields och Häxkatten, som älskar när barn läser för dem.

Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras. – Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.

När internet svämmar över av AI-slask – syntetiskt, AI-genererat material – lever källor en undanskymd tillvaro och fakta riskerar att tas för givet. I den här intervjun resonerar Olof Sundin, professor med ett stort intresse för information och samhällsfrågor, med Digiteket om källkritiken av idag. Hur kan förändringarna påverka, men också mötas av, biblioteken?

I sin masteruppsats Du kan lägga in din hjärna i dem har Oskar Jonsson undersökt pojkars läspreferenser utifrån metoden Lesersørvis. Genom att använda Lesersørvis nycklar har han försökt förstå vad pojkarna uppskattar och tilltalas av i böcker. Jonssons uppsats visar att det finns en stor potential i att ta tillvara pojkars intresse för tv- och datorspel för att lyckas med bibliotekets läsfrämjande arbete.

Är alla bibliotekarier läsare? Hur påverkar bibliotekariers läshistoria deras yrkespraktiker? Sofie Samuelsson, bibliotekarie och bibliotekskonsulent, undersöker läsarminnen och läsarlivet hos sig själv och andra bibliotekarier. I texten, som baseras på en masteruppsats, gläntar hon på dörrar till litteraturförmedling, meningsfullhet och förundran.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket bad forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige att berätta om sin forskning.

Doktoranden Nikolina Nordin forskar om hur unga förhåller sig till digital läskultur på plattformar som Booktok och Goodreads. Men till skillnad från en förenklad bild av sociala medier som ett verktyg som enbart främjar och stärker läsning hos unga, visar hennes forskning på mer komplexa och kritiska förhållningssätt.

Folkbiblioteken har i många år tampats med att erbjuda digitala böcker till sina användare. Trots att tekniken finns på plats så begränsas tillgången av licensavtal, ekonomiska ramar och förlagsbranschens affärsstrategier. I denna översiktsartikel undersöks varför utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker på folkbiblioteken fungerar som den gör, vilka aktörer som är inblandade och vilka utmaningar som präglar den så kallade ”e-boksfrågan”. Med fokus på utvecklingen i Norden, och särskilt Sverige, belyser forskaren Maciej Liguziński spänningsfältet mellan bibliotekets uppdrag om fri och likvärdig tillgång till litteratur och den digitala bokmarknadens logik.