Om du inte betalar för varan ÄR du varan

Det är roligt med tester. Jätteroligt! Vilken karaktär i Sagan om ringen är du? Tillhör du team Edward eller team Jacob? Vilket hus skulle du tillhöra om du gick på Hogwarts? Hur länge skulle du klara dig i 1984s värld, eller för all del: hur länge skulle du klara dig under zombieapokalypsen? Vilken Disneyskurk är ditt hemliga alter ego? Vilket parti passar bäst dina politiska åsikter och vilken personlighetstyp är du enligt Meyers-Briggs? Alla möjliga roliga tester översvämmar våra sociala medier och det enda testmakarna begär av dig är att du ger bort mer eller mindre detaljerade kunskaper om dig själv och hur du tänker. Denna information kan de sedan sammanställa till en detaljerad personlighetsprofil över dig som de sedan kan sälja vidare om de skulle vilja. Om du som användare är villig att göra det bytet är allt som det ska – men det är viktigt att du är medveten om vad det handlar om och att du påminner dig om att devisen ”Om du inte betalar för varan är du varan”.

En tjänst, ett program, en app eller en webbsida är inte gratis att utveckla eller driva. Utvecklingen kostar pengar, tekniken kostar pengar, datalagringen och driften kostar pengar. När det handlar om rent ideella projekt (icke-statliga organisationer, föreningar eller religiösa samfund) kan mycket av detta täckas upp av gratisarbete och engagemang. Men när det rör sig om kommersiella projekt så är den krassa verkligheten att någonstans måste inkomster komma in. Reklam är kanske den vanligaste metoden att göra en gratistjänst inkomstbringande, men att samla och sälja information om användarna (så kallad data mining) kan vara nog så lukrativt. Även innan Facebook öppnade upp för annonsering tjänade de pengar på att sälja sammanställd information om alla sina användare. Att kunna sälja kunskap om stora befolkningsgrupper och deras konsumtionsvanor är nämligen hårdvaluta.

Låt oss göra ett tankeexperiment. Föreställ dig att du arbetar för Greenpeace och vill annonsera i sociala medier för att öka antalet regelbundna månadsgivare. Du har möjlighet att skräddarsy din målgrupp, men väljer du att rikta din annons till unga eller gamla? Till medlemmar i hus Slytherin eller hus Huffelpuff? Till moderater eller miljöpartister? De parametrar som erbjuds för annonsörer är långt mycket mer detaljerade än vad de flesta känner till.

Det handlar inte alltid om pengar – ibland handlar det om demokrati

Än så länge har vi ju i denna lektion talat om ämnet i förhållande till konsumtion, men det är också viktigt att komma ihåg att alla dessa urvalskriterier är lika tillgängliga för den som vill påverka opinionen och i förlängningen vårt demokratiska samhälle. Ett exempel är skandalen kring Cambridge Analytica, som visar på många av de olika aspekter som berörts i denna kurs. Cambridge Analytica hade en app på Facebook som hette ”This Is Your Digital Life” och som tog data från 270.000 användare. Dessa användare läste inte det finstilta när de gick med på att göra testet, som väldigt få av oss faktiskt gör, och på så sätt gav de bort information inte bara om sig själva utan också om sina vänner. I slutändan kunde producenterna bakom appen (som alltså inte var Facebook, utan en tredje part) samla in data om över 87 miljoner användare. Denna information såldes sedan och användes för att påverka bland annat det amerikanska valet. Konsekvenserna av att skandalen avslöjades blev att Facebook och andra sociala medier i högre grad nu tvingas berätta för dig som användare vad de samlar in. Du ska också ha större möjligheter att själv styra vilken information som sparas om dig.

Hur du skyddar din personliga information i din webbläsare och i sociala medier

Eftersom alla sociala medier har olika system och olika menyer är det svårt att ge tydliga instruktioner för hur du ska skydda din information. Längst ner i denna lektion har vi samlat ett antal olika länkar som kan hjälpa dig. Länkarna går både till övergripande information om hur du skyddar din integritet på internet och till mer konkreta guider som hjälper dig att justera dina integritets- och säkerhetsinställningar i olika specifika system. Först kan vi dock sammanfatta informationen i ett antal generella riktlinjer:

• Varje gång du skaffar en ny webbläsare, app eller ansluter dig till någon form av sociala medier, titta igenom deras många integritets- och säkerhetsinställningar. Ta dig tid och fundera på vilken information de vill ta del av och varför.
• Bestäm vem som ska kunna följa dig och vilken information de ska få tillgång till. Hitta en balans som du är bekväm med och som balanserar öppenhet och funktionalitet med integritet.
• Var speciellt noggrann med alla inställningar som talar om vem som ska få tillgång till vad. Ge inte bort mer information än nödvändigt.

Resurser för fortbildning

Internetstiftelsen har på ett och samma ställe samlat många användbara resurser och guider kring hur du kan skydda din integritet på internet.

Resurser

• Näthatshjälpen samlar på sin sida flera olika konkreta guider för hur du justerar inställningar i olika sociala medier.
• Google har förenklat sin tillgång till inställningar och ger dig numera via kontoinställningar i Google lätt tillgång till att justera alla dina inställningar.
• På samma sätt samlar Microsoft sina säkerhetsinställningar och guider på sekretessinställningar i Microsoft för att du som användare ska kunna justera alla dina inställningar.
• Facebooks hjälpcenter samlar på sidan för grundläggande inställningar i Facebook genvägar till alla olika former av sekretessinställningar, med steg för steg-förklaringar.
• På samma sätt samlar Instagrams hjälpcenter (som är Facebooks hjälpcenter eftersom Instagram ägs av Facebook) på sidan om inställningar och information om sekretess i Instagram genvägar till alla olika former av sekretessinställningar, med steg för steg-förklaringar.
• Twitters hjälpcentrum visar hur du justerar dina integritetsinställningar där.

Övning

Gå in och se över dina säkerhetsinställningar i några av ovan nämnda system. Hade du koll på alla saker? Var alla inställningar redan precis som du ville ha dem?