Samisk litteraturhistoria
I denna lektion får du ta del av två filmer med ett historiskt respektive ett nutida perspektiv på samisk litteratur och berättande. I den tredje filmen i lektionen får du konkreta och handfasta råd för inköp av samisk litteratur.
400 års snabbspolning genom den samiska litteraturhistorien
Elin Anna Labbas och Lea Simmas uppdrag är att stärka, främja och öka kunskapen om samisk litteratur. Samisk litteratur är litteratur på alla samiska språk och litteratur skriven av samerna själva. I den här första delen får vi följa med på en tidsresa som startar på 1600-talet och avslutas på 1970-talet. Genom olika nedslag presenteras den samiska kulturen och dess litteraturhistoria, innehållandes såväl episka jojkar som tryckta böcker. I Sápmi är det skrivna ordet, jojken och det muntliga berättandet intimt sammanknippade med varandra. Litteraturen är mångfacetterad och bottnar i poetisk jojk och berättande. Elin Anna Labba och Lea Simma berättar även om var i svenska Sápmi de olika språken talas och när skriftspråken godkändes, en process som inleddes under sent 1900-tal och som fortfarande pågår. Nationalstaternas politik har lett till att de samiska språken nästan har försvunnit. Det betyder att majoriteten av samerna idag inte kan tala samiska. Av dem som ändå talar samiska är det väldigt få som lärt sig att läsa och skriva på sitt eget språk. Detta har naturligtvis fått konsekvenser för den skrivna litteraturen.
Ny samisk litteratur
I den här filmen guidar Elin Anna Labba och Lea Simma oss genom den moderna samiska litteraturutgivningen, en resa på ungefär 50 år. 1970-talet är en tid när minoriteter och urfolksgrupper kräver sina sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Dessa rörelser sprider sig också till Sápmi. 1972 hålls det första litteraturseminariet i Sirma, Norge. Där diskuterar man varför det ges ut så lite samisk litteratur. Man kommer fram till att en av orsakerna är att många inte har lärt sig att läsa och skriva på sitt eget språk, detta på grund av förnorskningen och den assimilation som skett i nationalstaterna. Det resulterar i en publikationsserie, Čállagat, där första numret handlar om att utveckla samisk litteratur. Efter den följer en mängd boktips, från poesi till samhällskritik och fantasy, fram till den nyligen utgivna Ædnan av Linnea Axelsson.
Se filmen Ny samisk litteratur på Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalens Youtube-kanal.
Fördjupning
Här finns listor över den litteratur som nämns i denna föreläsning men även bokkassar på lulesamiska, nordsamiska och sydsamiska.
Här hittar du samiska författare som du kan boka genom Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi.
Om Elin Anna Labba och Lea Simma, Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi
Elin Anna Labba är utbildad journalist och arbetade vid tiden för dessa inspelningar på Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi. 2020 gav hon ut Herrarna satte oss hit och för den tilldelades hon år 2021 Augustpriset för årets fackbok. Lea Simma är översättare och arbetar på Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi.
Att finna stigarna
Hur hittar vi stigarna till inköp av samisk litteratur? Det är frågan som ställs i inledningen av denna föreläsning med Hanna Karolina Schimmer. Innan du ges ett svar så får du en liten påminnelse om att föreläsningen spelades in på samisk mark och att det är viktigt att vi respekterar detta land (Sápmi/Saepmie), den samiska historien, dess kultur och dess människor. Inspiration till att inleda föredraget med en hälsning/hyllning till urfolket har Hanna Karolina fått från andra länder med ursprungsfolk: Nya Zeeland, Australien och Kanada. Hoppas det kan börja användas mer i Sápmi, säger hon. Själv har hon pitesamiska förfäder men är inte uppväxt vare sig med språket eller kulturen.
Det finns ingen motorväg till ett köpcentrum med samisk litteratur, dock en krokig stig! Föreläsningen ger konkreta och handfasta råd med tips på länkar och hemsidor att börja söka sig fram på. Genom att ”spetsa öronen och skärpa synen” skaffar man kunskap och på så sätt inköpskanaler. På frågan om varför det ska finnas samiska bestånd på våra bibliotek svarar Hanna att det spelar ingen roll om böckerna lånas eller läses, det handlar om representation och en medvetenhet om vikten av att lyfta fram och synliggöra. Det är en del av det samiska språkarbetet och ”det börjar hos oss som jobbar”.
Se filmen Att finna stigar på Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalens Youtube-kanal.
Om Hanna Karolina Schimmer
Vid tidpunkten för denna inspelning var Hanna Karolina Schimmer projektledare och bibliotekarie vid Lycksele folkbibliotek. Numera arbetar hon på Samernas bibliotek i Jokkmokk, som dessutom är nationellt resursbibliotek för samiska.
Fördjupning
Diskussionsfrågor
- Hur ser ert samiska mediebestånd ut?
- Ingår det samiska beståndet i er medieplan/mediepolicy?
- Känner ni att ni har kompetens kring inköp av samiska medier?
- Hur ser era inköpskanaler ut?
- Har ni rutiner för utlandsköp?
Avslutning
I den här lektionen har du lärt dig om samernas litteraturhistoria och fått tips på hur du hittar litteratur och inköpskanaler.
Nästa lektion handlar om samiska kulturmiljöer.