Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Sveriges nationella minoritetspolitik

I denna lektion kommer du att lära dig vad en nationell minoritet är, vilka lagar som styr minoritetspolitiken och vilka krav lagarna ställer på bibliotek och övriga offentliga myndigheter. Du får även tips på metoder att använda i nationellt minoritetsarbete med barn och unga. Avslutningsvis kan du lyssna till ett minoritetspolitiskt samtal med konkreta råd och tips för biblioteksarbetet.

Minoritetspolitikens grunder

I filmen berättar Lennart Rohdin om minoritetspolitikens grund i Europarådets arbete med mänskliga rättigheter. I Sverige var vi ganska sena med att ratificera Europarådets minoritetskonventioner och inte förrän 1999 blev det klart. Samma år beslutades om att Sverige har fem minoriteter och fem minoritetsspråk. I Sveriges regeringsform nämns det samiska folket med namn till skillnad från de övriga minoriteterna eftersom de sedan 1997 har en särställning som urfolk. Därefter förklarar Lennart Rohdin vad en nationell minoritet är och hur man definierar självidentifikation, för att sedan gå vidare till Sveriges Språklag och Lag om nationella minoriteter samt vilka målen är för de nationella minoritetsspråken. Han beskriver vilka krav som lagarna ställer på offentlig verksamhet, dit biblioteken tillhör, och vad som ytterligare krävs av kommunala och regionala förvaltningsområden, som till exempel en skyldighet att genomföra samråd i dialog med minoriteterna och att det är särskilt viktigt att ge barn och unga möjlighet till inflytande.

Se filmen Sveriges nationella minoritetspolitik. Del 1. på Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalens Youtube-kanal.

Fördjupning

För att arbeta med verksamhet för de nationella minoriteterna behöver du kunskap om vilka rättigheter de nationella minoriteterna har och vilka skyldigheter de offentliga verksamheterna har. Länkarna nedan innehåller fördjupningsmaterial relaterat till Lennart Rohdins föreläsning.

Minoritetsspråkens grunder: Del 2

I denna andra del ger Lennart Rohdin en kort repetition från del 1 om lagar samt målen för de nationella minoritetsspråken. Regioner och kommuner har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Ytterst går minoritetspolitiken ut på att minoritetsspråken ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige. Ett minoritetsspråk fungerar som kulturbärare och är särskilt viktigt för barn och unga. Minoritetslagens skrivning att kommuner ska främja minoriteternas språk innebär att det krävs en aktiv handling, det går inte att komma undan med att hävda att det inte finns en efterfrågan. Lennart Rohdin framhåller biblioteken som unika mötesplatser och bibliotekslagen genom att den så tydligt lyfter arbetet med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Därefter beskriver han Kungliga bibliotekets uppdrag att inrätta resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken. När föreläsningen filmades var det ännu inte klart att Malmö skulle utses till resursbibliotek för romani chib. Han berättar också om Kungliga bibliotekets samråd med företrädare för minoriteterna på nationell nivå, där det framkom att det allra viktigaste för bibliotekens arbete är att prioritera barn och unga och läsfrämjande aktiviteter för alla åldrar.

Se filmen Sveriges nationella minoritetspolitik. Del 2. på Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalens Youtube-kanal.

Fördjupning

För att ägna de nationella minoriteterna särskild uppmärksamhet, framförallt den prioriterade gruppen barn och unga, enligt bibliotekslagen, behöver du kunskap om deras rättigheter och vilka stödresurser du kan ta hjälp av. Länkarna nedan innehåller fördjupningsmaterial relaterat till Lennart Rohdins föreläsning.

Om Lennart Rohdin

Föreläsaren Lennart Rohdin har lång erfarenhet av att arbeta med minoritetspolitiska frågor på nationell nivå, bland annat som statlig utredare och som chef för enheten för minoritetsfrågor vid Länsstyrelsen i Stockholms län.

Metodstöd – Ringar på vattnet

Anita Trombola och Kerstin Carlsson från Sundsvalls bibliotek berättar om sitt arbete med samråd med barn och unga tillhörande de nationella minoriteterna. Arbetet gjordes på uppdrag av Regionbibliotek Västernorrland och låg till grund för metodstödet Ringar på vattnet. Filmen handlar om hur samråd med barn och unga i nationella minoriteter kan planeras, genomföras, följas upp och bli ett långsiktigt arbete på biblioteken.

Se filmen om samråd på Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalens Youtube-kanal.

Fördjupning

  • Digiteket-kursen Ringar på vattnet – metodstöd för samråd med barn och unga tillhörande de nationella minoritetsgrupperna

Om Anita Trombola och Kerstin Carlsson

Anita Trombola och Kerstin Carlsson arbetar som bibliotekspedagog respektive bibliotekarie på Sundsvalls bibliotek med bland annat barn och unga och nationella minoriteter.

Samtal om minoritetspolitiken

Filmen innehåller ett samtal om minoritetspolitik, den romska inkluderingsstrategin och om vad biblioteken kan bidra med. Domino Kai och Janiche Opsahl diskuterar vad som skiljer integrationspolitik från minoritetspolitik och bakgrunden till varför vi har fem nationella minoriteter i Sverige. Grundläggande är att de nationella minoriteterna är en del av det svenska kulturarvet. Samtalet leder vidare in på den romska strategin som antogs av regeringen 2012 och gäller till 2032. Strategins övergripande mål är att den rom som 2032 fyller 20 år ska ha likvärdiga möjligheter som den som inte är rom. Det kan låta som en självklarhet, men att strategin existerar visar att den behövs. Arbetet går trögt men det finns goda exempel, och en röd tråd är vikten av att samarbeta.

 Sverige får återkommande kritik av Europarådets granskningsgrupper för att inte leva upp till åtagandena för de nationella minoriteterna. Domino Kai och Janiche Opsahl resonerar om varför det är så. Ansvaret för att skynda på minoritetsarbetet och innehållet i den romska strategin kan inte läggas på minoriteterna själva. Det ligger hos samhället: regering, riksdag, myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhället. Vi är alla skyldiga att följa riktlinjerna och att lära oss om diskriminering. Samhället behöver vara mer öppet och i dialog med minoriteterna för att förändra och bygga strukturer. Från romskt perspektiv behövs plattformar, forum och mänskliga möten samt att rättighetslagstiftningen används och efterlevs. Okunskapen om de nationella minoriteternas särskilda rättigheter och vad de faktiskt grundar sig i är stor. Sverige har inte gjort upp med sin historia i förhållande till romerna. Något motsvarande samers respektive tornedalingars sanningskommissioner vore önskvärt, enligt Domino Kai och Janiche Opsahl.

De tycker att det är spännande med allt som händer inom bibliotekssfären, såsom bibliotekslagen, resursbibliotek och läsambassader; men hur samordnas det? De högsta cheferna och mellancheferna behöver ta ansvar för att öka kunskapen och möjliggöra ett långsiktigt arbete. Det kan inte ligga på enskilda minoritetsarbetare. Med ett romskt inifrånperspektiv är det viktigt att gå från projekttänk till långsiktighet och att arbeta tillsammans med minoriteterna. Medskick till biblioteken är att läsa på om bibliotekslagen och minoritetslagen. För att det ska leda vidare till något mer konkret krävs samarbete och handlingsplaner som tas fram tillsammans med minoriteterna. Det handlar om att mötas! Och att ge de nationella minoriteterna möjlighet att påverka verksamheten. Lyssna och var aktiv för att få kontakt, samarbeta med andra. Sök stöd och hjälp i närområdet i första hand. Är det svårt, gå utanför. Våga! Slutreceptet skrivs: samarbete, tid och mod för långsiktighet.

Se filmen Samtal om minoritetspolitik, romska inkluderingsstrategin och om vad biblioteken kan göra.

Om Domino Kai och Janiche Opsahl

Domino Kai är romsk aktivist sedan början av 90-talet. Han är även kulturproducent och har fått många priser för sitt engagemang, bland annat Martin Luther King-priset 2019. Janiche Opsahl har arbetat inom public service, bland annat som verksamhetsansvarig på UR med särskilt ansvar för nationella minoriteter och produktioner på de fem nationella minoritetsspråken.

Fördjupning

Diskussionsfrågor

  • Hur ser det minoritetspolitiska ansvaret ut för en kommun som ingår i ett förvaltningsområde för en nationell minoritet, respektive för en kommun som inte gör det? 
  • För den romska minoriteten finns inga förvaltningsområden. Hur ser kommunens ansvar ut då? 
  • Den romska strategins (En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032) huvudmål är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha samma rättigheter som alla andra medborgare. Hur kan din verksamhet arbeta för att nå det målet? 

Avslutning

I den här lektionen har du lärt dig grunderna i vad en nationell minoritet är, vilka lagar som styr minoritetspolitiken och vilka krav som lagarna ställer på bibliotek och övriga offentliga myndigheter. Du har fått ta del av ett reflekterande samtal om lagar och politik, och fått konkreta råd och metoder att använda i nationellt minoritetsarbete.

Nästa lektion ger historiska, samhälleliga och personliga perspektiv på vad det innebär att tillhöra en romsk minoritet i Sverige.