©

Vad händer med din identitet när du förlorar förmågan att läsa? För den som drabbas av afasi kan tillgänglig läsning handla om att få vara den person man alltid har varit.

AI-verktyg producerar fotorealistiska bilder på sekunder, videobaserade plattformar blir en allt viktigare nyhetskälla för unga, och visuell desinformation används aktivt för att underminera demokratisk motståndskraft. Den här forskningsöversikten, hämtad ur rapporten Bildkunnighet och beredskap från Bildkonst Sverige, kartlägger kunskapsläget kring visuell påverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem. I denna text presenteras en forskningsöversikt över aktuella studier inom fyra olika fält. Kapitlet utgörs av två delar. I första delen presenteras aktuell forskning om informationspåverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem i en ny mediemiljö som präglas alltmer av visuella element. Fokus ligger på hur text och bild skiljer sig åt som verktyg för påverkan, samt existerande studier om potentiella effekter av både informationspåverkan och visuell påverkan. Om forskningsöversikten Bild har på kort tid ...

Kan man bli en annan av att läsa en bok? Det har litteraturvetaren och författaren Thor Magnus Tangerås undersökt i sin forskning om transformativ läsning.

I den här föreläsningen delar Nakima A. Schreider med sig av konkreta verktyg för att skapa inkluderande möten med judiskt liv och kultur.

Brit Stakston skriver i den här essän hur demokratins framtid också är mycket beroende av vilket ansvar politiker och beslutsfattare tar för att motverka polarisering.

I syfte att öka den sociala tillgängligheten på Malmös bibliotek anställde kommunen 2024 en socionom. I den här artikeln tipsar hon om hur man med hjälp av hänvisningslistor, gula bänkar och lågaffektivt bemötande kan skapa social tillgänglighet och hjälpa samhällets mest utsatta på bibliotek.

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?

Under 2024 fick artificiell intelligens sitt genombrott i svensk barn- och ungdomslitteratur. Från helt AI-skapade bilderböcker till experimentella översättningsprojekt och AI-kloner av uppläsarröster – tekniken påverkar nu alla delar av bokproduktionen. Samtidigt pågår intensiva debatter om upphovsrätt, kvalitet och framtidens bokmarknad. Under Svenska barnboksinstitutets årliga event Bokprovning föreläste Amanda Idberg om ämnet.

Bibliotekens samhällsrelevans är obestridlig i ett demokratiskt samhälle med fri och öppen tillgång till information. I tider av oro och kris vänder sig många till biblioteken för tillgång till tillförlitlig information. Det är följaktligen relevant att studera förtroendet för en så viktig samhällsinstitution.

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Sverige stöttar förlagen, Danmark författarna medan Norge och Finland prioriterar bibliotekens inköp. Så skulle de ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Stora delar av min tidiga ungdom tillbringade jag på Skellefteå stadsbibliotek. Det kunde bli tre–fyra ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. 1974 betraktas som en vattendelare i svensk kulturpolitik. Än i dag är den statliga kulturpolitiken ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Modigare barnböcker med litteraturstöd Helena Lindh intervjuar Erik Titusson, förlagschef och förläggare Lilla Piratförlaget. För ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie!

Vilket uppdrag har Skolverket, i synnerhet när det gäller skolbiblioteksverksamhet? På vilket sätt är det relevant för folkbiblioteksmedarbetare att ha kännedom om myndighetens arbete?

När Wikipedia lanserades i januari 2001 var pedagogikforskaren Elza Dunkels en av skeptikerna. 22 år senare har hon svårt att begripa hur nätencyklopedin kunde dömas ut som en icke tillförlitlig källa. Nu hyllar hon i stället Wikipedia som en utmärkt plattform för utbildning och forskning.

Den 26 oktober i år arrangerade Västra Götalandsregionen ett kunskapsseminarium om medie- och informationskunnighet, MIK. Följande text är manus till den föreläsning som Ulla Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, höll under träffen.