Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet
SökSök

Upplägg

Romsk historia och antiziganism

Den här lektionen ger ett forskningsperspektiv på romers historia och diskuterar begrepp som antiziganism, rasism riktad mot romer, och dess konsekvenser. I ett personligt samtal får du lyssna på tankar om romers och judars situation idag. Samtalet avslutas med medskick till bibliotekspersonal.

Antiziganism och dess konsekvenser

Den romska historien har ofta skrivits fram av icke-romska forskare, som beskrivit minoriteten som passiva offer tillhörande en underlägsen folkgrupp eller iakttagit dem med en exotisk blick. Jan Selling går igenom de romska grupper som finns i Sverige: Resande, svenska, finska, utomnordiska och nyanlända (främst från Balkanländerna). Han berättar om Katarina Taikons betydelse för kampen om lika rättigheter.

Därefter kommer han in på antiziganism, det vill säga rasism riktad mot romer, och konceptet Z, rasbiologiska föreställningar om att kriminalitet och social misär ligger i romernas gener. Jan Selling berättar vidare om 1900-talets statliga antiziganism med tvångsassimilering av vissa grupper, isolering av andra, steriliseringar och tvångsomhändertagna barn. Han går kort igenom hur antiziganismen uppstod historiskt och konsekvenserna av denna i dagens samhälle, där många romer har en låg utbildningsnivå och dålig hälsa. Vilken väg finns det framåt?

Se filmen Romsk historia och antiziganism.

Om Jan Selling

Jan Selling är docent och ämnessamordnare för kritiska romska studier vid Södertörns högskola. Hans specialområden är romsk historia, frigörelse och antiziganism.

Fördjupning

Romskt och judiskt samverkansarbete

I filmen samtalar Domino Kai och Susanne Sznajderman-Rytz om de nationella minoriteterna romer och judar, med avstamp i historiska perspektiv och i minoritetspolitiken. De har samarbetat sedan mitten av 90-talet. Deras erfarenhet är att det gått både framåt och bakåt med minoritetsarbetet sedan dess. Domino Kai lyfter vikten av ett romskt inifrånperspektiv och samverkansarbete för synliggörande. Susanne Sznajderman-Rytz har varit sakkunnig för regeringen och drivande i tre judiska organisationer. Hon har också varit verksam i minoritetsspråkskommittén där hon representerade den judiska minoriteten. Samtalet kommer in på lagstiftningen i den svenska modellen, som togs fram av kommittén och som gäller än idag. I Sverige har varken romer eller judar skydd genom förvaltningsområden (geografiska områden), till skillnad från samer, sverigefinnar och tornedalingar. De menar att judar och romer i den bemärkelsen har blivit en andra klassens minoriteter i Sverige, vilket har påverkat dessa minoritetsgrupper. Förvaltningsområden ger ett starkare skydd.

Samtalet leder vidare in på andra världskriget, förintelsen och dess konsekvenser för romer och judar. Antiziganism och antisemitism lever kvar och har fått ny kraft i vår tid. Susanne Sznajderman-Rytz är barn till överlevare. Föräldrarna kom till Sverige 1947. Hennes judiska identitet är stark, samtidigt som hon känner en uppgivenhet över dagligt hat och hot som riktar sig mot minoriteterna. Hon påminner om att det som hände då skedde i det kanske mest civiliserade samhället i Europa. Om människor inte var förövare så stod de bredvid och såg på. 

“Det får aldrig hända igen. Det finns strömningar i Europa och Norden idag som påminner om Tyskland på 1930-talet, det skrämmer”, säger Domino Kai.

Som minoritetsgrupper har romer och judar mycket gemensamt. Till exempel integriteten kring den egna kulturen och kulturarvet, men också utsattheten. För båda grupperna handlar det om att behålla identiteten inåt men vara försiktig utåt. Okunskap är fortfarande ett stort problem, men de svenska myndigheterna arbetar idag mer med minoritetsfrågorna och det är viktigt att de unga får kunskap. Många vet till exempel inte att de nationella minoritetsspråken, liksom svenskan, är officiella språk. Även om förändringen går långsamt finns det tydliga riktlinjer för bibliotek, skolor och kommuner.

“Utmaningen, när det gäller de nationella minoriteterna, är att bli särbehandlad på ett positivt, stärkande och revitaliserande sätt för att få kraft att behålla traditioner, kultur och språk och berika samhället”, säger Susanne. Tyvärr är särbehandlingen fortfarande negativ. Vi kämpar för att behålla det som är särskiljande och olika. Det är fortfarande majoriteten som bestämmer hur olika vi får vara. Assimilationspolitiken har gjort det ännu viktigare att kämpa för det som är vårt, men vi vill också vara med i samhället. “Vi är inga integrationsprojekt, vi är en del av det svenska kulturarvet”, säger Domino. 

Nyfikenhet – var vidsynt, tänk att de nationella minoriteterna kan berika!

Acceptans – vi är inget förändrings- eller förbättringsprojekt, vi har integritet och omdöme att veta vad vi vill!

Var inte rädd – kom och fråga oss!

Minoritetslagen & bibliotekslagen – titta närmare på dem och samarbeta med minoriteterna, hitta dem i lokalsamhälllet alternativt leta efter eldsjälar, vänd er till myndigheter eller institutioner, fråga er fram!

Romska läsambassader – kontakta dem gärna!

Litteraturen – det är en skatt att läsa om de nationella minoriteterna, hur deras historia sett ut och hur de lever idag!

Mötet – det finns också en skatt av kärlek, omtanke, kunskap och kultur att få i mötet!

Om Domino Kai och Susanne Sznajderman-Rytz

Domino Kai är romsk aktivist sedan början av 90-talet. Han är även kulturproducent och har fått många priser för sitt engagemang, bland annat Martin Luther King-priset 2019.

Susanne Sznajderman-Rytz har bland annat initierat Sveriges Jiddischförbund. 2016 tilldelades hon Minoritetsspråkspriset för sitt mångåriga arbete för att synliggöra jiddisch. Hon är också sakkunnig för regeringens utredningar och drivande i flera judiska organisationer.

Fördjupning

Diskussionsfrågor

  • Har du märkt av antiziganism privat eller i ditt arbete? 
  • Utifrån Susannes och Dominos samtal, vilka tankar får du om likheter och skillnader i deras judiska respektive romska erfarenheter? 

 Avslutning

I den här lektionen har du fått ett forskningsperspektiv på romers historia med diskussion om begrepp som antiziganism, rasism riktad mot romer, och dess konsekvenser. Du har även fått lyssna till ett personligt samtal om romers och judars situation idag. Mot slutet av samtalet gavs tips på hur biblioteken kan utveckla sitt arbete tillsammans med minoriteterna.

I nästa lektion får du lära dig mer om romsk litteratur och romska författare. Du får veta mer om vad det kan innebära för ett bibliotek att vara romsk läsambassad, och du får ta del av exempel på hur romer jobbar med att skriva sin egen historia. 

Gå till nästa lektion