Bibliotekens roll

I den här lektionen får du lära dig om grunderna i den svenska minoritetslagstiftningen. Olika aktörer och nivåer i samhället behöver samspela för att lagstiftningen, med grund i mänskliga rättigheter, ska få praktisk verkan. Du får också ta del av ett panelsamtal mellan yrkesverksamma samer från olika verksamheter och regionala biblioteksutvecklare i Jämtland Härjedalen. Samtalet handlar om vad biblioteken kan göra för att flytta fram positionerna för samiska språk, kultur och litteratur på biblioteken.

Rätten till sitt språk – om nationell minoritetslagstiftning i teori och praktik

I filmen berättar Anna Kråik Åström om urfolket samer och Sveriges nationella minoriteter utifrån en historisk bakgrund och om definitioner, lagar och politik som är relevant i sammanhanget. Sveriges nationella minoritetslagstiftning har sin grund i internationell och europeisk lagstiftning om mänskliga rättigheter. Sedan 2010 har Sverige en minoritetslagstiftning som erkänner fem nationella minoriteter: samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar. Lagstiftningen ger individer som identifierar sig som nationell minoritet särskilda skydd och rättigheter. Det offentliga har ett ansvar att jobba med information till minoriteter, att främja språk och kulturell identitet och att sprida kunskap i samhället i stort. Inflytande och delaktighet för minoriteterna är andra viktiga frågor. Samråd, en formell metod som tagits fram för att öka nationella minoriteters inflytande, behöver göras på rätt sätt med utgångspunkt från och med hänsyn till minoriteterna själva. Målet är att skapa ett jämlikt samhälle och till det kan alla bidra. Arbetet kan symboliskt beskrivas som en klocka med fyra kugghjul där ett är de internationella åtagandena om mänskliga rättigheter. Ett annat är den svenska regeringens strategi, mål och lagstiftning. Myndigheterna är ett tredje kugghjul och individen ett fjärde. 

Om Anna Kråik Åström

Anna Kråik Åström arbetar som utvecklingsstrateg för nationella minoriteter och urfolk i Region Jämtland Härjedalen och är även verksam inom stiftelsen Gaaltije samiskt museum i Östersund.

Panelsamtal om samiska perspektiv på kultur, språk och identiteter

Här samtalar regionala biblioteksutvecklare i Region Jämtland Härjedalen med tre föreläsare med samiska perspektiv och erfarenheter. Samtalet kretsar kring råd, tips och uppmuntran för utveckling av kommunal och regional biblioteksverksamhet. Några särskilt viktiga aspekter och perspektiv lyfts fram, som att alla samiska språk är lika viktiga oavsett antal talare, att de olika språken behöver olika insatser och åtgärder för att överleva, att det inte fungerar med en modell för alla samiska språk. 

”Att lyfta olikheterna gör att vi breddar Saepmie, det samiska samhället och kunskapen om det samiska samhället.” 

Det är också viktigt att vända på perspektiven vid samråd. Istället för att det offentliga (majoriteten) bjuder in minoriteten till sina rum på sina villkor, fråga om tillträde till minoritetens värld och kunskap. Minoritetslagen har varit viktig och utveckling har skett de senaste tio åren. På 1990-talet fanns inte många böcker, idag finns det fler och det är jätteviktigt för igenkänning och självkänsla.

Ett första steg för att värdesätta den samiska minoriteten, språken och kulturen kan vara att synliggöra samiskan mycket mer än vad som görs idag. Språk är inget problem i sig men samhället behöver spegla den samiska vardagen. Synlighet, bekräftelse och stöttning behövs. Det räcker inte med skyltar och välvillighet. Bästa rådet till biblioteken är att släppa garden och kasta sig ut: ”Låt svenskan ta mindre plats, den hörs ändå så mycket.” Andra medskick till biblioteken är att lägga till samiska ingångar och perspektiv när aktiviteter planeras. Använd kontaktvägar såsom samiska samordnare som ofta har ett enormt kontaktnät: ”Gör det inte så svårt, gör det ni gör idag men lägg till nya perspektiv och språk.”

Biblioteken liksom övriga samhället behöver röra sig från enspråkigt och enkulturellt till flerspråkigt och flerkulturellt: ”Vi måste tillåta det att vara splittrat. Det finns inget rent språk. Vi behöver få använda våra språk!” Biblioteken kan vara en fantastisk kraft. De kan stärka, bygga och uppmuntra. Ge barn och unga muskler och möjligheter att utvecklas i sina språk. Det innebär att biblioteken måste utmana sig själva. Hitta litteraturen. Guida de samiska barnen, ”ge dem ögonen”. Blanda de samiska böckerna med annan litteratur så att de synliggörs för alla. Locka till nyfikenhet. Dela inte upp: ”Jag tror på att blanda. Kategorisera på andra sätt än efter språk. Gör det till lika mycket norm som majoritetsbefolkningens kultur, för då blir det inte så konstigt eller annorlunda.”

Ett exempel som vänder på perspektiven är antologin Luste Tjaeledh där alla texter antingen är skrivna på, eller översatta till, sydsamiska. Det vore fantastiskt om alla hade en grundnivå i samiska eller i alla fall kunde några hälsningsfraser. Viktigt med en positiv inställning: ”Vi kan inte vara snåla med samiska språket. Prova, testa, njut!” Det finns inga hinder. Släng er ut och våga omfamna. Slutord på sydsamiska och hej då: Nåå-nåå! 

Fördjupning

• På webbplatsen minoritet kan du läsa mer om minoritetspolitiken i Sverige.

Diskussionsfrågor

• Minoritetslagstiftning gäller samtliga kommuner i Sverige, inte enbart för förvaltningskommuner. Hur realiseras den i praktisk verksamhet och policyer i din biblioteksverksamhet? 
• Hur kan ditt bibliotek bidra till att synliggöra och stärka urfolket samernas språk, identitet och kultur?

Avslutning

I den här lektionen har du lärt dig grunderna om den nationella minoritetslagstiftningen och vad som behövs för att den ska få praktisk verkan för individer. Alla kan spela en roll. Du har också lyssnat på ett panelsamtal där yrkespersoner med samisk bakgrund gett råd och tips kring hur biblioteken kan jobba mer inkluderande med samisk litteratur, kultur och språk. Våga är ett ledord!

Nästa lektion har ett forskningsperspektiv och handlar om koloniala strategier. Föreläsaren berättar om och illustrerar hur dessa strategier varit verksamma historiskt och fortfarande är det idag, och hur det påverkar det samiska samhället.