Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Språk och identitet

Samiska består av flera språk och är huvudsakligen ett muntligt språk. Den här lektionen ökar din förståelse för dess betydelse utifrån olika perspektiv. Lektionen belyser bland annat vikten av att revitalisera språken för att stimulera till läsning och visar exempel som kan uppmuntra till skrivande. Lektionen avslutas med en film om poesins kraft för att bryta tystnaden.

Litteratur som identitetsskapare och språkbyggare

Sylvia Sparrock berättar om Språkcentrums tioåriga arbete med att revitalisera och stärka de samiska språken så att fler kan tala, läsa och lyssna på samiska. Litteratur är viktigt för identitetsskapande och därför är samiska böcker viktiga. Samiska är ett urfolksspråk och ett nationellt minoritetsspråk. Det är ett i huvudsak muntligt språk med berättartradition och många varieteter som under 1900-talet tagit form som skriftspråk (ortografier). 

En sydsamisk skrivartävling med den svenska titeln ”Det är roligt att skriva”, med Gaaltije som projektägare, har syftat till att uppmuntra och synliggöra samiskt skrivande. Projektet resulterade i totalt 44 texter varav 39 på sydsamiska! Ett urval publiceras i antologin Luste Tjaeledh (2020). Språkbad är ett annat sätt att sprida nyfikenhet och väcka intresse. Ett lyckat samiskt språkbad har genomförts bland mellanstadieelever i Lycksele. Precis som för alla språk behövs samisk litteratur skriven på samiska.

You are currently viewing a placeholder content from YouTube. To access the actual content, click the button below. Please note that doing so will share data with third-party providers.

More Information

Sylvia Sparrock, Litteratur som identitetsskapare och språkbyggare (8:58 minuter) ©

Om Sylvia Sparrock

Sylvia Sparrock arbetar som språkkonsulent och arbetsledare på Samiskt språkcentrum. Språkcentrums uppdrag är att främja och stimulera till ökad användning av de samiska språken, stärka de samiska talarna, utveckla metoder för språkrevitalisering samt verka för att synliggöra och öka statusen för de samiska språken. Sylvia Sparrock har även varit delaktig i försoningsarbetet med Svenska kyrkan.

Fördjupning

Att bryta tystnaden

I filmen berättar Stina Inga om sin uppväxt i en renskötarfamilj i trakterna runt Kiruna. Hon beskriver sin barndom som en magisk och kärleksfull plats. Där fanns ingenting annat att vara rädd för än det som fanns i naturen, som isvakarna i älven eller att gå för nära stupet i Doaresoaivi. Men så förändrades livet och hon blev fråntagen tryggheten och rötterna. Hon tystnade. Men nu vill hon berätta om våld och övergrepp, om motstånd och om att läka. Stina Inga berättar och läser ur tre av sina diktsamlingar: Skilli coavdagat coavjji dievva (Med magen full av skramlande nycklar), Jámán oanehis bottu (Jag dör en kort stund) och Dego Stálu lávžegihput (Som björkarnas häxkvastar).

You are currently viewing a placeholder content from YouTube. To access the actual content, click the button below. Please note that doing so will share data with third-party providers.

More Information

Stina Inga, Att bryta tystnaden (15:57 minuter) ©

Om Stina Inga

Stina Inga blev tidigt intresserad av dikter. Det var en lärare som introducerade genren. Stina Inga läste dikter överallt, även i tidningar som exempelvis Mitt livs novell, och kände att formen passade henne: “Jag gillar inte att älta och då passar dikten.” Hon har gett ut fyra diktböcker och hennes poesi finns även att läsa i antologier och tidskrifter.

Fördjupning

Diskussionsfrågor

  • Hur kan ditt bibliotek synliggöra samisk litteratur? 
  • Hur kan ditt bibliotek låta de samiska språken ta plats?
  • Hur kan biblioteket arbeta med litteratur som identitetsskapare? 
  • Utöver skrivartävlingar och språkbad, vilken roll kan bibliotek spela för att synliggöra de samiska språken och uppmuntra till skrivande?
  • Vad får du för tankar när du lyssnar på författaren Stina Ingas dikter och ord?

Avslutning

Den här lektionen har handlat om språkets betydelse, från författarens perspektiv till ett mer övergripande perspektiv som bland annat handlar om revitalisering och synliggörande. Nästa lektion handlar om nationella minoriteter och bibliotekens roll.