Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Så fungerar kunskapsresistens

Föreställ dig två fotbollslag som möts i en viktig match. En kontroversiell situation uppstår och det ena lagets supportrar ifrågasätter livligt domarens beslut. Trots att tv-repriserna tydligt visar att domslutet var korrekt fortsätter fansen att protestera. De vägrar att ta in de bevis som presenteras. Det visar hur starka känslor och lojaliteter kan stå i vägen för fakta och bevis och att så kallad kunskapsresistens är något djupt mänskligt som vi alla kan drabbas av om en viss situation uppstår. 

 

Kunskapsresistensen under en fotbollsmatch kan tyckas ganska harmlös, men fenomenet kan i andra fall bli direkt farligt.

 

Det finns många exempel på hur kunskapsresistens fått människor att fatta viktiga beslut på felaktiga grunder. Ett exempel är den seglivade, felaktiga myten om att vaccin kan orsaka autism. Myten uppkom efter att en forskningsstudie felaktigt visat på samband mellan vaccin och autism. Studien visade sig senare bygga på medvetet förfalskade uppgifter och läkaren som gjort den förlorade senare sin läkarlegitimation. Trots detta lever föreställningen om att vaccin kan orsaka autism kvar bland vissa vaccinmotståndare, som använt studien för att argumentera för sin hållning. Det visar hur svårt det kan vara att korrigera falsk information när den redan fått spridning.

Bilder från demonstrationer mot covidrestriktioner och vaccin i Vancouver, Kanada den 26 april 2020. Foto av GoToVan , 2010. Licens: CC BY 2.0.