Att läsa på recept

Cajsa Blank: Välkomna till en podd som ingår i fortbildningen Språk och läsfrämjande för de yngsta barnen. Jag som pratar heter Cajsa Blank och jobbar på Region Gävleborg inom Kultur Gävleborg. Med mig har jag Karin och du ska få presentera dig själv.

Karin Myrberg: Hej, jättekul att få vara med här! Jag heter Karin Myrberg och jag är specialistlogoped och forskare och har arbetat mycket med det här med små barns språkutveckling och läsning. Jag har också varit med och tagit fram Läs på recept som vi ska prata om idag. 

Cajsa: Vi ska ägna denna stund åt att prata om Läs på recept och gemensam bokläsning. Denna metod har utvecklats i Gävleborg. Det är ett positivt samverkansprojekt mellan Kultur Gävleborg, biblioteken, logopedin och i viss mån förskolan och BVC. Berätta lite om vad som ledde till att Läs på recept skapades.

Karin: Det har gått några år nu. Vi startade Läs på recept strax innan pandemin. Inom logopedin hade vi haft ett långtgående och bra samarbete med biblioteken i länet. Föräldrar som besökte en logoped fick ett kort och gick sedan till biblioteket för att låna böcker som ansågs särskilt bra för språkutveckling. Detta arbetssätt hade fungerat väl, men vi märkte allt oftare att få föräldrar kom till biblioteken för att låna dessa böcker. Vi såg också inom logopedin att många föräldrar inte var vana att läsa. De berättade att de inte besökte biblioteket. Vi kände att vi behövde tänka nytt och prata om läsning på andra sätt med familjerna som kom till oss.

Dessutom hade det vid den tiden kommit ny forskning som visade att man kan läsa på särskilt språkstimulerande sätt, vilket är mycket viktigt. Nya rön kring språkets uppbyggnad visade att träning av enstaka språkdelar inte gav särskilt mycket, utan att man borde arbeta mer övergripande med språk och läsning. Idén om att vissa böcker var särskilt bra ersattes av insikten att alla böcker är bra. Detta var vår utgångspunkt när vi startade.

Cajsa: Vad spännande! Läs på recept blev alltså den nya metod som ni använder inom logopedin?

Karin: Vi ville utvärdera det här väldigt noggrant för att se om det var ett arbetssätt att satsa på. Under ett år gjorde vi som så att när vi lämnade ut Läs på recept intervjuade vi familjer och gjorde enkäter med alla som kom, för att se hur det fungerade med högläsning och läsvanor innan och sen efter Läs på recept.

Det vi såg var att det blev signifikanta skillnader. Familjerna gick till biblioteken, de började läsa mer och ofta, de tyckte det var lättare att hitta böcker och de uppgav att de här råden de hade fått verkligen gjorde skillnad när det gällde barnens läsintresse. Vi undersökte före och efter under en tremånadersperiod. Vi gjorde också en långtidsuppföljning efter tre år där vi gjorde djupintervjuer med några familjer och då såg vi att de faktiskt höll i sina goda läsvanor. Så det var också riktigt roligt!

Cajsa: Det är riktigt lyxiga resultat. Men nu måste vi beskriva vad Läs på recept är. Vad är det som gör just den här metoden så lyckad?

Karin: Läs på recept är ett koncept som handlar om att främja bokläsning. Framförallt hemma men också i andra verksamheter, till exempel på förskolan och på biblioteket. Det handlar om hur man pratar med familjer på BVC, biblioteket och logopedin. Det som gör Läs på recept så bra tror jag dels är att det är så enkelt. För vi ger enkla råd om läsning baserade på forskning, som gör att lässtunden blir lättare att få till. Den blir mer intressant och aptitlig. Och just enkelheten och att vi ger samma information på flera ställen. Och att all information också finns gratis tillgänglig på nätet är en stor styrka. Men sen det allra viktigaste i Läs på recept är det här med gemensam bokläsning. Och när vi säger gemensam bokläsning, då menar vi interaktiv, samspelande läsning som i forskningen har visat sig vara så effektiv för att boosta barns språkutveckling. 

Det finns mycket forskning kring det här, men ofta kan forskning vara svår att ta till sig. I olika artiklar beskrivs sådana här metoder på olika sätt, och det kallas också för olika saker. Det kan vara Shared Reading, interactive reading till exempel. Det vi gjorde i gemensam bokläsning var att vi gick igenom forskningen och tog de viktigaste råden och paketerade dem på ett väldigt enkelt sätt. Så att man skulle kunna prata om det här med föräldrar, förskollärare och att råden faktiskt skulle kunna fastna hos den man pratar med.

Cajsa: Råd som är enkla att ge helt enkelt. 

Karin: Ja, precis. Vi har också tagit fram en enkel handbok där de här råden finns nedskrivna och det finns material på nätet. Det finns mycket att ta del av. Läs på recept var från början en metod som vi tänkte primärt för användning inom logopedin. Men undan för undan förstod vi att det här konceptet kan och bör man använda i andra verksamheter, fast på lite olika sätt. Själva receptet handlar om att alla barn behöver Läs på recept. Forskningen visar att barn som får daglig läsning får bättre språkutveckling och bättre inlärning. 

Vi vet också att det är många barn som inte får den här viktiga lässtunden hemma. Och det vi menar med själva receptet är att alla barn som kommer till BVC, en logoped eller som är på förskolan bör få den här viktiga lässtunden, precis som att alla barn behöver få D-droppar varje dag. Det är där själva receptet kommer in.

Cajsa: Därav namnet helt enkelt. Om jag då, som barn och familj, har blivit remitterad till logopedin. Hur går det till? 

Karin: Hos logopeden insåg vi att vi behövde ge råd som baserades väldigt mycket på den som vi hade framför oss. För vi förstod att vi inte bara kunde förutsätta att alla familjer läser varje dag. Det såg vi också när vi gjorde den här kartläggningen, att det var ungefär en tredjedel som berättade att de läste max en gång i veckan, eller mer sällan än så. Och det är klart att då behöver man ge en annan typ av råd än till den förälder som läser varje dag och brukar gå till biblioteket. 

Vi insåg att man behöver utgå från personen man har framför sig. Vissa råd är generiska och lika för alla medan andra råd är individanpassade. Genom att ställa några enkla frågor till familjen får man en bra bild av hur råden bör ges. Det finns vägledande material för hur man kan fråga och prata om detta, både för allmänna och individuella råd. Hos logopeden får man också en lektion i gemensam bokläsning.

Det viktigaste är att man får en tydlig ordination att läsa hemma i minst tio minuter varje dag. Forskningen visar att det inte behöver vara en lång stund för att uppnå de goda effekterna, vilket är viktigt att förmedla. Tio minuter räcker utmärkt, och om man missar en dag kan man fortsätta nästa dag.

Cajsa: Familjen fick riktade råd som var individanpassade. Man fick en uppmaning och uppmuntran att läsa tio minuter om dagen. Man fick också en metod för hur läsningen skulle genomföras. Kan du ge några exempel på råd man kan ge till familjen?

Karin: Det beror på vad de har berättat. Några viktiga råd är att välja en bok som fångar barnets intresse och att välja en bok på lagom nivå.

Vi har sett att barn lätt tappar intresse för läsning när man läser texten ordagrant i böcker som är för svåra. Av någon anledning tenderar föräldrar att välja böcker som är lite för svåra.

Detta gör att barnet kanske inte hänger med på det man läser och tappar intresset. Därför är en bok på lagom nivå viktig. Många barn vill läsa samma bok flera gånger, vilket kan ha fördelar för inlärning och språkförståelse. Men föräldrar har också ansvar att ibland uppmuntra dem att byta bok.

Ett annat råd vi ger är att prata om biblioteket. Inte att särskilda böcker är extra bra eller mindre bra, utan att man går dit och insuper allt som finns där, tar hjälp av en bibliotekarie eller följer barnets magkänsla vid bokval.

Det faktum att biblioteket är gratis att använda kan vara okänt för vissa familjer. Några är rädda för att barnet ska förstöra böcker och få dyra böter. Detta framkom i vår kartläggning.

Av de familjer som besökte logoped hade 50 % inte varit på biblioteket i vuxen ålder med sina barn. Barnen hade kanske varit där med förskolan, men föräldrarna uppgav att de inte hade besökt biblioteket med barnen. Därför är det viktigt att bara berätta vad biblioteket är.

För flerspråkiga familjer är det viktigt att läsa på sitt första språk eller det språk man är mest bekväm med. Mer än en tredjedel av alla barn i Sverige idag har ett annat förstaspråk än svenska. En vanlig missuppfattning är att man ska försöka läsa på svenska. Precis som man ska kommunicera hemma på sitt förstaspråk med småbarn, bör man också läsa på sitt förstaspråk.

Detta råd har visat sig göra skillnad. Biblioteket är bra eftersom där finns böcker på många språk. Med metoden ”gemensam bokläsning” kan man ta en bok på vilket språk som helst, till exempel en bok på svenska och ”pratläsa” på arabiska. Detta är viktigt att lära ut.

Vi diskuterar också skärmtid och rekommenderar att minska den passiva skärmtiden eller undvika den helt. Man kan fånga hur det ser ut hemma med en enkel fråga.

Vi pratar om läsmiljöer och föreslår att ha böcker framme på barnets nivå, gärna med framsidan synlig så att barnet ser och kan hämta dem. Detta är några exempel på råd som vi ger i Läs på recept.

Cajsa: När det kommer till att hitta en bok på rätt nivå för barnet; får föräldrarna vägledning i hur man bedömer detta? Det kan vara svårt om man inte är bevandrad i tillgänglig litteratur.

Karin: Jag håller med och tror att många föräldrar som inte är vana läsare ofta utgår från barnets intresse. Det kan vara en särskild figur i en bok eller leksak, som ”Frost”. De tänker att ”en bok om Frost passar eftersom barnet gillar Frost”. Men texten kan vara alldeles för svår utan att föräldrarna reflekterar över det.

På vår logopedmottagning har varje logoped en hylla med ett brett urval av böcker att visa. Detta hjälper föräldrarna att förstå vilken nivå som kan passa deras barn.

Cajsa: Man får vägledning helt enkelt.

Karin: Det är också mycket effektivt att kunna lämna ut en gåvobok, vilket vi har gjort i Gävleborg med stor uppskattning. I samtal med föräldrarna framkommer det alltför ofta att familjen knappt har några böcker hemma. Då kan boken man får på BVC hos logopeden vara mycket värdefull.

Cajsa: Vad fint. Den vuxnas förhållningssätt till boken är verkligen viktigt. Att visa att man själv tycker att läsning är roligt. Vi ska också beskriva vad gemensam bokläsning innebär? Vad är denna metod?

Karin: Ja, det måste vi förklara. Det är inte helt enkelt att förstå vad interaktiv språktränande bokläsning är. Vi har filmer som visar detta mer ingående på nätet, vilket vi är mycket glada för. Det kan vara abstrakt att förklara detta i ord.

Om jag sammanfattar råden för gemensam bokläsning, är det första rådet att sitta så att man ser både boken och varandra. Det är mycket viktigt vid samspel med barn att ha denna delade uppmärksamhet. Vid gemensam bokläsning har man också boken. Det blir nästan som en triangel där man har uppmärksamhet på barnet, boken och varandra. Detta är det första rådet.

Nästa råd handlar om att ge en kort introduktion till boken. Det kan låta krångligt och man kan undra om man verkligen ska göra det för små barn. Men det är enklare än det låter – det handlar bara om att visa framsidan. ”Nu ska vi läsa och vi har den här boken ’Knacka på’. Titta här, ska vi öppna?” Detta beror förstås på barnets ålder och språkliga nivå. Att göra detta har visat sig ge barn en förförståelse som gör dem mer mottagliga för innehållet.

Cajsa: Att det leder in barnet till boken på något vis.

Karin: Precis. Nästa råd handlar om att göra läsningen levande. Det kan vara stor skillnad mellan att bara läsa texten rakt upp och ner, ”Här är Pino. Pino ska gå ut”, jämfört med att säga ”Titta, här är Pino. Och solen skiner. Och Pino ska gå ut. Och han klär på sig. Kan du se Pino?” Detta är en betydande skillnad.

För många av oss som lyssnar är detta självklart. Men det är viktigt att förklara för föräldrarna och kanske ge exempel på hur man gör läsningen levande med enkla knep. Man kan använda gester, tonfall, spela lite teater. Man kan ta in föremål, gosedjur eller figurer som gör läsningen extra spännande. Man behöver inte göra allt på en gång, men det är bra att tänka på detta.

Det som kanske är allra viktigast i gemensam bokläsning, och som skiljer den från vanlig läsning, är att man inte behöver läsa texten. Det är visserligen viktigt att ibland läsa texten i barnböcker. Forskning visar att barn möter mer komplext språk i böcker än i vanligt tal. Eftersom det ofta är lite mer avancerat språk inom en proximal utvecklingszon, bidrar det mycket till barnets språkliga utveckling. Men vi kan definitivt varva textläsningen med att prata om bilderna. Bara beskriva. Vi behöver inte läsa allt på en gång. Kanske läser vi all text nästa gång.

Vi pratar om det vi ser på bilderna och bjuder in barnet till samspel. Detta är mycket viktigt. ”Kan du se bollen?” Barnet kanske pekar och då bekräftar vi. Om barnet inte pekar, pekar vi själva. ”Ja, där är bollen. Den är röd.”

Detta beror förstås på barnets språkliga nivå och ålder. Man har sett att det är effektivt att koppla innehållet till barnets vardag. Detta ökar barnets förståelse. Man kan säga ”Ja, det är en katt precis som farmors katt.” Detta är också ett viktigt tips.

Cajsa: Att man tar sig tid i boken att uppmärksamma bilderna och det som sker i dem, och hur man kan hitta kopplingar till barnets egen erfarenhetsvärld och vardag. För att ge en extra dimension till läsupplevelsen?

Karin: Det stämmer. När man studerar forskning om språktränande läsning för små barn är detta det centrala, även om det beskrivs på olika sätt. Man vet att ord och ordförråd är språkets viktigaste byggstenar. Utan ord finns inget språk. Det är enkelt och effektivt att fokusera på ord när vi läser en bilderbok. Genom att barnet både hör ordet och ser bilden, samtidigt som man pratar om ordet, blir inlärningen och ordförrådsuppbyggnaden mycket effektiv.

Detta gör bilderboken särskilt lämplig för språkträning. Man får både muntlig feedback och visuellt stöd genom bilden, samtidigt som man samspelar.

Detta är egentligen det viktigaste rådet i gemensam bokläsning. Tack vare detta arbetssätt kan man faktiskt läsa även om man inte har tillgång till böcker, kanske med en veckotidning eller ett reklamblad från mataffären. Man kan vara kreativ och använda det material som finns. Detta gör också att man kan använda en svensk bok och ”pratläsa” på ett annat språk, till exempel arabiska.

Cajsa: Just det. Det behöver inte alltid vara en bok på det språk jag själv läser bäst på om jag använder denna metod.

Karin: Slutligen bör man göra en kort summering av boken. Detta har visat sig gynna förståelsen för det lästa. Det kan vara så enkelt som ”Nu har vi läst en bok om Pino. Om Pinos dag. Tyckte du att den var bra?”

Cajsa: Vi knyter ihop det hela i slutändan.

Karin: Det är mycket bra att ge exempel. Om man bara säger till en förälder att summera boken kan det låta svårt och krångligt.

Cajsa: Precis. I råden ingår också att visa vad detta innebär. Om jag vill göra min bokläsning extra språktränande ska jag tänka på att vi sitter så vi ser varandra och kan dela uppmärksamhet. Vi presenterar boken innan vi börjar läsa. Vi levandegör läsningen med gester, röstläge eller figurer. Vi interagerar, pratar om bilderna, bjuder in till samspel, ställer frågor och kopplar till barnens egen erfarenhetsvärld. Slutligen summerar vi boken och berättar vad vi precis har hört. På detta sätt har jag med enkla steg gett barnen en bra start i språkutvecklingen.

Karin: Absolut. Tänk att vi gör detta, eller försöker göra det varje dag med våra barn. De får kanske också en lässtund på förskolan. De barn som av olika skäl inte får läsning hemma kan få det på förskolan. På så sätt får alla barn ta del av läsningens positiva effekter.

Det är också viktigt att höra denna information flera gånger. Det är lätt att glömma om man får mycket information som förälder vid ett BVC-besök. En styrka med Läs på recept är att man får informationen på BVC och hos logopeden om man kommer dit. Förskolorna arbetar kanske med gemensam bokläsning. Eftersom samverkan har varit en viktig del i Läs på recept ska man kunna höra denna information och se dessa saker på liknande sätt på flera ställen. Detta ökar chansen att informationen fastnar.

Cajsa: Precis. Läs på recept började som en insats för barn med remiss till logopeder. Nu vill vi att fler ska använda gemensam bokläsning som metod eftersom vi ser vilka positiva effekter det har på språket. Det är ingen större skillnad att använda gemensam bokläsning enskilt med sitt barn eller i en förskolegrupp. Man kan använda metoden även i grupp. Det viktiga är att alla ser boken och kan dela uppmärksamheten. I övrigt använder man samma tillvägagångssätt. Vi presenterar boken, levandegör den och involverar barnen.

I gruppsammanhang kan barnens olika erfarenheter leda till samtal som berikar stunden. Så detta är något man kan göra både enskilt och i grupp, eller hur?

Karin: Absolut. När vi sprider Läs på recept på förskolor är det viktigt att försöka involvera alla barn i den gemensamma lässtunden. När möjlighet finns kan det vara värdefullt att ta undan några få barn åt gången. Då blir det inte för stor grupp och man kan skapa bättre samspel. Man kan definitivt samspela fler än två personer.

I handledningen Läs på recept som vi har tagit fram finns mer specifika råd för hur man kan använda Läs på recept i olika verksamheter. Men gemensam bokläsning är likadan oavsett om man gör det hemma eller på förskolan. Det har du helt rätt i.

Cajsa: Man kan använda den hemma, på förskolan, inom logopedin, inom BVC och sprida den brett överallt.

Men vad anser du? Varför är det så viktigt att vi arbetar med detta nu? Att vi sprider det till så många professioner som möjligt. Att så många vårdnadshavare som möjligt får denna information.

Karin: Jag har tänkt mycket på det som kallas läsningens Matteus-effekt. De som blir lästa för blir mer intresserade av läsning. De kommer springande med böcker, blir lästa för på förskolan, har bättre ordförråd när de börjar skolan och lär sig läsa själva snabbare jämfört med de som inte blir lästa för. Det blir som en god cirkel respektive en ond cirkel. Detta kallas Matteus-effekten. Den blir särskilt tydlig när det gäller språkutveckling och läsning. Jag tror att klyftorna har ökat mellan de som läser ofta och de som läser sällan, vilket kan ge en sämre språklig prognos.

Vi har en viktig roll i att försöka minska dessa klyftor och motverka skillnaderna, vi som möter små barn i olika sammanhang. Läs på recept är ett mycket bra sätt att göra detta eftersom föräldrar kan tillämpa metoden hemma då den är enkel. Det finns lättillgängligt material på nätet och i boken. Detta är ett viktigt budskap att ta med sig.

Cajsa: Absolut. Du har tidigare nämnt att vi inte vet vilka barn som har en språklig sårbarhet. Därför är det viktigt att vi arbetar med detta på flera nivåer. Att många är medvetna om läsningens effekt. På detta sätt kan vi träna och stötta språket för alla barn samtidigt.

Karin: Ja, precis. Vi kan verkligen börja tidigt. Man kan inte veta när ett barn är åtta månader om hen kommer att få språkliga problem vid fem års ålder. Genom att börja läsa och samspela kring barnböcker med det lilla barnet ger man barnet de bästa förutsättningarna att utveckla sitt språk.

Cirka 10–12 procent av barn är så sena i sin språkutveckling att det nästan kan klassas som språkstörning, men långt ifrån alla dessa barn kommer i kontakt med logoped. När barnet väl kommer till logoped har kanske flera år passerat då man kunde ha gjort mer.

Cajsa: Just det. Bra. Vi ska runda av. Är det något mer du vill berätta eller säga, Karin?

Karin: Nej, jag tror inte det. Det är viktigt att förmedla, som du nämnde Cajsa, att vi föräldrar och vuxna måste signalera att läsning är en viktig aktivitet. Vi bör visa att vi också värdesätter läsning genom att läsa själva, prata positivt om läsning, läsa på mjölkpaketen. Barn gör som vi gör, inte bara som vi säger.

Cajsa: Precis, att vara en god läsande förebild. Om jag är nyfiken och vill veta mer om detta, var kan jag hitta mer material?

Karin: Det finns material i boken Handledning i Läs på recept som finns på många bibliotek och går att köpa på nätet. På Region Gävleborgs hemsida finns också material som kan skrivas ut, och förhoppningsvis kommer det mer material framöver.

Det finns även information på Språkbyggarna, en hemsida som delar material om barns språkutveckling. Där finns också material om Läs på recept. Det är bara att söka på nätet.

Cajsa: Utmärkt! Karin, tack så mycket för att du tog dig tid och delade med dig av denna metod. Det var mycket intressant att lyssna på dig!

Karin: Tack för att jag fick komma. Hej då!