Exempel på samverkan
Man måste hela tiden lyssna. Det är olika personer som kommer in i verksamheten hela tiden och då gäller det att vara lyhörd.
- Verksamhetschef allmänt föreningshus
Tre exempel på samverkan
Som du förstått kan samverkan ske utifrån olika behov, och skapa olika typer av värde, beroende på vilka aktörer som är med. I denna del av utbildningen kommer du att få ta del av tre exempel på samverkan som kan beskrivas med hjälp av samverkansmodellens olika faser.
Utbyte av erfarenheter
Lunds stadsbibliotek arbetar för att öka ungas delaktighet på biblioteket. Genom att samverka med en organisation som har mycket erfarenhet av att arbeta med ungas delaktighet erhåller de kunskap. Biblioteket utgör en ny arena för samverkansparten som i sin tur kan ta del av bibliotekets erfarenheter och utveckla sina metoder.
Gemensamma aktiviteter
Biblioteken i Malmö samverkar med organisationer kring en gemensam intressefråga för att öka tillgängligheten på biblioteken och genomföra gemensamma aktiviteter. På så sätt vill de skapa bättre förutsättningar för funktionshindrade att få en aktiv fritid.
Utveckla ny verksamhet
Genom att samverka med flera aktörer i samhället vill Biblioteken i Vaggeryds kommun med små medel utveckla sin verksamhet så att den kommer fler unga till del samtidigt som de vill bidra till att skapa ett tryggare samhälle.
Kom igång med samverkansmodellens faser
Det finns fyra faser i samverkansmodellen. Här kommer några exempel på hur tre av faserna kan hjälpa er att komma igång med samverkansarbetet.
Fasen Identifiera och involvera ska göra att alla som involveras vet vad som ska göras och varför. Det är viktigt att alla inblandade ser nyttan av samverkan och att de har något att vinna på att gå in i den. Det ökar möjligheten att nå målen.
Fasen Planera och justera handlar om att skapa en god grund för att arbeta tillsammans och planera hur samverkan ska genomföras för att kunna möta de behov och/eller problem som har formulerats.
Fasen Implementera och polera handlar om att äntligen få göra och börja testa sina idéer. Här genomförs och utvecklas samverkan som planerats i faserna Identifiera och involvera och Planera och justera.
_______________________________________________________________________________
Exempel 1: Ökad ung delaktighet på Lunds stadsbibliotek
Vårt första exempel beskriver hur samverkan kan användas för att utbyta erfarenheter och vad det kan leda till. Först beskriver Lunds stadsbibliotek och civilsamhällesaktören KulturCrew Skåne sin samverkan för att skapa ung delaktighet genom att koppla det till MUCF:s samverkansmodells olika faser. I filmerna kan vi sedan ta del av hur de som arbetat med samverkan tycker att det har fungerat och vad det har gett dem samt hur det hjälpt dem att utveckla ny verksamhet och skapa nya aktiviteter. Vi får också ta del av vad en av deltagarna säger om hur det är att delta i KulturCrew på biblioteket, vad hon lärt sig och varför hon anser det vara så givande.
Som biblioteksverksamhet hade vi som avsikt att jobba med ungas delaktighet och sökte en aktör som kunde stötta oss i det arbetet. KulturCrew hade metoder och kompetens i frågor som var nära vår verksamhet och vi startade upp ett samarbete. KulturCrew såg nyttan med samverkan med biblioteket, eftersom det är en arena där ungdomar potentiellt rör sig.
Under arbetets gång har vi tillsammans med KulturCrew arbetat fram hur vi kan använda deras metoder utifrån ett biblioteksperspektiv. Vi har lärt oss att vara konkreta i våra frågor och uppdrag och lyssna och visa tillit till vår målgrupp, så att de unga ska kunna involveras och bli delaktiga på riktigt. Ur KulturCrews perspektiv har samverkan inneburit att behöva läsa sina metoder med nya glasögon och vidareutveckla tankarna om hur de kan användas för att också passa i en bibliotekskontext.
Vi har haft ett undersökande arbetssätt från start och haft hjälp av KulturCrew med råd och verktyg. Vi har byggt upp en tydlig struktur för mötena med ungdomarna. Vi har lärt oss förtydliga uppdrag och även hittat nya uppdrag för de unga att jobba med.
Vilket värde skapade denna samverkan?
- Samverkan har lärt oss att våga testa och prova på nya arbetssätt. Detta har stärkt oss i vår verksamhet och vår profession.
- Vi har genom samverkan utvecklat vårt sätt att se på delaktighet och lärt oss hur vi inom biblioteksverksamhet kan jobba med delaktighet där ungdomarna både kommer till tals och skapar verksamhet. Vi har genom att samverka och lära av KulturCrew hittat fram till nya sätt att involvera ungdomarna i en bibliotekskontext.
- Genom samverkan med Lunds stadsbibliotek har KulturCrew-metoden utvecklats, med fokus på just biblioteksverksamhet. Det har breddat KulturCrews relevans i samhället.
- Våra olika organisationer sitter på olika expertis och kompetenser. Genom samtal och uppföljning mellan Lunds stadsbiblioteks personal och handledare för KulturCrew har såväl styrkor som svagheter i metod och material kunnat identifieras. Vi har hittat vägar till utveckling.
Vill du lära dig mer om samverkan mellan Lunds stadsbibliotek och KulturCrew? Då kan du titta på de två filmerna nedan!
KulturCrew på folkbibliotek – en beprövad metod i ny kontext
I den här filmen hör vi Daniella Melin, bibliotekarie för barn och unga vid Lunds stadsbibliotek, och Petra Bergström, regional samordnare på KulturCrew Skåne, om hur deras samverkan går till, på vilket sätt den är givande för båda parter, men också om lärdomar och justeringar man gjort längs vägen.
Delta i ett KulturCrew på Lunds stadsbibliotek – att växa som person
I den här filmen berättar Alma Ohlsson Gard om sitt deltagande i Lunds stadsbiblioteks KulturCrew, om hur det går till, vad hon lärt sig och varför hon anser det vara så givande.
_______________________________________________________________________________
Exempel 2: Biblioteken i Malmö samverkar för ökad tillgänglighet
Vårt andra exempel beskriver hur flera aktörer samverkar kring en övergripande intressefråga. Syftet är att öka tillgängligheten för målgruppen och genomföra aktiviteter, vilket Malmö stadsbibliotek och föreningen DHR Malmö, Delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet, här berättar om genom att koppla det till MUCF:s samverkansmodells olika faser. I filmerna hör vi dem också berätta om hur deras samverkan utvecklats och fördjupats över tid och om hur mycket de lärt sig längs med vägen. Ytterligare en aktiv part i samverkan är den lokala grenen av SRF, Synskadades riksförbund, som också omnämns i filmmaterialet.
Alla behöver kunna delta i bibliotekens verksamhet och arrangemang. Att samverka med föreningslivet ger möjlighet till detta. Från bibliotekets håll såg vi att vi behövde öka vår kompetens om tillgänglighet. Det fanns också ett behov av att stärka arbetet för ökad tillgänglighet på bibliotek. Därför prioriterades det att skapa nätverk med föreningar som arbetar för och med funktionsnedsatta. Det ledde till ett uppsökande arbete för kontaktskapande. DHR och SRF var bland de första som biblioteket kom i kontakt med och på den vägen är det. Från föreningshåll var det viktigt att kunna vara med och påverka för att medlemmarna ska få just ökad tillgång och ökade möjligheter att delta.
Det är viktigt att lära känna varandra, varandras behov och att lyssna på varandra för att skapa en god grund för samarbete. Att samverka tar tid. Genom att låta det ta tid har vi kunnat lära känna varandra och stärkas av varandras kunskaper och erfarenheter. På så sätt har vi kunnat skapa förutsättningar för att arbeta med att tillgodose de behov som finns.
Vi har träffats på flera olika sätt och på olika platser. Målet är dock alltid detsamma – strävan efter en nivå av tillgänglighet som passar de flesta. Arbetet har bland annat lett till flera förändringar för ökad tillgänglighet i biblioteksmiljön men också till samarrangemang och verksamhetsutveckling. Tack vare våra många möten är det nu enkelt att förstå varandras tillvägagångssätt, vilket underlättar den fortsatta samverkan. Det är roligt att träffas.
Vilket värde skapade denna samverkan?
- Biblioteken blir en tydlig plats för alla. Alla kan delta i bibliotekens verksamhet och arrangemang på sina villkor.
- Demokratin syns tydligt på biblioteken.
- Föreningslivet hjälper till att ge alla en röst.
- Bibliotekspersonalen får ökad kunskap om förutsättningar för personer med funktionsnedsättning.
- Samverkan bidrar med goda exempel som kan användas för att i sin tur höja kompetensen inom andra förvaltningar.
Vill du lära dig mer om samverkan mellan Biblioteken i Malmö och intresseorganisationerna DHR och SRF? Då kan du titta på de tre filmerna nedan!
Samverkan – för att alla ska få komma till sin rätt
I den här filmen hör vi Karin Larsson, tillgänglighetsstrateg och utvecklingssamordnare vid Biblioteken i Malmö, berätta om samverkan med organisationerna DHR Malmö, Delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet, och den lokala grenen av SRF, Synskadades riksförbund. Hon berättar om varför och hur de samverkar samt varför denna samverkan är viktig. Karin Larsson delar med sig av lärdomar samt belyser på vilket sätt samverkan är givande både för biblioteken och för henne personligen.
Med rätt förutsättningar och rätt personer inblandade kan man göra skillnad
I den här filmen berättar Christer Jönsson, vice ordförande och verksamhetsledare för DHR Malmö, Delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet, om samverkan med Biblioteken i Malmö, hur den har utvecklats över tid och varför samverkan är viktig såväl för organisationens medlemmar som för samhället i stort.
Samverkan – för att andra ska slippa kämpa som vi gör
I den här filmen ger Laila Jochumsen, verksamhetsledare, samt Fredrik Sahlsten, styrelseledamot och verksamhetsledare för DHR Malmö, Delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet, exempel på hur samverkan med Biblioteken i Malmö konkret går till. De berättar om genomförda aktiviteter, lärdomar och på vilket sätt samverkan är så givande och viktigt.
_______________________________________________________________________________
Exempel 3: Flerpartssamverkan i Vaggeryd
Vårt tredje exempel beskriver hur samverkan kan leda till gemensamma aktiviteter och till att utveckla ny verksamhet med fokus på barn och unga. Exemplet ger en inblick i hur Biblioteken i Vaggeryds kommun arbetar i en flerpartssamverkan, där såväl offentliga verksamheter som civilsamhälle ingår. I texterna nedan kopplas arbetet till MUCF:s samverkansmodells olika faser. Genom de filmade intervjuerna får vi också ta del av hur aktörernas kompetenser och utbyte av erfarenheter stärker varandras verksamheter. I Vaggeryd har den öppna fritidsverksamheten blivit ett nav för samverkan, i nära samarbete med biblioteken. Därför får vi också ta del av en intervju med chefen för den öppna verksamheten i Vaggeryds kommun.
I vårt genomgrafiska område såg flera aktörer vikten av att samverka, dels för att kunna erbjuda ett ökat utbud av meningsfulla fritidsverksamheter för barn och unga, dels för att lättare nå ut till målgruppen. Här i kommunen ser vi barnen och de unga som allas barn och unga. Därför är det också vårt gemensamma ansvar att möta behov som identifierats med fokus på barn och unga. Det är geografiskt nära mellan våra verksamheter. Det underlättar både för oss att starta upp en samverkan och att förmedla att vi har ett samarbete.
Ofta är det kommunens öppna ungdomsverksamhet som är spindeln i nätet för vår samverkan. Med sin centrala roll i ungdomarnas vardag och sitt breda kontaktnät bland aktörer inom såväl offentlig verksamhet som civilsamhälle blir det lätt att samverka effektivt för att möta konkreta behov samt skapa en meningsfull fritid för barn och unga. Det finns en etablerad grundstruktur på plats som gör samverkan och olika insatser smidiga. Genom att vi lärt känna varandra känner och respekterar vi varandras kompetenser och tillvägagångssätt.
Samverkan har tagit sig uttryck i olika långsiktiga och återkommande insatser som Sommarkul och vårt arbete med trygghetsskapande vuxennärvaro i Team1. För yngre barn samverkar biblioteket med civilsamhället bland annat när det gäller författarbesök, Stiftsgården Tallnäs, och skapande verksamhet, Miliseum. Det har fått positiva konsekvenser eftersom det möjliggör för fler barn och unga att delta i aktiviteter, inte minst genom Sommarkul. Anpassningar och förbättringar görs kontinuerligt och i samband med utvärderingar av verksamheten hos deltagare, feriepraktikanter, sommarjobbare och ordinarie personal.
Vilket värde skapar denna samverkan?
- Genom att samverka på bred front kan vi stärka och genomföra fler aktiviteter.
- Genom att synas i såväl skolan som i varandras verksamheter skapar vi relationer och
förtroende hos barn och unga. - Samverkan med civilsamhället skapar möjlighet att lära känna fler aktörer med olika fokus
och kompetenser. Goda och nära relationer minimerar risken för missförstånd och underlättar arbetet mot gemensamma mål. - Vi kan komplettera varandras aktiviteter och verksamhet i stället för att konkurrera.
- Vi får en större förståelse för och kännedom om vad som pågår i civilsamhället.
Vill du lära dig mer om samverkan mellan biblioteket, den öppna fritidsverksamheten och civilsamhället i Vaggeryds kommun? Då kan du titta på de två filmerna nedan!
Låt det växa från ett senapsfrö till ett stort träd
I den här filmen ger Tommy Wallin, chef för öppna ungdomsverksamheten i Vaggeryds kommun, en inblick i parternas samverkan, hur den stärker aktörerna, skapar en bättre förståelse för aktörernas uppdrag i samhället men också hur samverkan bidrar till ett bättre och tryggare samhälle. Han ger sin syn på vad som är viktigt att tänka på vid samverkan och om viktiga faktorer för att lyckas.
Vad är det värsta som kan hända och är det farligt?
I den här filmen berättar Maria Sandström Låstberg, barn- och ungdomsbibliotekarie, och Mia Olausson, bibliotekarie vid Biblioteken i Vaggeryds kommun, om sin breda och mångfasetterade samverkan för att skapa stärkt programverksamhet för barn och unga samt ett tryggare och bättre samhälle. Bibliotekarierna trycker på vikten av att se barnen som allas våra barn, en springande punkt i samverkan i kommunen. De berättar bland annat också hur samverkan kan stärka en liten kommun och bidra till att undvika konkurrens.
Bra jobbat!
Du är klar med tredje delen. Du kan nu gå vidare till den fjärde och sista delen. Innan du gör det kan du stanna upp en stund och reflektera över frågan längst ner på denna sida.
_________________________________________________
Läs vidare!
Du kan läsa mer om flera av verksamheterna och deras samverkansarbete i artiklar på Digiteket.
Delaktighet för unga med KulturCrew
Vaggerydsmodellen – samverkan för ett rikt och varierat språkande
Lär dig faila – Fail Camp som metod i Örebro
Reflektionsuppgifter
- De intervjuade personerna ger många tips på sådant de tycker är viktigt att tänka på i samverkan, lärdomar och glädjeämnen. Vilka av de tips och erfarenheter som personerna delade med sig av tog du särskilt fasta på?
- Nu får du möjlighet att titta på ytterligare en film. I denna intervjuas Linda Berg Ottoson, utvecklingsledare bibliotek vid Biblioteksutveckling Region Örebro län. Hon berättar om sina erfarenheter med samverkan och när allt inte riktigt går som det är tänkt. Vilka typer av aktiviteter syftade projektet till? Hur blev det? Hur ser Linda på projektet i dag och vilka lärdomar menar hon att man drog? Vad tycker hon är viktigt att tänka på? Identifierar du drag i hennes berättelse som du också känner igen från de tidigare filmerna?
Det är viktigt att projektbeskrivningen stämmer med verkligheten, att man gjort ett grundläggande arbete med att söka kontakt, involvera samt att inblandade i projektet har en gemensam tydlig bild av hur och varför man ska samverka. Det finns annars en överhängande risk att samverkan finns på ett teoretiskt plan, men inte i praktiken. Det är inte, och kan inte leda till, någon samverkan.
För att kunna skapa en god grund för samarbete behöver det läggas tid på att förstå varandras verksamheter och förutsättningar. Vi utgår ju ofta ifrån att alla andra tänker och fungerar ungefär som oss, men alla verksamheter har så olika förutsättningar. Relationsbyggande behöver räknas in som en aktivitet och sådant tar tid. Utifrån varandras behov får man justera längs vägen. Det går inte att trycka nog på hur viktigt det är att lära känna varandra.
I vårt samverkansprojekt var vägen till implementering lång, med flera utmaningar som vi dragit lärdom av. Därför pågår implementeringen i någon bemärkelse fortfarande och det är först nu vi börjar se frukterna. Nu har det blivit mer naturligt att bibliotek och till exempel studieförbund samarbetar. Det är lätt att vi hamnar i att mäta framgång rent kvantitativt, men vad är egentligen ett lyckat projekt? Bör vi hitta andra, kvalitativa mätmetoder och vilka?
- Börja med dig själv!
- Tydlighet
- Kommunikation
- Tålamod
- Nyfikenhet och icke-dömande